DEN SVENSKA INTEGRATIONEN

Hälften av flyktingarna från Ukraina har jobb

Konflikt (TT)

Mer än hälften av de ukrainska flyktingarna i Sverige har i dag ett jobb, visar en undersökning.

– Det tycks ha gått väldigt bra. Det brukar ta längre tid än så, säger Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi.

I enkätundersökningen gjord av FN:s migrations­organisation (IOM) på uppdrag av Regeringskansliet – har drygt 4 700 ukrainska flyktingar fått svara på frågor om hur de upplever sin situation i Sverige.

56 procent av flyktingarna i arbetsför ålder uppger själva att de har ett jobb. Det är en högre andel än vad man har sett tidigare.

– 56 procent efter ett år är väldigt mycket. Det brukar ta längre tid än så. Det har börjat väldigt bra för den här gruppen. När tiden går kommer de förmodligen att integreras väl på den svenska arbetsmarknaden, säger Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och Institutet för näringslivs­forskning.

Fler högutbildade

Många ukrainare som kommit till Sverige är högutbildade. 63 procent uppger att de har studerat på högskola. Andel högutbildade ukrainska flyktingar är faktiskt högre i Sverige än i många andra länder i Europa, visar rapporten.

Det kan handla om att de har gjort ett aktivt val och kommit till Sverige på grund av landets trygghetssystem och möjligheter att få jobb, enligt rapportförfattarna.

Egentligen är det inte förvånande att så pass många lyckats komma i arbete, enligt Hammarstedt. Flyktingar från andra länder i Europa integreras ofta snabbare på arbetsmarknaden än flyktingar med utomeuropeisk bakgrund.

– Det har vi sett historiskt när det gällde flyktingar från Ungern 1956, Tjeckoslovakien 1968 och Bosnien under tidigt 90-tal. Det kan bero på flera saker. Utbildningssystemet i de länderna ligger närmare det svenska. Det är även mindre risk att bli bortvald på grund av namn, och diskrimineringen är något mindre, säger Hammarstedt.

Språkkurs största behovet

Flyktingarna från Ukraina har ett tillfälligt uppehållstillstånd med stöd av EU:s massflyktsdirektiv. Det gör att de snabbt har fått uppehållstillstånd, bostad och rätt att jobba.

De har dock inte haft rätt till SFI-undervisning. Och just språkbarriärer är det största hindret när de söker jobb, enligt flyktingarna själva. Språkundervisning hamnar även på första plats när gruppen får identifiera sina största behov.

– Det är klart att det hade varit bra med tillgång till SFI. Men siffrorna i rapporten tyder på att det ändå har gått ganska bra för den här gruppen, säger Mats Hammarstedt.

I vårändringsbudgeten för 2023 föreslog regeringen 100 miljoner extra till just SFI-undervisning för ukrainska flyktingar.

Många flyktingar från Ukraina har i dag jobb som de är överkvalificerade för. Bland de vanligaste jobben återfinns exempelvis städare och byggarbetare.

– Under senare år har det kommit relativt många människor med kort utbildning till Sverige, men det förekommer även att utrikesfödda är överkvalificerade för sina yrken. Särskilt om de varit kort tid i Sverige. Men de har jobb, och med tiden kommer de också göra yrkesmässig karriär. Det visar forskning, säger Hammarstedt.

Vill inte åka tillbaka

Fler män (68 procent) än kvinnor (50 procent) har arbete. Samtidigt är mer än en fjärdedel av flyktingarna ensamma kvinnor med ett eller flera barn.

– Kommer man ensam med barn så har man inte samma förutsättningar att söka jobb som om man kommer som en familj och kan dela på familjeansvaret.

De flesta flyktingarna från Ukraina vill stanna i Sverige, visar enkäten. Bara en knapp tredjedel är positiva till att återvända till Ukraina när eller om det blir säkert nog i framtiden.

Sedan krigs­utbrottet har ungefär 55 000 ukrainska med­borgare ansökt om skydd enligt EU:s massflykts­direktivet i Sverige. Ungefär 38 000 bedöms för tillfället befinna sig i landet.

Linnea Bergman/TT