KOMPETENSKRISEN

Därför behöver den moderna gruvan inte (bara) tuffa grabbar

Den gröna industrirevolutionen behöver fungerande gruvor. Men precis som i många andra branscher är kompetensbristen i gruvnäringen stor. En viktig pusselbit för att lösa problemet är att öka antalet kvinnor i gruvnäringen. ”Det här är världens roligaste jobb”, säger Emma Bjur som jobbar 1 054 meter under jord.

Sverige är idag den främsta gruvnationen inom EU och de svenska gruvföretagen spelar en avgörande roll när det gäller den gröna industrirevolutionen inom hela Europa. Cirka 75 procent av de metaller som behövs för klimatomställningen och den gröna industrirevolutionen kommer från gruvnäringen. Och det är ett behov som ökar. (Se faktaruta nedan.) Snart sagt alla satsningar, oavsett om det gäller vindkraft, solceller, elnätsutbyggnad, elfordon, energilagring har ett behov av metaller. Fram till 2050 behöver bland annat inflödet av koppar öka med 188 procent, zink 74 med procent och nickel med 212 procent, enligt beräkningar från IEA, International Energy Agency.

Trots att Sverige har en av världens hårdaste miljölagstiftningar, orsakar inte sällan arbetet med att starta nya gruvor eller utveckla befintlig drift, protester från miljöhåll.

– Fortfarande lever en föråldrad bild av gruvan som ett problem kvar hos många. Tvärtom är vi en del av lösningen på dagens klimatfrågor, säger Jenny Gotthardsson, områdeschef i Garpenberg, ett av fem gruvområden, tre i Sverige och två utomlands, som ingår i Boliden.

I dagsläget finns 13 gruvor i landet där det pågår brytning, tio av dem i norra Sverige där jätten LKAB är det i särklass största företaget. Därmed ingår de i den omfattande industriutbyggnaden som pågår i norr, som redan nu kräver stora mängder nyanställningar. En beräkning från Industriekonomerna, som utgörs av Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer, visar att planerade industrisatsningar innebär ett behov av ytterligare cirka 25 000 anställda inom industrin de närmaste åren. En person inom industrin medför att ytterligare 1,2 jobb eller i detta fall att sammanlagt 30 000 ytterligare jobb skapas i andra branscher. Fullföljs industrisatsningarna enligt planerna, skapar det en sysselsättningsökning på sammanlagt 55 000 personer i industrins värdekedja.

Har ökat med 65 procent

Vad gäller gruvnäringen arbetar i dagsläget cirka 7 400 personer i direkt anslutning till gruvbrytningen. Det är en ökning med 65 procent sedan år 2000 och personalbehovet växer.

– Jag brukar säga att det finns 250 olika yrken inom gruvbranschen, med eller utan hjälm. Och alla de yrkena passar för kvinnor – och män, säger Jenny Gotthardsson.

Att visa den bilden är en del i det intensiva rekryteringsarbete som pågår, dels för att säkra de kompetenser som behövs, dels för att öka andelen kvinnor i gruvbranschen. Traditionellt sett har gruva varit synonymt med starka, tysta män djupt nere i underjorden. Faktum är att det fram till 1978 var förbjudet för kvinnor att arbeta under jord. Sedan dess har förhållandena förändrats. Sedan ett par år in på 2000-talet ökar jämställdheten och i dag är andelen kvinnor i den svenska gruvbranschen uppe i 20 procent. Ambitionen är att öka den siffran väsentligt.

– Jag har världens roligaste jobb och vill att fler tjejer ska kunna vara med om att jobba här. Branschen behöver deras kompetens om vi ska fortsätta att vara en del av omställningen i samhället. Dessutom är det bra med jämställda arbetsplatser.

Det säger Emma Bjur, som är produktionstekniker och har sitt kontor på 1 054 meters djup i gruvan i Garpenberg. Där arbetar hon med att optimera arbetssätten och utveckla tekniken på gruvmaskinerna tillsammans med dem som manövrerar maskinerna. Att köra en borrmaskin nere i gruvan är ett arbete som till stor del sker på distans och fjärrmanövreras från kontrollrummet, trots att maskinerna kan vara på ytterligare 450 meters djup.

– Utvecklingen är enorm på bara tio år. Digitaliseringen gör brytningen säkrare och snabbare. Idag är vi exempelvis nere vid borriggarna för långhålsborrning kanske 35 procent av tiden och då är det i första hand underhåll, byte av borrkronor och service det handlar om. Resten av tiden styrs arbetet härifrån kontoret på 1 054, säger Emma Bjur.

Det är en del av den verklighet som hon vill förmedla till de unga tjejer som hon möter på de olika informationssatsningarna som Boliden gör i rekryteringsarbetet.

– När jag träffar unga tjejer och berättar att jag arbetar nere i gruvan brukar reaktionerna följa ett tydligt mönster. Först blir de förskräckta, sedan nyfikna och när de besöker oss under jord och ser hur allt fungerar blir de förundrade. När de sedan får reda på alla de olika yrken som finns inom branschen, då har de fått en verklig ögonöppnare.

Moderniseringen tarvar kompetenta människor

Den snabba moderniseringen och digitaliseringen till trots behöver gruvbranschen kompetenta människor, både under och ovan jord.

– Människorna kommer inte att försvinna från branschen, säger Emma Bjur.

Hon får medhåll från branschorganisationen Svemin som menar att arbetet med att ta vara på de rika mineralfyndigheter som ligger och väntar i den svenska berggrunden kräver att gruv- och stålindustrin under de närmaste åren rekryterar nya och kompetensutvecklar befintliga medarbetare i en omfattning som saknar motstycke.

– Om våra medlemsföretag inte lyckas hitta rätt kompetens riskerar möjligheterna gå Sverige förbi. Det nya omställningsstudiestödet som parterna har förhandlat fram är en bra grund för att skapa rätt kompetens, men mer behöver göras, säger Maria Sunér, vd för Svemin.

I en så kallad kompetensfärdplan som Svemin var med om att ta fram förra året, pekas på behovet av samverkan där näringarna och branschorganisationer, politiken och utbildningsväsendet tillsammans gör insatser och investeringar där gruv- och stålindustrin är verksam.

Det låter som en gigantisk uppgift. Enligt er kompetensfärdplan behöver gruv- och stålindustrin bara de närmaste tre åren 11 000 nya medarbetare. Kommer det att lyckas?

– Det måste gå. Det är egentligen det enda svar jag kan ge. Till vår fördel är att det är en spännande bransch med mycket stark innovationskraft, så, ja, jag tror att vi klarar rekryteringen, säger Maria Sunér.

Emma Bjur, som återkommande möter dem som kan bli framtida medarbetare i gruvan, ser hur betydelsefulla skolan och föräldrarna är när det gäller att öppna sinnet och förklara vad gruvbrytningen handlar om.

– Miljöfrågorna är viktiga för dagens unga och vi arbetar för att få fram de metaller som behövs för den gröna omställningen. När vi gör det sker det på ett säkert och ansvarsfullt sätt, utan att förstöra naturen. På så sätt blir det en dubbel god gärning. Faktum är att det inte är svårt att bli förälskad i gruvan.