AVTALSRÖRELSE

Installatörsföretagen: Därför kan vi inte acceptera Byggnads krav

En miljon fler förhandlingar varje år, utökat krångel, dyrare byggprocesser och färre företag med kollektivavtal. Det blir konsekvensen om Byggnads får igenom sina krav, menar Installatörsföretagens Henrik Junzell. ”Det skulle bli infarkt i systemet”, säger han till TN. Nyligen varslade facket om strejk.

När Byggnads nyligen valde att varsla Installatörsföretagen om strejk på VVS-området var det inte utan att det möttes med en viss förvåning från delar av arbetsmarknaden.

− Vi har haft bra förhandlingar, säger Installatörsföretagens förhandlingschef Henrik Junzell.

Men det finns en fråga där parterna står långt ifrån varandra, berättar han.

Det handlar om Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyls bilaga 7, som innehåller förenklade regler för att hantera medbestämmandelagens (MBL) §38. Hela diskussionen är ganska teknisk, men enkelt uttryck handlar det om att arbetsgivare och fack ska förhandla om arbetsgivaren vill anlita en underentreprenör som kan utföra samma sorts arbete som den eller de som är anställda hos arbetsgivaren.

Kollektivavtal innehåller inte sällan skrivningar som innebär att parterna kan frångå vissa lagkrav. Henrik Junzell förklarar att inom bygg- och installationssektorn är det så vanligt att anlita underentreprenörer att det är nödvändigt att behålla möjligheten att frångå MBL i just den här frågan.

− På byggarbetsplatser finns en jättestor mängd entreprenörer och underentreprenörer. Därför har alla kollektivavtal förenklade regler när man tar in underentreprenörer. Det handlar om kortare förhandlingar eller enbart information, säger han.

− Nu vill Byggnads antingen ta bort bilaga 7 eller införa regler som de har dikterat. Det handlar om ett antal regler som är väldigt svåra för oss att acceptera.

Motsvarande skrivningar i avtalet med Byggföretagen

Han menar att Byggnads krav är märkliga. Bland annat tecknade facket nyligen avtal med Byggföretagen och i det avtalet finns motsvarande skrivningar som i Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyls bilaga 7.

− De här förenklade reglerna är ett måste, säger Henrik Junzell och berättar att det enligt uträkningar från Byggnads rör sig om närmare en miljon förhandlingar som skulle behöva genomföras årligen om inte förenklingen finns kvar.

− Det är inte möjligt. Dessutom behövs förenklingen därför att man i projekten aldrig vet exakt när bemanningstopparna är.

”Det gör ju bara att det är färre som vill ha kollektivavtal, för det tjänar man inget på, om inte de förenklade reglerna finns med i kollektivavtalet.”

Enligt Henrik Junzell vill till exempel Byggnads särskilja enmansföretagare från andra företag. Enmansföretag ska, enligt Byggnads krav, aldrig kunna ingå i det förenklade förfarandet. Problematiskt, menar Installatörsföretagen, eftersom många vvs-installatörer, det vi i dagligt tal kallar rörmokare, ofta är just enmansföretagare och har valt att vara det.

− Det skulle bli infarkt i systemet om allt behövde förhandlas. Det skulle dessutom fördyra byggprocessen oerhört.

”Kontraproduktivt”

Ett av Byggnads argument för att ta bort bilaga 7 är att undvika att kriminella får fotfäste i byggbranschen. Även Henrik Junzell menar att det är viktigt att motverka yrkeskriminaliteten, men han menar att det inte låter sig göras med att skapa ett mer tungrott system.

− Det är helt kontraproduktivt. Det gör ju bara att det är färre som vill ha kollektivavtal, för det tjänar man inget på, om inte de förenklade reglerna finns med i kollektivavtalet, säger han.

Ett annat krav som Byggnads ställer är att företag ska vara ansvariga för eventuella fel som underentreprenörer gör i anlitandet. Det skulle innebära att ett företag skulle behöva betala skadestånd, trots att det är ett annat företag som begår ett fel.

− Men det strider helt mot vårt arbetssätt. Varje entreprenör måste vara ansvarig för sina handlingar, säger Henrik Junzell.

När Byggnads tecknade avtal med Byggföretagen kom parterna överens om att inrätta Svensk Byggkontroll, en funktion där Byggnads och Byggföretagen ska genomföra gemensamma insatser för färre brott i branschen.

− Det avser vi att gå med i också. Vi vill absolut vara med och hindra oseriösa aktörer, säger Henrik Junzell.

Byggnads varsel omfattar 1 500 yrkesarbetare på ett stort antal företag. Exakt hur det kommer att slå mot företagen är svårt att säga, enligt Henrik Junzell.

− Men det här är personer som är mitt uppe i en byggprocess någonstans, så det kommer att beröra oerhört många fler än dem som är uttagna i strejk.

Om parterna inte kommer överens kommer strejken att bryta ut den 24 maj.

Byggnads svarar

”Precis som resten av byggbranschen har installations- och VVS-sektorn stora problem med oseriösa och fuskande företag som vinner allt större marknadsandelar. Då måste vi som parter ta vårt ansvar för att motverka osund konkurrens. Det handlar om framtiden för både jobben, branschen och hela samhällsbygget”, skriver Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin i ett mejl till TN.

Han menar att Byggnads har presenterat flera förslag för att möta problemen, men inte fått gehör från Installatörsföretagen.

Ni vill ta bort eller skriva om bilaga sju i det aktuella avtalet. Motsvarande skrivningar finns i det avtal ni tecknade med Byggföretagen för bara ett par veckor sedan. Varför är det en stridsfråga i det här avtalet, men inte i avtalet med Byggföretagen?

”Byggbranschen har stora problem med fuskande och ibland rent kriminella underentreprenörer. Och avtalen måste hela tiden utvecklas för att hänga med i utvecklingen. Det är styrkan i den svenska modellen och något som gynnar både företag och anställda.

Ingen avtalsrörelse kommer att lösa alla problem, men svenska modellen bygger på att vi hela tiden tar steg tillsammans. I Byggavtalet tog vi stora steg med Svensk Byggkontroll, här måste vi uppdatera avtalet för att förhindra att oseriösa underentreprenörer anlitas från första början.

Bilaga sju har varit densamma i 28 år och är betydligt mer tillåtande än lagtexten. Mycket har hänt i branschen sedan dess och kryphålen som finns har gjort att många företag satt i system att bryta mot avtalet. Det leder till osund konkurrens och riskerar slå ut seriösa bolag som följer avtal och regler.

Som parter utvecklar vi alltid kollektivavtalen och vi kommer fortsätta jobba tillsammans med våra motparter för att säkerställa sund konkurrens i hela byggbranschen”, skriver Torbjörn Hagelin.

Enligt Torbjörn Hagelin stämmer inte siffran en miljon. ”Den siffra som använts som exempel är 500 förhandlingar per år över hela Sverige”, skriver han.

Men en stämningsansökan från 25 augusti förra året, där Byggnads stämmer Peab och Byggföretagen, visar att siffran en miljon är en faktisk uträkning från förbundet. ”Varje år finns uppskattningsvis 100 000 byggarbetsplatser runtom i Sverige. Vid dessa arbetsplatser anlitas ett stort antal underentreprenörer, i snitt omkring tio per byggarbetsplats. Om samtliga dessa entreprenadförhållanden skulle bli föremål för förhandling enligt 38 § medbestämmandelagen skulle det innebära närmare en miljon förhandlingar årligen. Detta skulle vara ohanterligt för såväl arbetsgivare som den fackliga parten”, skriver Byggnads i stämningsansökan.

På frågan om hur Byggnads ser på risken att färre företag skulle välja att teckna kollektivavtal svarar inte Torbjörn Hagelin, utan menar att det med deras krav finns en möjlighet att undvika att kriminella får fotfäste i byggbranschen. ”Det riktigt kontraproduktiva är att blunda för utvecklingen och låta de seriösa bolagen ta smällen”, skriver han.

Installatörsföretagen vill också vara en del av Svensk Byggkontroll. Varför räcker inte det?

”Svensk byggkontroll kontrollerar företag efter att de anlitats. Här vill vi motverka att oseriösa och fuskande företag anlitas över huvud taget. Som byggbranschen ser ut idag behöver kontrollerna skärpas både innan och efter en underentreprenör anlitats”, skriver Torbjörn Hagelin.