DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Tredubbling av sjukskrivna lokförare – ”Allt pekar mot olovliga stridsåtgärder”

Kaoset i SL:s pendeltågstrafik fortsätter. Regionens beslut att ta bort tågvärdarna på varje tåg har lett till kraftiga protester från lokförarna. Samma dag som tågvärdarna började avvecklas var tre gånger så många lokförare sjuka. Från flera håll talas det nu om ”olovlig stridsåtgärd”.

Länge har en tågvärd åkt med i mitten av varje pendeltåg för att bland annat kontrollera resenärsutbytet vid stationerna. Men för två år sedan beslutade det borgerliga styret i Region Stockholm om att avveckla tågvärdarna och i stället installera kameror i tågen så att de kan köras med lokförare som enda personal.

Varje år innebär bemanningen med tågvärdarna en kostnad på 140 miljoner kronor så investeringen på drygt 200 miljoner kronor väntas snabbt betala sig, och därefter spara pengar för regionen och för skattebetalarna.

Trafiknämnden tecknade ett avtal med MTR som sköter pendeltågstrafiken, om att bygga om tågen så att lokföraren kan övervaka resenärsutbytet. I avtalet ingår också att ta hand om de 360 tågvärdarna genom att erbjuda dem nya arbeten inom MTR-koncernen. Det har i stort sett alla tackat ja till, enligt Henrik Dahlin, MTR:s koncernchef.

Lokförarna har dock ända sedan beslutet om att tågvärdarna ska ersättas med bland annat ny teknik i form av kameror hävdat att det skulle innebära att säkerheten inte går att garantera.

Efter valet tog en ny regionkoalition, bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet vid. Den pausade införandet för att ge ett externt konsultbolag i uppdrag att utreda säkerheten och granska MTR:s förarbete kring tekniken kring installationerna och de processer som utvecklats för att framföra tågen med endast förare.

I slutet av februari i år var utredningen klar och gav grönt ljus till att fortsätta genomförandet. Socialdemokraternas Jens Sjöström meddelade DN att utredningen landat i att ”det går att garantera säkerheten och tillgängligheten med andra medel än tågvärdar”.

Plötsligt förhöjda sjukskrivningstal

Den 1 mars började fler tåg att köras utan tågvärd, och därmed berördes fler förare av att köra trafik på det nya sättet. Samma dag kom ett bakslag – sjukskrivningarna bland lokförarna tredubblades plötsligt.

– Sedan dess har vi kraftigt förhöjda sjukskrivningstal. Antalet sjukskrivningar är fortfarande dubbelt så många som normalt, och just nu kör vi 75 procent av avgångarna i den ordinarie tidtabellen, säger Henrik Dahlin.

Enligt Henrik Dahlin har MTR kommit överens med fackförbunden som organiserar lokförare och tågvärdar på MTR, ST och Seko, om hur omställningen av tågvärdar ska ske.

– Det hedrar de fackliga parterna att de har ställt tydliga krav på oss och samtidigt konstruktivt hittat lösningar som räddar alla jobben.

Under hösten har lokförarna fått utbildning i sitt nya arbetssätt och för de som behöver extra stöd erbjuds även det.

– Vi har stor respekt för de som tycker att det här är en jobbig förändring. Vårt fokus nu är att stötta alla medarbetare och hjälpa lokförarna att tillskansa sig kunskapen de behöver för att framföra tågen på det nya viset och utföra säkra dörrstängningar.

Hur beskriver du de sjukskrivningar som skedde den 1 mars?

– Det är klart att det väcker tankar när tre gånger så många som vanligt är sjukskrivna, men jag vill inte spekulera i skälet.

Henrik Dahlin poängterar att dialogen med de fackliga förbunden har varit konstruktiv och att det viktigaste nu för MTR och för resenärerna är att alla medarbetare återgår i tjänst så att trafiken kan återgå till den fulla tidtabellen.

– Merparten av våra lokförare kör ändå trafiken som vanligt och vi är stolta över hur de har tagit sig an den här förändringen.

”Resenärerna behöver den här trafiken och vårt jobb är att framföra tågen på det sätt som har beställts.”

Som arbetsgivare har MTR ett stort ansvar för att stötta varje medarbetare så att de känner sig bekväma med omställningen, betonar han.

– Självklart måste vi ha stor respekt för varje enskild medarbetares känslor. Men vi bedömer att vi har gjort vår hemläxa och att det här är ett säkert sätt att framföra tågen. Vi kompromissar aldrig med säkerheten och därför har vi skapat processer och system för att lösa de utmaningar som kan uppstå.

Det är en vanlig lösning i många länder att lokföraren med hjälp av kameror kontrollerar dörrarna, enligt Henrik Dahlin. Till exempel kör MTR med enbart lokförare i tågsystemet Elisabeth Line, som körs under snarlika förhållanden åt Transport for London i England.

– Resenärerna behöver den här trafiken och vårt jobb är att framföra tågen på det sätt som har beställts. Vi måste förhålla oss till vad politiken vill och det avtal som vi har tecknat.

”Jag kan tyvärr inte tolka det som händer på MTR som något annat än olovliga stridsåtgärder.”

Pierre Sandberg, förbundsdirektör på Tågföretagen, är kritisk till lokförarnas agerande.

– Jag kan tyvärr inte tolka det som händer på MTR som något annat än olovliga stridsåtgärder. Både Seko och ST bedyrar att de inte står bakom det här.

Han konstaterar att alla har rätt att sjukskriva sig och att vabba men att det rent statistiskt inte är rimligt att tre gånger så många som normalt är sjuka sedan 1 mars.

– Det är högst osannolikt att vi skulle ha en ny covidvariant eller liknande i Sverige som är begränsad till Stockholms pendeltågstrafik. Allt pekar mot att det här dessvärre är olovliga stridsåtgärder. Det här är inte lagligt – så får man inte göra, säger Pierre Sandberg.

Om det är en person som inte vill utföra sitt arbete är det normalt sett en ordervägran eller arbetsvägran. Begreppet olovlig stridsåtgärd innebär att ett kollektiv, en grupp av individer, gör något som objektivt och sakligt kan betraktas som en stridsåtgärd som syftar till att försvåra arbetsgivarens verksamhet. Det är inte tillåtet när det finns ett gällande kollektivavtal.

– Medarbetarna säger dock inte att de ägnar sig åt en olovlig stridsåtgärd utan det sker i förtäckt form genom att sjukskriva sig eller vabba. MTR å sin sida kan bara följa systemets regler och begära att de inkommer med läkarintyg. Den som inte gör det är per definition olovligt frånvarande.

Först får personen en erinran och om det sedan fortsätter utan läkarintyg kan det leda till uppsägning.

”I det här fallet kan det inte råda någon större tvekan om vad det handlar om.”

Sverige har en internationellt sett vidsträckt strejkrätt, men olovliga stridsåtgärder, maskningsaktioner eller motsvarande är inte tillåtna, konstaterar Mattias Dahl, vice vd och chef för arbetsmarknad på Svenskt Näringsliv.

– Sådant ska kraftfullt motarbetas av alla – särskilt av fackförbund vars medlemmar ägnar sig åt det. Ansvaret vilar tungt på facken för att vidmakthålla den liberala strejkrätten. I den här typen av situationer kan det inledningsvis vara svårt att slå fast vad det egentligen är, men i det här fallet kan det inte råda någon större tvekan om vad det handlar om.

Lokförarnas kritik handlar om att deras arbetsmiljö inte blir tillräckligt god om tågvärdarna försvinner, förklarar Niklas Simson, biträdande förhandlingschef på ST. Därför har ST:s skyddsombud och förtroendevalda nu begärt att Arbetsmiljöverket ska se över på arbetsmiljön och fått beskedet att det kan komma att bli en inspektion framöver.

Lokförarna har under hösten fått utbildning och gått bredvid för att förbereda sig för förändringen. Vad behövs mer?

– Jag ställer mig tveksam till att de här åtgärderna är tillräckliga. Så länge lokförarna inte känner sig trygga med sin situation så finns det mer som behöver göras.

MTR har ju regionen som uppdragsgivare. Hur ser du på att det är ett politiskt beslut som ligger bakom att tågvärdarna ska avvecklas?

– Det är ett politiskt beslut som i det här stycket får väldigt negativa arbetsmiljökonsekvenser. Inte ens politiska beslut står över vår lagstiftning. Enligt lagen är det arbetsgivaren som har ansvaret vilket gör att det är MTR vi har att prata med. MTR torde ha en dialog med sin uppdragsgivare och har de fått förutsättningar som är omöjliga att genomföra vore det konstigt om de inte tar upp det.

”Sjukskrivning får inte användas som påtryckningsmedel i någon fråga. Det skulle i så fall ses som en olovlig stridsåtgärd.”

Vad säger ni till era medlemmar med anledning av sjukskrivningarna?

– Vi säger väldigt tydligt att sjukskrivning inte går att tillgripa om man inte är sjuk. Sjukskrivning får inte användas som påtryckningsmedel i någon fråga. Det skulle i så fall ses som en olovlig stridsåtgärd. Det är inte bara så att vi avråder ifrån det. Vi har dessutom en skyldighet som part att ingripa mot det om det skulle misstänkas att så är fallet.

Kan du förstå att det ser lite konstigt ut att så många sjukskriver sig samma dag?

– Ja, det verkar som att det har blivit en rejäl topp av någon anledning och då får man gå till botten med vad det beror på.

Vad har ni gjort för att ingripa?

– Vi har hela tiden hållit våra förtroendevalda, medlemmar och skyddsombud uppdaterade på de skyldigheter som finns – vad man får och inte får göra. Det är inte tillåtet att tillgripa sjukskrivning som påtryckningsmedel.

Men fortfarande är det dubbelt så många sjukskrivna som normalt. Är ni nöjda med era insatser?

– Jag vet inte hur sjukskrivningarna fördelar sig mellan de olika fackens medlemmar så jag har svårt att uttala mig kring det.

Skulle ST få signaler på att någon medlem, förtroendevald eller skyddsombud försöka få anställda att sjukskriva sig för att påverka skulle ST behöva ta en diskussion med dem, påpekar Niklas Simson.

– Då får vi upplysa dem om vad lagen säger och vara väldigt tydliga med att det inte är ett agerande som vi som fackförbund står bakom, och inte kommer att stödja på något sätt.

Kan ni som fackförbund i så fall bli skadeståndsskyldigt?

– Ytterst och sist skulle vi kunna bli det, säger Niklas Simson.

Enligt Thomas Gorin Weijmer, central ombudsman ansvarig för spårtrafik på Seko, tillför tågvärdarna ”säkerhetsaspekter som inte helt och hållet kan ersättas med teknisk utrustning eller ambulerande personal”.

– Tågvärden fyller en viktig roll för säkerhet, service och tillgänglighet ombord på tåget som inte går att ersätta med att lokföraren öppnar och stänger dörrarna. Rollen är mer komplex än så, säger han.

Det är bra att trafikförvaltningen har hjälpt till att finansiera kamerorna och omställningen för tågvärdarna, konstaterar Thomas Gorin Weijmer. Men samtidigt påpekar han att det är MTR, som ansvarar för säkerhet och drift av pendeltågen, som måste säga om det går att göra eller inte.

– Politiker kan fatta vilka beslut de vill men eftersom lagen säger att det är operatören som svarar för järnvägssäkerheten kan de bara önska att operatören gör på ett eller annat sätt.

Efter trafikförvaltningens beslut återupptogs avvecklingen av tågvärdarna igen den 1 mars. Samma dag anmälde tre gånger fler lokförare än normalt sig sjuka.

Vad tror du ligger bakom det?

– Att de var sjuka. Jag vet inget annat och ser ingen anledning att spekulera i varför de var borta. Jag antar att de hade giltigt sjukdomsskäl.

Har du någon förståelse för att utomstående kan tycka att det är ett konstigt sammanträffande?

– Nej. Jag har ingen annan uppfattning än att de är sjuka. Hade det varit något annat hade väl förhandlingar upptagits i frågan, men det har inte skett, säger Thomas Gorin Weijmer.

Tvingas reducera trafik – enorma konsekvenser

Att pendeltågstrafiken på grund av sjukskrivningarna nu körs med reducerad tidtabell innebär betydligt sämre service för resenärerna. Tågtrafik behöver vara attraktivt för att gynna den gröna omställningen, men också för att människor ska komma till och från sina jobb, utföra sina sysslor och leva ett fullödigt liv, konstaterar Henrik Dahlin på MTR.

– Jag är lugn med att vi vidtar rätt åtgärder för att återgå till full trafik, men det stressar mig så länge vi kör med reducerad trafik. Det är inte alls bra när inte alla tåg går. Vi måste komma tillbaka till normala sjukskrivningsnivåer och stötta medarbetarna för att de fullt ut ska återgå till sina jobb, säger Henrik Dahlin.

Pierre Sandberg på Tågföretagen instämmer i att sjukskrivningarna fått enorma konsekvenser och att det innebär en kostnad för samhället på miljontals kronor per dag.

Han är övertygad om att ett av skälen till att MTR inte vill sätta hårt mot hårt är den rådande bristen på lokförare. En uppsagd lokförare får sannolikt lätt ett nytt jobb någon annanstans. Så även om det finns åtgärder i arbetsgivarens verktygslåda har han förståelse för att MTR inte använder dem.

– Normalt hade MTR kanske påvisat att en person som efter att ha gått kurs efter kurs och ändå säger sig inte vara beredd att köra tåg utan tågvärd är sannolikt olämplig som lokförare. Det är uppenbart möjligt att framföra tåget utan tågvärd för den majoritet av lokförarna som gör det.

”Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv är det här totalt förkastligt. Det handlar om enorma summor men de är dolda.”

Situationen har dessutom blossat upp mitt i en avtalsrörelse där Tågföretagen, ST och Seko sitter i branschförhandlingar. Ett av de fackliga kraven är ett ”förbud mot ensamarbete på resandetåg”.

– Det är ett avtalsyrkande som till 100 procent kopplar till tågvärdsfrågan.

Såväl MTR som trafikförvaltningen har gjort allt helt enligt regelboken, enligt Pierre Sandberg.

– Det har gjorts en riskbedömning och konsekvensanalys rörande säkerhet och arbetsmiljö och nu är det enligt mig bara MTR:s rätt att leda och fördela arbetet på ett för verksamheten lämpligt sätt som ifrågasätts av facken.

Går emot demokratiskt fattat beslut

Lokförarbristen är ett stort problem, precis som kompetensbristen är i många yrken, påpekar Mattias Dahl.

– Men det betyder inte att en yrkesgrupp ska kunna sätta sig upp mot ett företags beslut, och än värre i det här fallet – demokratiskt fattade beslut i Region Stockholm. Dessutom har det bedömts och utretts av både Arbetsmiljöverket och andra säkerhetsmyndigheter och experter.

Han anser att bolaget inte ska acceptera situationen bara för att det är så svårt att hitta lokförare.

Till det kommer stora produktivitetsförluster i hela regionen som uppstår i och med att anställda inte kan ta sig till jobbet i tid, eller tvingas jobba hemma fastän de inte vill.

– Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv är det här totalt förkastligt. Det handlar om enorma summor men de är dolda. Vi ser dem inte men de finns där, säger Mattias Dahl.

Thomas Gorin Weijmer på Seko hävdar att det fortfarande finns för många obesvarade frågor.

– Samtidigt är det inte vi som förfogar över de här frågorna – arbetsgivaren äger ju sin organisation. Vi gör så gott vi kan för att de som är kvar på tågen ska få det så bra som möjligt, men vi tror inte att det blir lika bra. Det är också därför som frågan är med i våra centrala avtalsförhandlingar.

Oavsett varför lokförarna är sjukskrivna så har det stor påverkan på trafiken. Vad gör ni för att få ordning på situationen?

– Jag antar att det förs en diskussion lokalt om det, men det är vi från centralt håll inte inblandade i. Skulle sjukskrivningarna ha med trafikförvaltningens beslut att göra hade vi förväntat oss att arbetsgivaren hade lyft frågan med oss, men det kan jag inte kännas vid att MTR har gjort, säger Thomas Gorin Weijmer.