FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

CSN: Så försvårar regeringen för parternas överenskommelse

Omställningsstudiestödet är en reform som tagits emot med öppna armar och lockat tiotusentals att söka. Men CSN hinner inte med alla ansökningar. Trots det vägrar regeringen att skjuta till de pengar som behövs för att snabba på processen. Nu kommer mer än hälften av stödpengarna att brinna inne. ”Det är bekymrande”, säger Christina Forsberg, generaldirektör på CSN.

När arbetsmarknadens parter och politiken förra året sjösatte omställningsstudiestödet togs det emot med öppna armar. Stödet är en möjlighet för människor mitt i arbetslivet att studera, bygga nya kunskaper, ställa om och fortsatt vara attraktiva på arbetsmarknaden.

Första dagen att kunna anmäla sig var 1 oktober 2022. De analyser som gjordes innan start räknade med att cirka 5 000 personer skulle ansöka under de tre månaderna som var kvar av 2022. Den siffran uppnåddes efter tre dagar (!) och efter tre veckor hade antalet ansökningar passerat 14 000. Under 2023 har efterfrågan ökat än mer och fram till den 1 april i år hade 50 000 personer sökt omställningsstudiestöd.

Glädjande siffror för att vara arbetsmarknadsreform men på CSN, som hanterar ansökningarna, har det uppstått ett svårkontrollerat kaos.

− Efterfrågan har varit enorm och har överträffat alla prognoser. Faktum är att vi redan i vårt remissvar till regeringen 2021 flaggade för risken för långa handläggningstider, bland annat för att regelverket är komplext. Men det var invändningar som vi inte fick någon respons på och vi ser nu att våra farhågor har blivit verklighet, konstaterade Christina Forsberg, generaldirektör på CSN när frågan nyligen diskuterades under ett seminarium i regi av Ilera.

Nekades extrapengar

När ansökningarna hopade sig och handläggningstiderna drog ut på tiden ansökte CSN hos regeringen om 50 miljoner kronor för att anställa fler handläggare och öka de egna resurserna.

Det blev inga pengar.

Däremot fick myndigheten ett ”uppdrag” från regeringen att korta handläggningstiderna. Hur det skulle ske gav regeringen dock inget besked om.

− CSN kommer förstås att ta fullt ansvar för att fortsätta effektivisera handläggningen utifrån de resurser vi har. Eftersom vi redan har omfördelat personal och satt in övertidsarbete behöver vi nu utifrån det nya uppdraget hitta andra sätt att korta handläggningstiden för omställningsstudiestödet, säger Christina Forsberg.

”Fler resurser och ett förenklat regelverk är det som vi ser kommer att kunna ge effekt på kort och lång sikt.”

Den främsta orsaken till de långa handläggningstiderna är att regelverket är komplext. Det IT-system som skulle användas för att automatisera en del av hanteringen är ännu inte på plats, samtidigt som det har visat sig att delar av arbetet även fortsättningsvis måste göras manuellt. CSN har därför även ansökt till regeringen om att få mildra och förenkla regelverket. Även det ännu utan bifall.

Förseningarna har bland annat lett till att människor som inte hunnit få ett godkänt studiestöd inte heller kunnat påbörja de utbildningar de sökt. I sin tur tvingar det CSN att lämna tillbaka en del av de pengar som är avsatta för omställningsstudiestödet, eftersom de tilldelade medlen inte går att föra över från ett år till ett annat. För 2023 är det 600 miljoner, närmare hälften av anslaget på 1,36 miljarder, som av allt att döma återgår till statskassan och enligt CSN:s beräkningar är utsikterna än dystrare för 2024. Med nuvarande resurser väntas 2,0 miljarder av anslagna 2,84 miljarder att lämnas tillbaka.

− Det är bekymrande att de medel som skulle gå till att vidareutbilda människor inte kommer att kunna användas och inte ge de som har sökt den möjlighet som det var tänkt. Fler resurser och ett förenklat regelverk är det som vi ser kommer att kunna ge effekt på kort och lång sikt. Beslutet att förändra regelverket är inte CSN:s, men vi hoppas att förslagen kan fortsätta att beredas med alla berörda parter så att ytterst riksdag och regering kan fatta beslut och att vi kan få ett välfungerande omställningsstudiestöd, säger Christina Forsberg.

Hård kritik från parterna

Kritiken mot den nuvarande situationen och de effekter som den ger på det som arbetsmarknadens parter menar kan bli en framgångssaga i omställningsarbetet på arbetsmarknaden, är därför skarp. Särskilt som CSN redan nu ser att utmaningen att hantera ansökningarna kommer att fortsätta under hela nästa år.

− Omställningsstudiestödet är en unik reform som ska skynda på en snabb omställning på arbetsmarknaden och då får inte systemet i sig vara trögt, säger Mia Bernhardsson, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Än hårdare är tongångarna från den fackliga sidan.

− Det är oacceptabelt, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Arbetet om situationen.

Sveriges Arkitekter pekar på att regeringen inte kan nonchalera de problem som just nu plågar reformen: ”Själva poängen med överenskommelser är att göra det man lovat. Vi, arbetsmarknadens parter, har gjort vårt - nu måste ni politiker leverera omställningsstudiestödet!”, skriver förbundet i en kommentar.

− Ett omställningsstudiestöd som ingen får, eller väldigt få nås av, är ju ingen uppsida. I denna historiska överenskommelse ligger ett volymantagande och om inte staten kan leverera på den volymen, kan man inte se det på ett annat sätt än att det är ett avtalsbrott, sa SSR:s samhällspolitiska chef Ursula Berge till Arbetsvärlden för någon månad sedan.

I en ledare i Dagens Arena konstaterar Liv Beckström att regeringen helt nonchalerar det som behövs för att få avtalet om omställning på arbetsmarknad att funka. ”Det är respektlöst mot parterna och ett svek mot hela uppgörelsen”, skriver hon.