ARBETSKRAFTSINVANDRING

Massiv kritik mot dubblat försörjningskrav – "En märklig särreglering"

Regeringen och Sverigedemokraterna vill fördubbla försörjningskravet vid arbetskraftsinvandring. Förslaget får stark kritik från flera håll. ”Det innebär att politikerna gör ett ingrepp i lönebildningsmodellen”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson.

Regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna föreslår en fördubbling av försörjningskravet vid arbetskraftsinvandring. Enligt förslaget ska en person ha en månadslön motsvarande 80 procent av medianlönen, det vill säga 26 650 kronor per månad, för att få arbetstillstånd i Sverige.

Ett problematiskt förslag, menar Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv.

– Det här är ett kraftfullt slag i luften, säger hon till TN.

– Det innebär att politikerna gör ett ingrepp i lönebildningsmodellen. Det är arbetsmarknadens parter som sätter lönerna i Sverige och så ska det fortsätta vara.

Hon får medhåll från Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

– Att staten inte lägger sig i lönebildningen har varit en praxis som tjänat alla väl, säger han i en kommentar.

Karin Johansson menar att det är fullt rimligt att en arbetskraftsinvandrare har en inkomst som gör det möjligt att försörja sig själv och medföljande familjemedlemmar. Och hon betonar att de arbetskraftsinvandrare som idag finns i Sverige inte belastar socialförsäkringssystemet.

– Redan idag klarar arbetskraftsinvandrare sin egen försörjning och får i princip aldrig ekonomiskt bistånd. Undersökningar visar att självförsörjningsgraden i det närmaste är 100 procent, säger hon.

Behovet finns på hela arbetsmarknaden

TN har vid upprepade tillfällen skrivit om hur företagen ser behov av arbetskraftsinvandring på den svenska arbetsmarknaden. Behovet rör såväl högkvalificerad arbetskraft som yrken med lägre krav på kvalifikationer inom i stort sett alla branscher. Karin Johansson menar att möjligheten att kunna attrahera och rekrytera internationell kompetens är mycket viktig för näringslivets konkurrenskraft.

– Det svenska näringslivet behöver både ingenjörer för den gröna omställningen, kockar till restaurangerna och skogsarbetare, säger Karin Johansson.

– Historiskt sett har arbetskraftsinvandring haft stor betydelse för svensk industri och för Sveriges välstånd och fortfarande är arbetskraft från tredje land en viktig tillgång när industrin rekryterar, säger Per Hidesten.

Om de industrisatsningar som planeras i norra Sverige ska bli verklighet behövs 25 000 personer de närmaste åren. Per Hidesten menar att arbetskraftsinvandringen är en förutsättning för tillväxten både ur ett kortare och längre perspektiv.

– Med ny kompetens kan företagen producera mer och utveckla verksamheten vilket bidrar till ökad tillväxt, säger Per Hidesten.

Men de nya kraven kring arbetskraftsinvandringen kan ställa till det, varnar han.

– Dribblandet gör Sverige oattraktivt. Det sänder fel signaler i en tid då kompetensbrist är ett faktum, säger Per Hidesten.

”Arbetskraftsinvandrare tar inte jobben från svenskar. Det är en myt. Tvärtom skapas fler jobb.”

På sin presskonferens betonade regeringen att arbetskraftsinvandringens fokus ska vara på högkvalificerad arbetskraft och att övrigt behov ska täckas med hjälp av de som redan är arbetslösa i Sverige. Karin Johansson menar att den inställningen är ett feltänk.

– Arbetskraftsinvandrare tar inte jobben från svenskar. Det är en myt. Tvärtom skapas fler jobb, säger hon.

Hon får medhåll från forskningen, bland annat av Mette Foghed från 2017, som visar på att ett inflöde av utländsk arbetskraft med relativt låga kvalifikationer leder till att den inhemska arbetskraften med motsvarande kompetensnivå i stället skiftar till mer komplexa och välbetalda arbeten.

– Företag som anställer arbetskraftsinvandrare växer snabbare och anställer fler nya medarbetare än jämförbara företag, säger Karin Johansson.

Hon menar att kravet på ”en god försörjning” är ovanligt.

– Det är en märklig särreglering som indirekt betyder att personer med lägre lön på svensk arbetsmarknad inte har en tillräckligt bra försörjning, trots att de har lön enligt kollektivavtal, säger hon och fortsätter:

En av anledningarna till att regeringen och Sverigedemokraterna vill begränsa arbetskraftsinvandringen är att komma åt missbruket.

– Men det gör man inte med ett höjt försörjningskrav, säger Karin Johansson.

”Ett brott mot den svenska modellen”

Även Almegas chefsekonom Patrick Joyce är kritisk till förslaget.

– Ett försörjningskrav på över 26 000 kronor i månaden innebär att avtalade heltidslöner inom flera tjänstebranscher, bland annat städ och service, inte längre anses ge god försörjning till de anställa. Det är en orimlig hållning och ett brott mot den svenska modellen, säger Patrick Joyce han i en kommentar och fortsätter:

– Höjningen blir extra allvarlig eftersom det inte finns någon möjlighet att göra undantag för yrken där det finns brist på arbetskraft.

Han hade väntat sig en höjning, men menar att det förslag som nu har kommit är alldeles för högt. Och han tycker att det kom för tidigt.

– Det hade varit mycket bättre om regeringen väntat med höjningen tills utredningen var klar så att det hade funnits en ventil för yrken där det råder stor brist på arbetskraft, säger Patrick Joyce.

Per Hidesten oroar sig för att det ska komma fler förslag som ytterligare försvårar arbetskraftsinvandringen.

– Dagens besked är ett första steg och vad är det som talar för att det stannar här? Vi ser nu att man frångår en behovsstyrd arbetskraftsinvandring, säger han.