AVTALSRÖRELSE

Glass, torv och bowling – här är kollektivavtalen du inte trodde fanns

450 kollektivavtal ska förhandlas i årets avtalsrörelse – en del mindre och inte lika kända som andra, men nog så viktiga. Inför kollektivavtalets dag den 17 mars listar TN kollektivavtal som inte alla känner till och som kanske förvånar till och med den mest kunnige arbetsmarknadsexpert.

Före mars månads slut ska industrins parter ha enats om det så kallade märket, som sedan blir normerande för den övriga avtalsrörelsen. Totalt ska ungefär 450 avtal förhandlas i årets avtalsrörelse. Men redan fredagen den 17 mars är det kollektivavtalets dag, en dag väl värd att fira, enligt såväl fack som arbetsgivare.

Så vad finns det för olika avtal på svensk arbetsmarknad? TN har kollat. Och en del avtal kanske du inte trodde fanns.

Medan vissa avtal hanterar hundratusentals anställda omfattar andra bara ett hundratal. De flesta mindre kollektivavtal återfinns på arbetarsidan, enligt Christian Kjellström, utredare och nationalekonom på Medlingsinstitutet.

– Vissa kollektivavtal är väldigt små. Sedan finns det ramavtal bland annat inom lantbruk som rymmer två avtal, sällskapsdjur samt bär och frilandsodling. De är egna avtal men de ligger under ett samlingsavtal där respektive avtal innehåller en mängd olika villkor för olika yrkesgrupper.

Varför behövs det så här nischade avtal?

– Förutsättningarna kan vara så specifika att det är svårt att slå ihop det med ett annat avtal. Kanske är arbetstiderna speciella eller så har de har egna tarifflöner.

Det förekommer också att kollektivavtal kommer och går. Ett exempel är ett avtal som rörde arbetande på asylboenden, som bildades under flyktingkrisen 2015.

– Efter något år upphörde det när det inte längre var någon som gick på de avtalen, men nu har avtalet återaktiverats igen, säger Christian Kjellström.

Äggande förhandlingar

Fjäderfäavtalet är ett av de avtal som ingår i ramavtalet för lantbruk, och det löper ut den 30 juni i år. I dagsläget gäller avtalet för 620 helårsanställda och 82 företag.

– Avtalet omfattar anställda som hanterar uppfödning och sköter fjäderfä som hönor, ankor och kalkoner. En stor del av arbetet handlar också om att förpacka ägg, säger Örjan Lenárd, förhandlingschef på Gröna arbetsgivare.

Jämfört med andra områden som ligger inom Lantbruksavtalet skiljer sig fjäderfäavtalet mest när det gäller lönerna. Inga förhandlingar har inletts, utan Gröna Arbetsgivare och motparten Kommunal har än så länge bara växlat yrkanden.

Alla företag i branschen har drabbats av ökade kostnader, konstaterar Örjan Lenárd.

– Generellt handlar det om ökade uppvärmningskostnader, men de som har drabbats av salmonella har fått ytterligare ett ekonomiskt avbräck. Smittade djur tas bort, det behöver saneras och sedan är det bara att börja om med ny uppfödning, säger Örjan Lenárd.

Iskallt avtal

Även för de som arbetar med glass finns det ett särskilt avtal, Lagerpersonal vid glassföretag, filial-och depålager samt direktsäljare. Per Dalekant, ansvarig för avtalet på Svensk Handel, förklarar varför det behövs ett sådant.

– Det beror på att det finns en särskild reglering kring rörlig lön som inte finns i det stora lager- och e-handelsavtalet som Svensk Handel har. Till exempel har de som kör glassbilar, vilket sker mest under sommarhalvåret, provision på det som de säljer.

Det är vanligt att säljare vill ha möjlighet till högre avkastning för sin arbetsinsats, konstaterar han.

– För säljare på det här avtalet är det mer regel än undantag att det finns ett system för att det tydligt ska löna sig att göra det där lilla extra och ta ett snack till med kunden – att inte ge upp. Det handlar om att öka egenintresset i det, säger Per Dalekant.

Avtalet omfattar inte bara direktsäljare som är ute i glasskiosker och butik utan även lager- och depåpersonal. För dem gäller att de får ett frystillägg på drygt tio kronor per timme under dagar då de arbetar minst en halvtimme i frysrum.

Det rullar på

Bowlingavtalet omfattar 200 årsanställda i 38 bowlinghallar som ligger under Almega Tjänsteföretagen. Motpart är Hotell- och restaurangfacket, HRF.

TN har frågat Stefan Lennström, arbetsrättsexpert på Almega, som ansvarar för avtalet hur det ser ut inför kommande förhandlingar med motparten Hotell- och restaurangfacket, HRF.

– Vi vill ju alltid saker men när det kommer till pengar finns det inte så mycket att förhandla om i år. I avtalet finns de allmänna visstidsanställningsformerna kvar och det vill vi fortsätta att ha, säger han.

En ständigt aktuell fråga är att bowlingavtalet utgår ifrån tarifflöner.

– Almega vill ju alltid förbättra löneavtalen så att arbetsgivaren kan jobba mer med lönen som en aktiv komponent för att kunna belöna de som är duktiga och har kompetens.

Stefan Lennström spelar själv bowling och konstaterar att bowling är ”supernördigt” och att mycket runt själva sporten kräver en hel del av personalen.

– Det handlar om allt ifrån att det ska ligga olja på banorna på ett specifikt sätt till att hantera avancerade maskiner med elektronik och mekanik som kräver kunskaper. De har dessutom rörliga delar som komplicerar utifrån arbetsmiljöaspekter.

Pandemin var tuff för bowlinghallarna. De jobbade stenhårt med att skapa utrymme mellan de som besökte hallarna för att kunna fortsätta att bedriva någon form av verksamhet.

– Förutom att branschen har tappat en del av de äldre som inte har kommit tillbaka så är mycket av bowlingen tillbaka igen, säger Stefan Lennström.

Enligt honom har många illusionen av att det mest är ”öldrickande cigarrökande gubbar” som bowlar men det stämmer inte. Han berättar att det finns tre huvudsakliga typer av bowling.

– Vid nöjesbowling handlar mycket om att servera mat, öl och läsk, och att anordna bowlingkalas. Tävlingsbowling kräver fokus på att allt fungerar och att alla kan spela i lugn och ro. Pensionärsbowling sker oftast på dagtid, och många hallar har även grupper från dagliga verksamheter.

Jordat arbete

Ett annat avtal som få känner till är torvavtalet för maskinförare som bryter torv ute i skogen. Avtalet mellan Maskinentreprenörerna och IF Metall omfattar 15–20 företag med omkring 200 anställda.

Claes Arenander, förhandlingschef på bransch- och arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna, förklarar att bristen på utbildade maskinförare har drabbat de flesta av företagen.

– I den här branschen, liksom i hela maskinentreprenadbranschen, har det varit ont om arbetskraft under lång tid. En del av årets förhandlingar handlar därför om att göra det attraktivare att söka sig till branschen. Det ger en god försörjningsmöjlighet med tanke på de höga genomsnittslönerna.

Det som är speciellt för området är att Seko har ett avtal som är mycket likt torvavtalet, berättar han.

– Torvavtalet är i stort en kopia av Sekos maskinföraravtal, men enligt LO är detta IF Metalls avtalsområde. Det som skiljer är att semester- och arbetstidsregler ser lite annorlunda ut vilket gör det möjligt att jobba på ett sätt som passar för torvbrytning.

Till stor del liknar Torvavtalet ett av Sekos maskinföraravtal men de är inte helt identiska, enligt Claes Arenander.

– Det som skiljer är att semester- och arbetstidsregler ser lite annorlunda ut vilket gör det möjligt att jobba på ett sätt som passar för torvbrytning.