DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Här försörjer sig få genom eget arbete – kommunerna som sticker ut
I 66 av 290 kommuner var mer än varannan utrikes född kvinna i arbetsför ålder inte självförsörjande år 2021, visar en ny rapport. ”Det är faktiskt en helt galet hög siffra som visar hur stort problemet är”, säger chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt till TN.
Det finns en överrepresentation av utrikes födda som inte är självförsörjande, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Andelen icke-självförsörjande är högst bland utrikes födda kvinnor. I 66 kommuner var det mer än varannan utrikes född kvinna i arbetsför ålder som inte var självförsörjande år 2021.
− Det är faktiskt en helt galet hög siffra som visar hur stort problemet är, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
Rapporten visar även att de som inte är självförsörjande har i mycket hög utsträckning varit det under en längre tid. Mellan åren 2016 och 2021 var fler än varannan utrikes född kvinna icke-självförsörjande i 266 av 290 kommuner.
− En förklaring kan vara att utrikesfödda kvinnor ofta blir kvar i hemmet och tar hand om barn. Och så har man ett bidragssystem som understödjer det beteendet.
”I vissa fall är det ingen skillnad mellan att gå på bidrag och att ta ett jobb till en ingångslön.”
Rapporten utgår från den så kallade ”självförsörjningsgraden”, där en individ i arbetsför ålder har en månadsinkomst på minst cirka 13 500 kronor per månad efter skatt. Enligt den definitionen är cirka 1,2 miljoner människor inte självförsörjande idag. Utanförskapet belastar inte bara den ekonomin, bland annat på grund av att kommunerna måste lägga enorma resurser på bidragsförsörjning.
− Vi vet också att utanförskapet innebär att man inte kommer in i samhället. Det ökar risken för psykisk ohälsa och vi vet att utanförskapet går i arv. När föräldrarna inte går till jobbet så finns det stor risk att barnen inte heller går till ett jobb när de blir vuxna.
− Vi har tagit ett stort ansvar i Sverige och tagit in många invandrare. Men tyvärr har vi helt misslyckats att få in de här människorna på arbetsmarknaden, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Tydliga geografiska skillnader
Rapporten visar även att det finns tydliga geografiska skillnader. De kommuner som har haft en svag eller negativ befolkningstillväxt, lågt eller obefintligt bostadsbyggande, samt en svag utveckling av antal jobb de senaste tio åren har generellt sett en högre andel icke-självförsörjande individer i arbetsför ålder.
− Vi kan bland annat se att andelen utrikesfödda som är icke-självförsörjande är högre i vad man kan kalla gamla bruksorter. Det handlar om orter med svag arbetsmarknad men lediga bostäder som också har fått mycket flyktinginvandring.
− En av de kommuner som sticker ut är Eskilstuna. Där har segregerade bostadsområden och ett stort utanförskap skapat en grogrund för brottslighet, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Han menar att drivkrafterna att arbeta måste stärkas.
− I vissa fall är det ingen skillnad mellan att gå på bidrag och att ta ett jobb till en ingångslön.
− Vår svenska välfärdsmodell bygger på att de som kan jobba ska jobba. Men som det ser ut nu blir försörjningsbördan alldeles för stor för den gruppen individer som arbetar. Det måste alltid löna sig att arbeta.
Positivt med jobbskatteavdrag
Nyligen meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de har tillsatt en utredning som ska föreslå ett bidragstak. Målet är att ingen ska kunna få mer i social- och bostadsbidrag än vad ett arbete ger i inkomst.
− Det är bra att regeringen ser problematiken. Men det här en utredning så vi vet först om några år hur förslagen kommer att se ut. Det som dock är positivt att man verkar förbereda någon form av jobbskatteavdrag för de med de lägsta inkomsterna till hösten, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Dessutom måste regeringen ta tag i etableringsjobben, menar han.
− Man måste göra det möjligt för företagen att anställa de här personerna till en lägre kostnad. Det kommer vara mycket svårt för dem att få en anställning annars.
