DEN DIGITALA UTVECKLINGEN

Därför kan två av tre företag hamna efter digitalt

Sverige riskerar hamna efter i den digitala utvecklingen. Bara 35 procent av de svenska företagen har gjort nödvändiga investeringar i digital kompetens och kompetensbristen ökar för varje dag. Det ställer krav på nya typer av utbildning.

Den har kallats den nya industriella revolutionen. Tidigare, i början av 1800-talet var det bland annat tekniska framsteg och mekaniseringen av en rad arbetsuppgifter som tidigare gjorts av hantverkare, som förändrade näringslivet. Idag är det digitaliseringen. Men oavsett århundrade måste företagen och människorna möta utvecklingen och de förändringar som de innebär.

– Det är inte många år sedan som vi sa att ”en robot kommer aldrig att kunna köra bil”. Det visade sig vara fel. Vi vet idag inte vad maskiner kommer att kunna göra i framtiden och frågan blir då hur vi ska kunna möta det. Vad är det för kompetenser vi behöver?

Det konstaterar Joakim Wernberg, forskningsledare på Entreprenörskapsforum och en av författarna till rapporten ”Kompetensförsörjning under en pågående industriell revolution”.

Investeringar görs enligt gamla mönster

Svenska företag är inte ovilliga att investera i ny teknik och kompetensutveckling, men i många fall är det investeringar som görs enligt tidigare, beprövade mönster.

– Drygt sex av tio företag har gjort de teknikinvesteringar som de bedömer behövts hittills, men bara 35 procent har säkerställt den digitala kompetens som behövs, fortsätter Joakim Wernberg.

Det sätter fokus på ett glapp mellan investeringen och möjligheten att använda den fullt ut. Teknikinvestering och kompetens måste följas åt, menar Joakim Wernberg.

– Att företaget investerat i digital teknik säger ingenting om produktiviteten. Verksamheten i företaget måste anpassas till AI och annan digital teknik vilket faktiskt kräver förändrade arbetssätt. Och det är resurskrävande.

Bristen på kompetens och företagens stora svårigheter att rekrytera nya medarbetare är ett ständigt återkommande problem. Standardsvaret är inte sällan att den högre utbildningen, landets högskolor och universitet, är den viktigaste kuggen i det arbetet. Joakim Wernberg menar att det är ett förenklat sätt att se det och att det behövs nya grepp för att skynda på kompetensutvecklingen, bland annat internt i företagen. Än en gång är det ett livslångt lärande som gäller, inte bara för klara dagens verklighet utan framför allt den som väntar runt hörnet.

– Vi ser hur människor som kommer ut från högre utbildning som, när de blir anställda, behöver kompetensutbildning i stort sett omgående, säger Joakim Wernberg.

Regeringsuppdrag att analysera behovet

Regeringen har nyligen gett sju olika myndigheter, bland andra Arbetsförmedlingen, UKÄ och Tillväxtverket, i uppdrag att analysera behovet och föreslå åtgärder för hur kompetensförsörjningen ska stärkas, både på kort och lång sikt.

– Vi står stilla och risken är stor att andra länder springer ifrån oss, slog utbildningsminister Mats Persson fast på ett seminarium hos Teknikföretagen i början av mars.

Mycket tyder på att en del av resultatet från gruppens arbete kommer att trycka på ökat samarbete mellan näringslivet och den högre utbildningen.

– Idag saknas ett system för inflytande mellan företagen och högskolan om vilka arbetskraftsbehov som finns i samhället. De utbildningar som behövs finns helt enkelt inte inom det offentliga utbildningssystemet. Där behövs reformer, konstaterade Fredric Skälstad på Almega Utbildningsföretagen vid ett seminarium när rapporten presenterades.

Därför är det viktigt att de stora lärosätena inte tillåts tränga ut de privata utbildare som finns. Istället måste dörrarna öppnas åt båda håll för att skapa nya samarbetsformer.

– Kanske ska det vara så att universitet och högskola står för den generella utbildningen medan privata aktörer står för specialisering. Då kan kompetensutvecklingen ske inom företaget och tillsammans med både privata och offentliga utbildare, som i och med det bygger helt nya akademier tillsammans, fortsätter Fredric Skälstad.

Joakim Wernberg håller med:

– Utbildningsväsendet och näringslivet måste jobba tillsammans. Digitaliseringen går så snabbt och omfattar inte bara specialiserade arbetsuppgifter utan påverkar hela spannet på arbetsmarknaden, även manuella arbetsmoment. Idag går det inte att fråga företagen ”vad behöver ni för kompetens?”. Istället måste vi fråga oss vad skolan ska fokusera på idag för att ge de kunskaper som kommer att efterfrågas i framtiden.