KOMPETENSKRISEN

Så bygger Karlskoga kompetens

Suget efter kunskap och kompetens är utbrett bland företagen. Bra skolor med utbildningar kopplade till det lokala näringslivet är vägen framåt i Karlskoga. ”Skolan vågar ställa krav, vilket företagen uppskattar.”

Karlskoga behöver växa och sedan två år tillbaka pågår en riktad satsning att lyfta kommunen som en plats att bo, leva och jobba i. En del av det handlar om att ha bra skolor med utbildningar som är kopplade till det lokala och regionala näringslivet.

– För att klara det måste vi samarbeta med näringslivet – det är en politisk prioritering, säger Martina Augustsson, samordnare skola-näringsliv i kommunen.

Karlskoga kommun arbetar bland annat tillsammans med företagarföreningar.

En aktivitet för att locka högskolestudenter som närmar sig examen på högskolan är Företagssafari. Konceptet har tagits fram inom företagarföreningen VBIF, Västra Bergslagens industriförening. Den skapades just för att samla kraften hos de tio största industriföretagen i Karlskoga där kompetensförsörjningen är högprioriterad, förklarar Anna Andréasson, verkställande tjänsteman inom föreningen.

– VBIF är initiativtagare till de här koncepten och driver dem utifrån industriföretagens behov. Framgångsfaktorn är partnerskapet med kommunen där vi ser den ömsesidiga nyttan med skola – näringsliv – samverkan och att attrahera fler utifrån. Kommunen växer och företagen hittar kompetens, säger hon.

En lära-känna-resa

Företagssafari vänder sig till de närmsta universiteten med ingenjörsutbildningar, Örebro och Karlstad, och Helena Wäreby, HR-chef på Saab Dynamics, beskriver det som ”en komprimerad besöks- och lära-känna-resa”. Den ordnas en gång per år för respektive lärosäte då 50 teknologstudenter får träffa ett antal teknikföretag på orten.

Förutom VBIF är Karlskoga kommun och fakulteter och teknologföreningar på universiteten involverade i genomförandet.

– Vi fyller en buss med studenter från lärosätet och kör dem till Karlskoga och här får de besöka våra tio företag under en dag. Det är utformat för att ha så bra bredd och variation som möjligt.

Det handlar om föredrag, demonstrationer, rundvandringar och studiebesök i kombination med samtal och nätverkande. Studenterna får möjlighet att prata med allt ifrån nyanställda ingenjörer till rekryterande chefer och personer från HR. Kommunen är också med och stöttar under dagen och berättar om Karlskoga och hur en inflyttning kan gå till, bland annat.

Dagen avslutas med mat, dryck och mingel och sedan skjutsas de hem i bussen.

– De ska få en känsla för vilka möjligheter som finns för den som arbetar hos oss, även när det gäller sommarjobb och exjobb. Utvecklingsmöjligheter, vilka vi är och vad vi gör, vår kultur och inte minst vad det kan ge att bo och verka på en mindre ort, säger Helena Wäreby.

Anställa 200–300 personer

För företagens del är Företagssafari en del av den långsiktiga kompetensförsörjningen. VBIF-företagen har totalt 4 000 anställda i regionen, och de behöver alla kompetens för att kunna växa. Bara Saab i Karlskoga behöver anställa 200–300 personer varje år.

– Det är jätteviktigt för alla företag och organisationer att ha löpande kontakt med potentiella framtida medarbetare för att skapa kännedom och intresse för vilka vi är och vad vi erbjuder.

Saab har mängder av rekryteringsaktiviteter runt om i landet som rullar på men företagssafarin har ett särskilt bra format, förklarar hon.

– Att göra det tillsammans med andra företag på orten och med kommunen är en stor fördel – det blir kraftfullt och med större lokalt fokus.

Helena Wäreby tycker att samarbetet med kommunen är bra och att det finns ett engagemang och en förståelse för att det gynnar alla i Karlskoga om företagen får tag på rätt kompetens.

– Det viktigaste för oss är att näringsliv och skola har rätt mindset och respekt för varandras olika förutsättningar och möjligheter – att skolan inser industrins värde och behov, och vad vi behöver för kompetens framöver så att de kan förklara för eleverna och lotsa dem.

Locka till teknikutbildning

En aktivitet som riktar sig till yngre åldrar är Teknikprao, en variant på prao där ingenjörsyrkets olika delar lyfts fram. Här får eleverna i årskurs åtta och nio chansen till en inblick i hur det kan se ut inom industrin och hur olika yrkeskategorier jobbar.

Tanken är att locka fler att gå en teknikinriktad utbildning på gymnasiet. Ett av företagen som deltar är Eurenco som behöver fylla på med teknisk kompetens de kommande åren.

– Just nu behöver vi rekrytera tio ingenjörer. Men eftersom alla företag i Karlskoga slåss om samma kompetens är det svårt, säger Louise Gudmarsson, HR-generalist på Eurenco.

Elever i årskurs åtta eller nio som väljer teknikprao får under en vecka vara hos olika företag inom VBIF. Eurenco har en egen dag då sex-sju elever kommer, berättar Louise Gudmarsson.

Först tas eleverna med till en brännplats och där de får se en ”krutbrasa” för att demonstrera verkan av produkterna som tillverkas.

– Det brukar vara väldigt populärt – en stor brand med snabbt förlopp. Sedan visar vi bilder från vår produktion och berättar vad man kan jobba med hos oss.

Provskjutning i ballistiska labbet

Därefter ges en guidad tur i några av sprängämnesfabrikerna och efter en gemensam lunch avslutas dagen i det ballistiska labbet där de får se hur de arbetar och de produkter som provskjuts.

– Vi hoppas såklart att praoeleverna kan bli våra framtida kollegor. Det är också roligt att höra hur deras tankar går och om de ser saker som vi kan förbättra.

Louise Gudmarsson betonar att det finns ett intresse även från kommunen att ha inblick i företagets verksamhet och att det finns ett nära samarbete.

– Förutom att teknikprao är en rolig grej så är det jättebetydelsefullt för oss! Som företag har vi varit lite dolt. Det är först nu som vi har fått ut vårt namn så att fler vet vilka vi är.

Behovet av arbetskraft inom industrin är större än någonsin, konstaterar Andreas Petersén, produktionschef på Partnertech. Han är även ordförande i Teknikcollege i Karlskoga.

De omkring 30 företag som är knutna till Teknikcollege bidrar på olika sätt, berättar han. Det handlar om att föreläsa på skolan, erbjuda praktikplatser och finansiera studieresor och stipendier, men också om mer konkreta saker i vardagen. Ett exempel på det är när Partnertech skänkte en bearbetningsmaskin till skolan då den byttes ut mot en nyare.

Även om den inte riktigt håller måttet för oss så fungerar den för skolan som slipper en stor investering. Vi skänker även verktyg så att eleverna får arbeta med det som används inom industrin.

Praktikplatser tillför Partnertech mycket positivt. Ibland kommer tidigare praktikanter tillbaka som timanställda parallellt med sina studier, berättar Andreas Petersén.

– Samtidigt som det är en morot för eleverna så får vi en provperiod. Eleven lär sig vilka krav som gäller och vi anser och tror kan passa för en framtida riktig anställning. Praktiken fungerar inte med alla men det har fungerat bra med väldigt många elever som vi sedan har erbjudit en anställning.

Bara det senaste året har skolan blivit öppen gentemot näringslivet, poängterar han. En starkt bidragande faktor anser han är att kommunen har utsett en person med uppgiften att vara ”spindeln i nätet” och hålla kontakten mellan skola och näringsliv.

– Det har blivit mycket öppnare mellan skola och näringsliv och vi har en dialog på en helt annan nivå om hur vi ska forma utbildning och elever. Som arbetsgivare lägger vi stort fokus på att ha en dialog med skolan om vad vi ser att elever brister i och vad vi förväntar oss av dem.

Skillnaden är stor jämfört med hur det var tidigare, enligt Andreas Petersén.

– Förut var det ett större avstånd mellan industrin och skolan men nu har vi en tätare dialog. Skolan vågar nu ställa krav på industrin vilket företagen uppskattar – vi vill ju veta vad vi kan göra. Det har lett till ett gediget och framåtriktat samarbete.

Bra samarbete

Han betonar att det är av stor betydelse att samarbetet mellan kommun och näringsliv är gott.

– Tappar vi den kopplingen får vi ut elever med otillbörliga kunskaper, vilket gör att vägen för arbetsgivare blir längre. Vinningen för oss är möjligheten att forma våra framtida medarbetare, och därför är vi tydliga med att vi ser en praktikplats som en provanställning.

Martina Augustsson understryker att samarbetet med näringslivet är en politisk prioritering.

– Framför allt har vi fått en struktur på samordningen av praktikplatser och av aktiviteter för att skapa intresse och vidga perspektiv hos eleverna tidigt, säger hon.