DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Generaldirektören: Därför är stora löneökningar ingen bra idé
En avtalsrörelse påverkar inflationen. Och det i sig har effekt på arbetslösheten, konstaterar Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar i en längre intervju med TN. Men trots att 15 000 varslades i februari vill hon inte säga att det pågår en varselvåg.
Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar har suttit på sin post i snart tre år. En tid som har präglats av kriser och pandemi. Under hennes tid på posten har Arbetsförmedlingen genomgått en stor reformering och fått mycket kritik för sin bristande närvaro, inte minst av kommunerna.
Utmaningarna, både för myndigheten som sådan och på arbetsmarknaden i stort är många, inte minst när Sverige nu är på väg in i en lågkonjunktur. Samtidigt som arbetslösheten är låg finns ett annat problem: kompetensbristen. Hur ska Arbetsförmedlingen tackla utmaningarna? TN fick en längre intervju med Maria Mindhammar.
Nyligen kom Almega med en rapport som säger att det inte lönar sig för en barnfamilj att gå från bidrag till jobb. TN har många gånger skrivit om företagare som vittnar om att arbetslösa tackar nej till jobb, för att det inte är tillräckligt lönsamt att byta från a-kassa till lön.
Vad tycker du om det? Och vad kan ni göra för att ytterligare få människor att gå till jobb från arbetslöshet?
− Det är en politisk fråga, för det handlar om bidrag, säger Maria Mindhammar.
Hon menar att det till viss del är kommunernas ansvar att få människor motiverade att ta ett jobb.
− Det gäller att få personen att känna att man får en mernytta i livet med att gå till ett arbete.
Maria Mindhammar understryker att socialpolitik, näringspolitik, utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik hänger ihop och att de olika politikområdena måste samarbete för att människor ska komma i arbete.
− Det kan vara en samhällsnytta på många sätt att någon går till ett arbete och då kan subventionerade anställningar vara motiverade av andra skäl än bara arbetsmarknadspolitiska. Det ger ett egenvärde att ha en meningsfull sysselsättning, säger Maria Mindhammar.
Funkar er kontrollverksamhet tillräckligt bra? Söker de arbetslösa tillräckligt många jobb?
− Vi sköter kontrollen mycket bättre än förr. Den kan säkert bli ännu bättre, men där känner jag mig rätt så trygg.
− Men det är väldigt svårt att sätta fingret på när någon tackar nej till arbete på grund av bidrag.
Företagare i nästan alla branscher efter medarbetare − och samtidigt är mer än 340 000 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Myndighetens digitala tjänst, Platsbanken, har i dagsläget 200 000 lediga jobb. Många av dem utan krav på några större kvalifikationer.
− Fast det handlar om svenska språket och att man ska ha någon erfarenhet. När vi då kokar ner det här är det krav som majoriteten av våra arbetssökande som är längre från arbetsmarknaden inte uppfyller, säger Maria Mindhammar.
Borde de inte kunna ta de där jobben med kortare utbildning?
− Gymnasieutbildning är en vattendelare och många av dem har långt kvar till att komma upp till gymnasienivå.
− Arbetsgivarna måste också fundera över sina krav och jag tror att samhället måste ändra sig.
Uppmanar företagen att tänka nytt
Maria Mindhammar konstaterar att en del företag nu börjar fundera på nya vägar att rekrytera. TN rapporterade nyligen om Scanfil, som erbjöd en grupp arbetslösa utan rätt kvalifikationer en utbildning – och att utbildningen alla fick jobb efter utbildningen. Arbetsförmedlingens generaldirektör ser liknande exempel, bland annat i Skellefteå, som just nu är en kokande gryta, inte minst tack vare Northvolt. Det är så här hon tycker att arbetsgivare alltmer ska börja arbeta. Arbetsgivare måste tänka om, för situationen är akut, menar hon.
− Arbetsgivare där uppe i norr säger ”vi tar emot, vi utbildar dig, vi skaffar bostad till dig, vi ser till att dina barn får förskola”.
Är det inte ert ansvar som myndighet att göra människor anställningsbara?
− Det är vårt ansvar att underlätta för arbetsmarknaden, men vårt uppdrag är inte att varje person som är hos oss ska bli anställningsbar, utan att vi ska komma så långt vi kan mot att personen ska bli anställningsbar.
I februari hade vi 15 000 varsel, jämfört med 1 400 samma månad förra året. Är vi inne i en varselvåg?
− Vi vet ju att Humana har lagt ett jättevarsel. Jag vill inte säga att vi är inne i en varselvåg, men vi ser att varslen har ökat. Och när vi tittar på våra prognoser framåt, så ser vi naturligtvis en ökad arbetslöshet, men vi ser också att den troligtvis går ner på andra sidan rätt så snabbt.
− Arbetskraftsbristen gör att arbetslösheten dämpas, säger Maria Mindhammar.
Hon övertygad om att Arbetsförmedlingen kommer att klara den press som en lågkonjunktur kan innebära för myndigheten och säger att pandemin var en stresstest som visar att verksamheten står pall.
Vad krävs för att arbetslösheten ska tippa över?
− Det kan inte jag uttala mig om, för det är en kombination av många olika saker.
När TN pratade med Arbetsförmedlingens analyschef för någon månad sedan varnade han för alltför höga löneökningar och menade att det kunde skrämma upp Riksbanken, som därmed skulle höja styrräntan ännu mer, vilket skulle öka på inflationen.
Är det en analys som du håller med om?
− Vi vet att för stora löneökningar i inflationstider inte är en bra idé, att man verkligen ska försöka att inte gå med i den spiralen. Men det är också ett tryck ifrån arbetstagare naturligtvis, säger Maria Mindhammar.
Är du orolig för att avtalsrörelsen ska spä på inflationen?
− Allt har en effekt på arbetslösheten, men när jag pratar med politiker och de stora företagen, så känner jag ett stort ansvarstagande.
Vad tror du är det viktigaste som kommer att driva samhället framåt de närmaste tio åren och hur ska Arbetsförmedlingen hjälpa till med det?
− Den gröna omställningen är väldigt viktig. Därför har vi också öppnat ett kansli i Skellefteå. Den är otrolig viktig för den skapar sån goodwill för Sverige.
− Men vi måste också få människor igenom utbildningar hos kommunerna. Det kanske är det enskilt viktigaste för att vi ska kunna göra vårt jobb.