REGELKRÅNGLET

Trots myndighetens löfte – miljardsmäll hotar tusentals företagare

Myndigheten lovade att backa, men gjorde det inte. Nu kan företag i hela landet drabbas av en miljardsmäll när värmepannor måste skötas av certifierad personal. ”Groteskt. Reglerna tar sig an ett problem som inte finns”, säger Anders Haglund, som driver Torsångs Handelsträdgård till TN.

Senast den 1 december 2022 skulle alla användare av värmepannor vara certifierade för att få fortsätta att använda dem. Och utan godkänd certifiering fick inte värmepannan användas, i så fall hotade höga sanktionsavgifter, meddelade Arbetsmiljöverket, vilket TN tidigare har skrivit om.

Det blev ramaskri från näringslivet.

I korthet skulle det nya regelverket innebära att alla ångpannor över 5 kW och alla värmepannor över 100 kW och med en högre förbränningstemperatur än 65 grader måste hanteras av en certifierad pannoperatör på arbetsplatsen. Värmepannor i den storleken finns i tusental landet runt. En försiktig uppskattning talar om 14 500 pannor i större industrier såväl som skolor, tvätterier, hotell och många mindre företag inom de gröna näringarna, bland annat handelsträdgårdar och liknande.

Framför allt är det certifieringen av operatören som skapar merarbete och merkostnader för företagen. Två-tre dagars utbildning med efterföljande prov kostar mellan 20 000 och 25 000 kronor per person. I och med att det alltid måste finnas en certifierad person på plats när värmepannan är igång, är två certifierade personer ett minimum på varje företag. Enligt en fristående utredning som bland andra Näringslivets Regelnämnd har låtit göra, kommer förslaget att kosta företagen 2,37 miljarder över en femårsperiod.

– För oss blir det extra kostnader på upp mot 50 000 kronor och eftersom certifieringen ska göras om vart femte år, är det 10 000 per år i merkostnad för ingenting. Vi kan ju redan hantera våra värmepannor och har gjort det i många år. Reglerna tar sig an ett problem som inte finns. Det är groteskt att myndighetssverige får fungera så, säger Anders Haglund, som driver Torsångs Handelsträdgård i Borlänge.

Tvingades backa

Efter den massiva kritiken från såväl näringslivet som fack och riksdagspolitiker tvingades Arbetsmiljöverket för ungefär ett år sedan att backa. Tidsplanen skrotades och certifieringskravet sköts fram till december 2025. Samtidigt inleddes en ny konsekvensutredning av hur den tilltänkta certifieringen slår mot framför allt mindre företag.

− Ja, vi har fått nya insikter efter att det första förslaget presenterades och reaktionerna på det. Vad vi nu gör är att se över personalkraven. Det är inte säkert att alla måste ha utbildningen, särskilt på mindre företag där kostnaderna blir höga. Vi har också sett att många kuggar provet första gången och då blir det nya kostnader för omtentan, säger Torben Vincentsen, avdelningschef för regler och internationella frågor på Arbetsmiljöverket, till TN.

Han också erkänner också att de kostnader för företagen som myndigheten räknade med har blivit betydligt högre i verkligheten.

Tidsplanen flyttades fram

Allt kunde alltså ha varit frid och fröjd. Men så blev det inte. Det visar sig nu att utredningsarbetet knappt har rört sig framåt. Tidsplanen flyttades fram, men själva huvudfrågan är inte löst utan kravet ligger fortfarande som ett ok över företagen. I den referensgrupp som tillsattes, där Svenskt Näringsliv, LO och arbetsgivarorganisationen Gröna Arbetsgivare ingår, växer kritiken.

− I korthet kan jag säga att det händer väldigt lite konkret, både på mötena och mellan mötena. Upplevelsen är att vi varje gång måste påminna om varför vi är där, säger Camilla Backlund, arbetsmiljöexpert på Gröna Arbetsgivare.

Framför allt är det känslan av att de pliktskyldiga möten som genomförs ungefär var tredje månad inte på allvar tar sig an de frågor som orsakade kritiken. Någon ny konsekvensutredning har heller inte presenterats.

− Den fråga som borde ställas och diskuteras är varför det över huvud taget måste finnas en certifierad pannoperatör. Men för att göra det krävs att Arbetsmiljöverket backar tillbaka till ruta ett och gör ett omtag, något som vi hittills inte har sett någon vilja att göra, säger Anna Bergsten, expert på arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv.

”Det är ingen balans mellan regler och verkstad.”

Av allt att döma är även Arbetsmiljöverket medvetet om den långsamma takten i det nu pågående förändringsarbete och som alltså ska ha nya regler klara att träda i kraft den 1 december 2025. Innan dess ska de även ha varit ute på en remissomgång bland berörda parter och ett beslut vara fattat.

− Det kan bli så att vi måste skjuta på det längre än till den första december 2025. Jag kan inte utesluta det, säger Torben Vincentsen.

För stora proportioner

I sak är det ingen som ifrågasätter ambitionen att hålla en god säkerhetsnivå kring trycksatta kärl, men proportionerna, kunskapskraven och hoten om höga sanktionsavgifter rimmar illa med det som ska åstadkommas, menar Camilla Backlund. Särskilt som det inte finns några som helst rapporter om att det har förekommit olyckor med den typ av värmepannor som det gäller. Det tyder på att ansvariga företag och personer kan sköta pannorna − även utan krav på en certifieringsprocess.

− Men det är fakta som på något sätt inte verkar existera. Det här har blivit en egen värld som inte stämmer överens med andra liknande regelverk. Vad som nu gäller är att Arbetsmiljöverket måste göra om och göra rätt, säger hon.

Anders Haglund håller med:

– Vad jag vet har det inte funnits någon kontakt mellan Arbetsmiljöverket och dem de gäller, alltså oss brukare. Det är ingen balans mellan regler och verkstad. I mina ögon förhalas hela frågan, allt medan det där datumet 2025 kryper närmare.