DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Därför mår elever på yrkesgymnasier bättre än andra
Ungdomar som väljer yrkesprogram på gymnasiet mår bättre och ser ljusare på sin framtid än de som går högskoleförberedande program. Det visar en ny analys från Ungdomsbarometern som WorldSkills Sweden har beställt.
Pontus Slättman är vd för WorldSkills Sweden. Han tror att en viktig anledning till att de som går yrkesprogram känner sig bättre rustade för framtiden är utbildningens kombination av teori och praktik. På ett yrkesprogram får eleverna minst 15 veckor APL, alltså arbetsplatsförlagt lärande (det som i dagligt tal kallas praktik eller prao).
– Det gör att ungdomarna kommer ut i arbetslivet, ser hur det går till, får testa sina framtida yrken själva och därmed vet vilken typ av verklighet de kommer ut i, säger Pontus Slättman till TN.
Undersökningen visar också att de som går yrkesprogram kommer ut i yrkeslivet fortare än de som går högskoleförberedande utbildningar. De får också än bättre lön – något som TN har skrivit om tidigare. Ändå är det svårt för yrkesprogrammen att fylla sina platser, vilket i förlängningen skapar problem för företagen, som inte hittar den kompetens som behövs – en nöt som många på arbetsmarknaden har försökt knäcka under lång tid.
Pontus Slättman konstaterar att de 15-åringar som söker in till gymnasiet inte sällan påverkas av både såväl vänner som familj.
– Till viss mån kan det vara gamla fördomar och myter som hindrar fler från att välja yrkesprogram, vilket är mycket tråkigt – speciellt eftersom vi ser hur stora fördelar yrkesprogrammen har, säger han och berättar att WorldSkills Sweden genom projektet DinTalang jobbar hårt med att få fler att inse fördelarna med yrkesprogram.
Vad skulle skolorna och arbetsgivarna behöva göra för att fler ska välja yrkesprogram?
– Vi ser att skolor som har ett gott samarbete med näringslivet ökar attraktionskraften och kvaliteten på utbildningen. Där man samarbetar för att synliggöra utbildning tillsammans skola och företag är ett bra exempel för att visa både utbildning och vilka jobb och karriärvägar de leder till.
– Även en god studiemiljö och inspirerande yrkeslärare är viktiga för att vi ska få fram nästa generations skickliga yrkesarbetare, säger Pontus Slättman.
Läs mer om analysen.
Fakta om undersökningen
Unga som läser på yrkesprogram har en positivare syn på livet. Fler unga på yrkesprogram ser livet som meningsfullt och rikt på vänner. 70 procent som gick ett yrkesprogram uppfattar livet som meningsfullt just nu, jämfört med 66 procent för elever som gick ett högskoleförberedande program. Unga som gick yrkesprogram uppfattar också livet som mer rikt på vänner (67 procent), jämfört med de som gick högskoleförberedande program (57 procent).
Elever på yrkesprogram upplever att de får bäst förberedelser inför arbetslivet. 81 procent av elever på yrkesprogram anser att deras utbildning ger dem bra förberedelser inför arbetslivet jämfört med 65 procent av elever på högskoleförberedande program.
Unga som gick yrkesprogram är den grupp som är mest etablerad på bostadsmarknaden. Fler unga som gick yrkesprogram har förstahandskontrakt på lägenheter och äger villor. 35 procent av de som gick ett yrkesprogram har förstahandskontrakt på sina lägenheter jämfört med 25 procent för de som gick högskoleförberedande. 25 procent av de som gick yrkesprogram äger villor jämfört med 19 procent av de som gick högskoleförberedande.
Elever som gått yrkesprogram tjänar i snitt 50 000 kronor mer varje år än de som gått högskoleförberedande program. Medianinkomst efter ett yrkesprogram är 343 269 kronor, medianinkomst efter högskoleförberedande program är 288 994 kronor.
Elever som gick yrkesprogram har lättare att slappna av jämfört med andra. 43 procent av unga som gick högskoleförberedande instämmer på påståendet att ”de har svårt att slappna av/känner ofta oro om det är tyst” jämfört med 32 procent av de som gick ett yrkesprogram.
Källor: Ungdomsbarometern 2023, SCB och DinTalang
