ARBETSKRAFTSINVANDRING
Larmet: Fem miljarder försvinner med begränsad arbetskraftsinvandring
Fem miljarder. Så mycket skulle de svenska skatteintäkterna minska om Tidöpartiernas förslag om lönegolv blev verklighet. ”Ett lönegolv på medianlönenivå slår väldigt hårt”, säger forskaren Jonas Öhlin. Han får medhåll från flera företagare som TN har pratat med.
Tidöpartierna enades inför regeringsbildningen om att införa ett lönegolv för arbetskraftsinvandrare till motsvarande medianlönen, i praktiken runt 33 200 kronor. Förödande, konstaterade ett stort antal företagare, som varnade för att arbetskraftsinvandringen skulle halveras.
Men regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna har, trots företagens protester, tagit ett första steg genom att kraftigt höja försörjningskravet, som idag ligger på 13 000 kronor per månad. I början av maj presenterades förslaget att från och med oktober i år höja försörjningskravet till 26 500 kronor. Men Tidöpartiernas avsikt är fortfarande att förr eller senare landa på medianlönen. En utredare ska ta fram förslag om ett lönegolv motsvarande medianlönen som ska presenteras i början av nästa år
– Tanken är att vi ska komma dit i framtiden, sa Magnus Persson (SD), arbetsmarknadsutskottets ordförande, på en pressträff.
Bidrar med 43 miljarder
Det är ett scenario som skulle drabba de svenska företagen kraftigt. I en ny studie som har tagits fram på uppdrag av Svenskt Näringsliv har Jonas Öhlin på Strategirådet granskat vad arbetskraftsinvandringen betyder för Sverige och hur ett lönegolv på medianlönen skulle slå mot näringslivet.
– Arbetskraftsinvandringen till Sverige 2022 motsvarade ett bidrag till svensk BNP på 43 miljarder kronor. Man bör därför vara medveten om att regleringar som syftar till att minska arbetskraftsinvandringen riskerar att medföra betydande samhällsekonomiska kostnader – vilket rapportens resultat visar med tydlighet, säger han till TN.
Enligt studien skulle ett lönegolv motsvarande medianlönen innebära att de skatteintäkter som arbetskraftsinvandringen bidrar med gå ner från 14 till 9 miljarder kronor – alltså en minskning med fem miljarder.
– Ett lönegolv på medianlönenivå slår väldigt hårt mot arbetskraftsinvandringen inom vissa sektorer. Inom exempelvis hotell- och restaurangsektorn påverkas nästan samtliga arbetskraftsinvandrare, vilket förstås leder till sämre förutsättningar för företagen inom sektorn att säkerställa sitt kompetensbehov, säger Jonas Öhlin.
Att hotell-och restaurangbranschen skulle lida av ett höjt lönegolv bekräftar Therese Liljeqvist, vd och ägare på Waxholms Hotell.
– Vi går ju på knäna redan nu med tanke på inflation och KPI:er och höjda hyror och allting. Och att vi då skulle få så mycket högre kostnader för arbetskraftsinvandringen...
– Jag vet inte riktigt hur vi ska fixa det här, om jag ska vara helt ärlig, samtidigt som arbetsgivaravgiften för unga dessutom höjs. Det är många delar i en sådan här bransch som är så personalintensiv. Det går inte. På riktigt, det går inte, säger Therese Liljeqvist till TN.
Hon menar att det är ett feltänk att förslaget skulle gynna den svenska arbetsmarknaden.
– Det är inte så att vi hellre anställer folk från utlandet än en svensk person för att det är billigare. Det existerar inte, utan det är för att det inte finns några svenskar som söker jobb, säger hon.
– Vi har tappat mycket intäkter för att vi inte har tillräckligt med personal. Vi är 25–30 fast anställda och på sommaren behöver vi 80–90 personer. Förra året kunde vi inte ha sommarrestaurangen öppen i maj, för vi hittade inte tillräckligt med personal, trots att vi använde oss av ett rekryteringsbolag. Vi vill ha kompetens. Var den kompetensen kommer ifrån tycker jag är ointressant.
”Har kollektivavtal av en anledning”
Therese Liljeqvist berättar att de anställt flera krigsflyktingar från Ukraina, som efter att ha lärt sig svenska och engelska även har kunnat få fast anställning och höjd lön.
– Men om ingångslönerna ska vara så dyra då kommer vi inte kunna ta emot den typen av arbetskraft, säger hon.
– Jag förstår inte förslaget faktiskt. Vi har ju våra kollektivavtal av en anledning. Det är ju verkligen den svenska modellen och den fungerar ju.
Emma Sibbesson arbetar på familjejordbruket Br Sibbeson AB utanför Näsum i Skåne. De anställer varje år cirka 200 säsongsarbetare till företagets bärodling. Hon är starkt kritisk till regeringens förslag, och menar att om de på sikt höjer golvet till 33 200 så skulle det ge stora konsekvenser.
– Det skulle ha negativa effekter för vårt företag men också hela livsmedelssektorn i Sverige och leda till högre matpriser, säger hon.
– Vi kan inte förstå varför man inte lagt förslaget enligt kollektivavtalet. Det borde vara det som gäller och inget annat. Man väljer att frångå den svenska modellen.
Regeringen har meddelat att säsongsanställda ska vara undantagna från reglerna. Men det är inget som lugnar Emma Sibbesson.
– Just nu blir vi inte påverkade. Men hur blir det i framtiden? Hur länge gäller undantaget?, säger hon.
– Jag önskar att jag skulle kunna anställa från Sverige och från EU, men underlaget finns inte för det idag.
Blir svårt att anställa
Även Kinnarps vd Robert Petersson är kritisk till förslaget.
– 33 000 är ju alldeles för högt. Säg att vi får tag på en talangfull person som har gått en utbildning i Sverige. Om den då kommer från ett icke EU-land så blir det svårt att anställa. Det är ju bara att kolla på ingångslönerna – du ligger ju oftast inte på det ens efter avancerade akademiska studier. Det är en grupp som drabbas, säger han.
– Det är ett felaktigt sätt att reglera frågan på. Vi har ju kollektivavtal med lönespridning. Det måste vara de som råder, som en ren principsak, säger Robert Petersson.
Bryter mot svenska modellen
Amelie Berg är expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv. Hon är bekymrad över Tidöpartiernas förslag.
− Det är ett stort ingrepp på den svenska lönebildningsmodellen, där det är arbetsmarknadens parter, inte politikerna, som sätter lönerna, säger hon.
Amelie Berg bekräftar bilden av att arbetskraftsinvandringen är betydelsefull för hela näringslivet.
– Förslaget om att höja lönegolvet till medianlönen slår brett i alla branscher, men självklart extra hårt i branscher där de kollektivavtalade lönerna ligger under medianlönen, säger Amelie Berg och fortsätter:
– Regeringen har vid upprepade tillfällen sagt att det bara är till högkvalificerade yrken som arbetskraftsinvandringen behövs, men det stämmer inte. Det är många företag inom till exempel besöksnäringen och tjänstesektorn som också är beroende av att anställa personer från tredje land.
Men Amelie Berg påtalar att även inom de områden som räknas som mer högkvalificerade skulle företag drabbas om försörjningskravet höjdes till medianlönen.
– Till exempel skulle var tionde IT-expert nekas ett arbetstillstånd vid ett lönegolv i nivå med medianlönen.
