DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Arbetslöse Tommy: Därför vill jag ha sänkt a-kassa

Tommy Pettersson har varit arbetslös i åtta månader. Under tiden har han haft möjlighet att fundera över hur arbetslöshetsförsäkringen fungerar: ”Jag får 1 000 kronor om dagen för att gå hemma. Det är horribelt.”

Tommy Pettersson har jobbat hela livet, till största delen som personlig assistent, elevassistent och i andra delar av den sociala arbetssektorn. Några korta perioder av arbetslöshet har det blivit, stunder som mest kan liknas vid att vara mellan två jobb. Men i höstas blev han arbetslös ”på riktigt”.

− Ja, det har blivit åtta månader nu, säger han.

Under den tiden har han sökt 92 olika jobb, också i branscher som han aldrig har varit i närheten av.

− Självklart. Jag kan ju inte sitta och vänta på att någon ska komma och ge mig ett jobb. Den enda person som kan förändra situationen är jag själv. Och jag vet att bara det faktum att man kommer in på en arbetsplats så händer saker. Det ena ger det andra, säger han.

”Att inte ställa krav på de som trots allt får tusen kronor om dagen, nej, jag förstår det inte.”

Ett av jobberbjudandena var som telefonförsäljare. Det stupade dock på att han var tvungen att ha en egen dator. Dessutom skulle han ha förlorat på det ekonomiskt. A-kassan var alltså högre än lönen på det erbjudna jobbet.

− Det fick mig att fundera. Jag får ettusen kronor om dagen för att gå hemma och inte göra någonting. Och ingen begär att jag ska göra någonting heller. Det är ju horribelt!

− Kommunen här skulle kunna använda mig till beredskapsjobb. De kommunala fastigheterna skulle må bra av att någon snyggar till rabatter och grönområden runt dem. Hade de frågat hade jag sagt ja, direkt. Jag vill ju jobba.

Märklig arbetsmoral

Inte sällan har Tommy Pettersson, som själv är aktiv i Moderaterna, hamnat i diskussioner om arbetslöshet, ersättning och de som väljer att tacka nej till jobb trots att de är arbetslösa.

− Men det är inte många som orkar vara med i den diskussionen. Kanske har de svårt att prata om det. Men jag menar att som systemet nu är utformat, så stjälper det mer än det hjälper. Att inte ställa krav på de som trots allt får tusen kronor om dagen, nej, jag förstår det inte. På Arbetsförmedlingen finns hur många jobb som helst, ändå säger människor nej. Arbetsmoralen här i Sverige har blivit alltmer märklig, säger han.

Svårigheten att få andra att delta i samtalet kan bero på den egna uppfattningen att arbetslöshetsersättningen borde sänkas, allt för att höja viljan att ta ett steg in på arbetsmarknaden.

− En sänkning skulle ju drabba mig också, men jag står för mina åsikter. Arbetslinjen är superviktig. Vi måste jobba. När jag går här hemma och ser andra som har jobb blir jag avundsjuk, för det vill ju jag också göra. Så det blir en extra drivkraft för mig att verkligen hitta tillbaka till arbetsmarknaden.

Det har Tommy Pettersson nu gjort. Det 93:e jobbsöket gav resultat och den 1 maj är han tillbaka i arbetslivet som omsorgsassistent.

− Jag lyckades dessutom förhandla upp lönen ett stycke över vad jag räknat med. Bara en sån sak!

Förhöjd a-kassa problem

Sven-Olov Daunfeldt är chefsekonom på Svenskt Näringsliv. Han reagerar starkt på Tommy Petterssons berättelse.

− Det måste tydligt löna sig att arbeta jämfört med att inte arbeta. Idag är skillnaden uppenbarligen för liten och det medför just det som Tommy och många företag vittnar om, nämligen att arbetssökande väljer att tacka nej till jobb som erbjuds med hänvisning till att de kan få bidrag, säger han till TN.

Han menar att efter regeringen behöll den förhöjda a-kassenivån som egentligen skulle vara tillfällig under pandemin, så är a-kassan för hög.

− Alla andra pandemistöd har avvecklats, varför inte också detta?

− Höjningen är inte bra, dels eftersom företagen inte får tag i folk, dels eftersom fler lever på arbetslöshetsersättning under längre tid vilket också kostar skattebetalarna stora summor.

Nyligen presenterade Svenskt Näringsliv en rapport som visade att 700 000 personer i Sverige befinner sig i långvarigt utanförskap. Det innebär att de under en sexårsperiod inte har nått upp i en inkomstnivå som kan definieras som självförsörjande. Men Sven-Olov Daunfeldt påtalar att nivån på arbetslöshetsersättningen inte är ett problem för alla dem som är i utanförskap. Många av dem är nämligen inte kvalificerade för a-kassan.

− Problemet med en hög a-kassa är att den förlänger tiden i arbetslöshet, säger han.

Hur borde arbetslöshetsersättningen se ut?

− Den borde återställas till den nivå som gällde innan de tillfälliga höjningarna. Ett alternativ är att ha en högre a-kassa den första tiden i arbetslöshet, med en avtrappning i ersättningsnivåer efteråt. Det behöver också kombineras med mer tydliga krav på att ta de jobb som erbjuds, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Vill avveckla bidragslinjen

Han instämmer med Tommy Pettersson om att människor generellt inte ska gå hemma på bidrag utan krav på motprestation. Det kan handla om att aktivt söka och ta jobb som finns, utbilda sig eller på annat sätt stärka sitt cv för att kunna skaffa ett jobb, menar han.

− Vi behöver avveckla bidragslinjen och återupprätta arbetslinjen.

”Det måste tydligt löna sig att arbeta jämfört med att inte arbeta. Idag är skillnaden uppenbarligen för liten.”

Nyligen rapporterade TN om hur Arbetsförmedlingen har fått kritik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Arbetsförmedlingen klarar inte sitt uppdrag att kontrollera att arbetssökande lever upp till arbetslöshetsförsäkringens regler. I Arbetsförmedlingens uppdrag ingår bland annat att se till att arbetslösa som har a-kassa söker jobb och rapporterar det via aktivitetsrapporter. Ett jobb som myndigheten alltså inte utför tillräckligt bra.

− När a-kassan är hög blir det ännu viktigare att kontrollerna på Arbetsförmedlingen fungerar bättre. Man måste se till att folk faktiskt söker jobb aktivt, gör sig anställningsbara och är beredda att ta jobben som finns, till slut även flytta om det inte går att hitta jobb där man bor idag, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Han menar att det är regeringens ansvar att säkerställa att kontrollerna fungerar bättre än idag.

− Regeringen kan inte vänta och hoppas på att detta ska lösa sig. Det kommer inte att ske och vi går nu mot en svagare arbetsmarknad där arbetslösheten väntas öka.