DEN SVENSKA INTEGRATIONEN

Så ska utländska akademiker lättare få jobb i Sverige

Utländska akademiker kan vara den kompetensresurs som räddar svenska företag. Men då måste fler lära sig kulturen på den svenska arbetsmarknaden. Och det görs bäst genom praktik, visar en ny rapport. ”Det finns gott om informella regler som man bara lär sig på den aktuella arbetsplatsen”, säger forskaren Susanna Allstrin.

Kompetensbristen bland landets företag är ett allt större problem och en bromskloss för många företags möjligheter att utvecklas. Samtidigt finns stora resurser att hämta bland utrikesfödda akademiker, bland andra de med utomeuropeiskt ursprung. I mars i år var närmare 55 000 personer med högre utbildning inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen, drygt 16 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa. Det är alltså en högutbildad resurs som står och stampar och har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

En av flera insatser för att underlätta inträdet är ”Korta vägen”, en sex månader lång utbildning uppdelad på tre månader teori och tre månader praktik på en arbetsplats. Just möjligheten att komma ut på praktik, möta ett företag och medarbetare har visat sig vara en framgångsfaktor.

– Vi har haft fem praktikanter via Korta vägen med varierande bakgrund och rötterna i bland annat Pakistan, Mexiko och Syrien. Vi anställde alla fem. En slutade självmant och en gick vidare till annan anställning efter ett år. Idag har vi därför tre av praktikanterna kvar, säger Victoria Larsson, Senior HR manager på rederi- och logistikföretaget Wallenius Wilhelmsen Ocean.

”Ett av de tydligaste resultaten i undersökningen är hur viktigt det är att möta verkligheten på en svensk arbetsplats och lära sig den svenska arbetsplatskulturen.”

Det är ett resultat som stämmer väl överens med en rapport, ”Korta vägen till arbetsmarknaden”, som Ratio presenterade på torsdagen. Lotta Stern, professor i sociologi och vd för Ratio, och Susanna Allstrin, statsvetare och projektledare, har undersökt hur praktik kan vara en hjälp för utrikes födda akademiker in på den svenska arbetsmarknaden.

Hälften har fått anställning

I rapporten har 24 praktikplatser intervjuats, såväl privata företag som myndigheter, skolor och kommunala bolag. Drygt hälften av de akademiker som har haft sin praktik där har fått en anställning, antingen på sin praktikplats eller på en annan arbetsplats.

– Ett av de tydligaste resultaten i undersökningen är hur viktigt det är att möta verkligheten på en svensk arbetsplats och lära sig den svenska arbetsplatskulturen. De som kommer från länder utanför Europa är ofta vana vid hierarkier och tydligt uttalade regler. I Sverige möter de ett platt och i vissa avseenden prestigelöst ledarskap med chefer som sällan pekar med hela handen. Samtidigt finns det gott om informella regler som man bara lära sig på den aktuella arbetsplatsen, säger Susanna Allstrin.

Genomgående bland svaren från de 24 organisationer och företag som har intervjuats i rapporten, är att den egna yrkesmässiga kompetensen spelar mindre roll vid de första stegen in på en svensk arbetsplats.

– Desto viktigare är social förmåga i form av initiativtagande och anpassningsbarhet, en tillräckligt hög språkförmåga för att kunna ta sig an mer kvalificerade uppgifter och fungera socialt, samt kulturell kompetens som gör att praktikanten kan tolka svensk arbetsplatskultur. Den kulturella matchningen verkar gå bättre på praktikplatser med mångfald där man är van att öppet och tydligt diskutera skillnader och förväntningar, säger Susanna Allstrin.

Victoria Larsson håller med:

– Smarta, välutbildade människor med drivkraft klarar det mesta och vi ska behandla dem därefter. De som gör praktik hos oss ska känna att de tillhör företaget och bidrar med sin kompetens för att vi behöver den. Det ska inte vara nåt ”hitte-på-jobb”, säger hon och pekar på de egna erfarenheterna av att försöka ta sig in på den svenska arbetsmarknaden:

Efter att ha flyttat från Sverige till England och pluggat juridik på universitetet i Cambridge, följde jobb i London på engelsk advokatbyrå i och globalt börsnoterat storföretag i drygt dussinet år. När det så var dags att återvända till Sverige visade sig att de brittiska meriterna inte var mycket värda.

– Det fanns inget intresse för min kompetens och erfarenhet. Även om det gick att komplettera min utländska utbildning ville svenska arbetsgivare att jag skulle börja om och läsa in en svensk juristexamen och tingsmeritera mig, alltså spendera sju år på att gå om allt. Faktum att jag haft mycket annan erfarenhet, som till exempel att jobba internationellt, med stora koncerner och med komplexa frågor, som inte vägdes in, säger Victoria Larsson och fortsätter:

– De såg problemen. Inte möjligheterna. Jag vet alltså hur verkligheten ser ut, och om det var svårt för mig att etablera mig här som kan språket och kulturen, hur ska då inte gå om man har ett utländskt klingande namn?

Praktikanterna ger arbetsgruppen ny energi

Ytterligare ett tydligt resultat i undersökningen är det faktum att praktikanternas närvaro gynnar arbetsplatsen inte bara genom kompetenstillförseln. ”Att ta emot en praktikant kan ge arbetsgruppen ny energi. Det skapar också i vissa fall stolthet bland medarbetare när organisationen bidrar till att lösa integrationsproblem. Ibland bidrar praktikanter till att skapa ökad öppenhet på praktikplatsen och när en praktikant kommer in, med stort driv och vilja att lära sig, kan det också skapa ökat engagemang”, skriver forskarna i rapporten.

”Att ta in fler praktikanter är en självklarhet för oss och handlar inte om välgörenhet.”

Det gör att merparten av de organisationer och företag som har tagit in utrikes födda akademiker som praktikanter, gärna fortsätter.

Det är genomgående positiva signaler från arbetsplatserna och mötet med vad de ibland kallar ”superkandidater”. Finns det något som ytterligare kan förbättra möjligheterna att hjälpa de utrikes födda akademikerna till rätt jobb snarare än ett jobb i största allmänhet?

– Matchningen kan förstärkas så att det är tydligt att det handlar om kvalificerad praktik på arbetsplatsen. I sin tur kräver det en viss språklig kompetens hos praktikanten som kan förberedas innan, gärna med en kortare utbildning i svensk arbetsplatskultur, säger Susanna Allstrin.

Hos Wallenius Wilhelmsen Ocean förbereds just nu intervjuer med en person från Ukraina med erfarenhet av logistik och transporter.

– Vi är ett internationellt företag och vet hur viktigt det är med mångfald. Att ta in fler praktikanter är en självklarhet för oss och handlar inte om välgörenhet. Ibland går det en tid mellan varje praktikant och det beror främst på att vi gärna vill ha en anställning att erbjuda. Det finns så oerhört mycket kompetens bland utländska akademiker och oftast behöver de bara lite hjälp in på arbetsmarknaden för att de ska kunna börja bidra med den kompetensen. Alla vill vi ju jobba, säger Victoria Larsson.