FRAMTIDENS PENSIONER

Pensionslotteriet gör att arbete inte lönar sig – "Förödande"

Förtroendet för det allmänna pensionssystemet är mycket lågt, visar en undersökning. Nio av tio svenskar vill att arbete ska löna sig för att få en högre pension. Samtidigt är det bara var fjärde pensionär som omfattas av den så kallade livsinkomstprincipen.

Hösten 2021 infördes inkomstpensionstillägget och knappt ett år senare höjdes garantipensionen. Detta trots att bland annat Pensionsmyndigheten varnat för att det skulle rucka på grundbultar i det allmänna pensionssystemet. Som väntat sattes livsinkomstprincipen, att det ska vara ett rakt förhållande mellan inkomst och pension, ur spel.

Före förändringarna fick 65 procent av pensionärerna pension beroende på sina tidigare arbetsinkomster. Efter förändringarna var det bara 26 procent.

En ny undersökning, som Kantar/Sifo gjort på uppdrag av Svensk Försäkring, visar samtidigt att nio av tio av de över 1000 personer som svarat vill att det ska löna sig att arbeta för att få en högre pension.

Lågt förtroende för systemet

Undersökningen visar också att endast 37 procent har förtroende för det allmänna pensionssystemet.

Det är ett problem att inte fler har tillit till systemet och politiken bär det största ansvaret för det låga förtroendet, anser Eva Erlandsson, pensionsexpert på Svensk Försäkring.

– Det handlar om att ha en väl avvägd debatt där man inte skrämmer upp folk, och inte försöker vinna politiska poänger, utan ser på det långsiktigt, säger hon till DN.

Hälften av de svarande i undersökningen tror inte att deras pension kommer att vara tillräckligt hög för att räcka till försörjning.

Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta som hanterar pensionerna för privatanställda tjänstemän, ser tre huvudsakliga förklaringar till att så få svenskar har förtroende för det allmänna pensionssystemet:

Det ena är att pensioner för första gången på länge kom att bli en politisk stridsfråga i valrörelsen förra året.

– Här såg man både från vänster och höger en chans att vinna väljare på att beskriva pensionerna som usla och pensionssystemet som fallfärdigt, och det får betydelse även om det inte stämmer med verkligheten.

”Bättre än vad de flesta känner till”

Även om intentionerna är goda när politiker lyfter fram de pensionärer som har det allra sämst så är det ett problem att det ofta framställs som det typiska, påpekar han.

– Begreppet fattigpensionärer används så ofta att många tror att det är vanligt att pensionärer är fattiga. Men de är inte fattigare än andra i samhället. Det har satt sig en bild av att de som har det tuffast representerar hela pensionssystemet. Så är det tack och lov inte.

Det svenska pensionssystemet är mycket bättre än vad de flesta känner till, menar Staffan Ström. Enligt Pensionsmyndigheten är en typisk pension mellan 72 och 110 procent av den tidigare inkomsten. Det är högt över den politiska ambitionen på 70 procent, vilket många kommer över idag.

– Det finns ett glapp mellan perceptionen av systemet och hur det verkligen levererar.

”Begreppet fattigpensionärer används så ofta att många tror att det är vanligt att pensionärer är fattiga.”

Det andra är att media, inte minst kvällstidningar, gång på gång visar upp en svart bild av hur pensionen ska bli.

– Pensionspopulism från både politik och media bygger upp en väldig oro som för det mesta är helt obefogad.

En tredje är att införandet av inkomstpensionstillägget, höjningen av garantipensionen, och ändrade konsumtionsstöd och bostadsstöd har förstört kopplingen mellan arbete och pension och därför gjort pensionssystemet obegripligt för många, konstaterar han.

– Pensionssystemet har krånglats till så mycket att inte ens vi experter kan beskriva hur det fungerar längre. Även om det är drivet av goda intentioner så har det gjort pensionssystemet fullständigt obegripligt och det är i längden farligt för förtroendet.

Farligt med minskat förtroende

Även om han vet att många anser att det ska löna sig att arbeta för att få högre pension förvånar det honom att det är så många som nio av tio.

– Siffran visar att livsinkomstprincipen som dagens pensionssystem bygger på är helt rätt och har ett starkt stöd. Det sorgliga är att politiken de senaste åren har satt det ur spel.

Livsinkomstprincipen, som Sverige dessutom har fått mycket beröm för internationellt, har ”mer eller mindre kastats ut genom fönstret”, och på sikt är ett minskat förtroende för statens sätt att hantera pensioner farligt, konstaterar Staffan Ström.

– Det är helt vansinnigt att hantera ett system som ska fungera långsiktigt på det sättet. Sätts det ur spel med allehanda bidrag, som ingen kan förklara hur de fungerar, är det helt befogat att förtroendet sjunker.

Det är naturligt att samhället går in och fyller på för den som har varit sjuk under långa perioder eller som av andra skäl haft svårt att arbeta, men det ska vara undantaget – inte regeln, poängterar han.

– Det ska löna sig att vara med och bidra till samhället – i grunden är det arbete som ska leda till pension. Tappas den kopplingen, så att det upplevs mer eller mindre som ett lotteri vad man får i pension, minskar drivkraften att arbeta.

Att förenkla systemet, så alla förstår att pensioner inte är ”något som kommer från himlen” utan genom arbete, är centralt för att återskapa förtroendet, betonar han.

– Hela vårt välstånd i Sverige kommer ifrån att människor anstränger sig och är med och bygger upp både sin egen och vår gemensamma ekonomi. Då är det helt förödande att ha ett system som är så obegripligt att det ger känslan av att vara en svart låda som ingen kan se in i.

Pensionerna högre än någonsin

Han efterlyser en mer faktabaserad debatt kring pensionerna.

– Vi behöver utgå från hur det faktiskt ser ut i stället för att utgå från politisk och medial skräckpropaganda. Ju mer pensionspopulism desto viktigare blir det att visa upp hur de typiska pensionerna ser ut och vad som leder till att pensionen blir låg eller hög.

När Staffan Ström är ute och förklarar för människor vilken pension de kommer att få är det många som blir förvånade över att det ser så bra ut. Det som påverkar är att tjänstepensionen blir en allt större del av vår pension, vilket är något som de allra flesta, drygt nio av tio, omfattas av.

En vanlig kommentar han får är ”vi har ju så dåliga pensioner i Sverige, men för mig ser det faktiskt rätt ok ut”.

– För mig är det ytterligare ett bevis på att det ser rätt hyggligt ut för var och en, men att ryggmärgsbilden är att pensioner är så låga. Visst finns det de som har det tufft, och pensionssystemet behöver utvecklas, men pensionerna har faktiskt aldrig varit så höga som nu.

”De flesta vill att det ska vara en skillnad och att det ska löna sig att arbeta och bidra till pensionssystemet – annars upplevs det som orättvist.”

En del av orsaken till det låga förtroendet är bristande kunskap om pensionssystemet och hur media rapporterar, menar Ann-Christine Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten.

– Media målar ofta upp en bild av att pensioner är låga och att många är fattigpensionärer. Många har heller inte förstått att var och en tjänar in till sin pension. Det du tjänar under livet bygger den pension som du får senare.

Grundskydd finns

Det finns pensionärer med en relativt låg pension, men enligt Pensionsmyndighetens beräkningar får alla en skälig tillvaro, konstaterar hon.

– Ingen ska behöva gå hungrig eftersom det finns ett grundskydd i form av garantipension för de som inte kan jobba i samma utsträckning.

Ann-Christine Meyerhöffer bekräftar den allmänna uppfattningen om vikten av att värna respektavståndet, skillnaden i pension mellan den som har haft en relativt låg lön och den som har jobbat mindre eller inte alls.

– De flesta vill att det ska vara en skillnad och att det ska löna sig att arbeta och bidra till pensionssystemet. Annars upplevs det som orättvist.

Politiska beslut på senare tid har inneburit ett avsteg från livsinkomstprincipen som pensionssystemet är byggt på, att pensionens storlek ska avspegla arbetsinkomsterna under livet.

– Livsinkomstprincipen devalverades kraftigt när inkomstpensionstillägget infördes och av att garantipensionen utökades. Därmed riskeras motivationen att arbeta genom hela livet att bli mindre. Särskilt för den som har en relativt låg inkomst – ”jag får ju ändå garantipension om jag inte jobbar”.

Jessica Permatz, expert pensioner och försäkringar på Svenskt Näringsliv, håller med.

– När man ser att andelen har sjunkit från 65 till 26 procent blir det väldigt tydligt de senaste årens ändringar, inkomstpensionstillägget och höjd garantipension, lett till att den så viktiga kopplingen mellan arbetsinkomst och pension drastiskt urholkats.

Att pensionen ska spegla livsinkomsten är en grundläggande princip som hela det svenska pensionssystem bygger på, betonar Jessica Permatz.

– Det är givetvis steg i helt fel riktning att den principen bara gäller för allt färre personer.