DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Handels rektor: Vi litar inte på elevernas betyg längre

Glädjebetygen i svensk skola får stora negativa konsekvenser, larmar Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm. Han flaggar för drastiska ändringar i intagningen från gymnasiet. ”Betygssystemet fungerar de facto inte som det ska”, säger han till TN.

Helt avgörande för näringslivets konkurrenskraft är att rätt person hamnar på rätt plats i yrkeslivet, det vill säga att de som är duktigast och mest motiverade ska vinna kampen om studieplatser och jobb. Det ska inte vara börd, status eller rikedom som styr.

Men då måste de verktyg som mäter elevernas kunskaper vara rättvisa. Det måste gå att lita på dem.

Men Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm, litar inte längre på de verktygen.

Han menar att meritokratin rentav är hotad, i förlängningen även demokratin, på grund av problemen med betygsinflationen.

– Eftersom det här handlar om myndighetsutövning, och eftersom betygen är den grundval som meritokratin baseras på, är det extremt allvarligt om vi inte kan lita på betygen – för vår konkurrenskraft och för vår demokrati, säger han.

”Det osar katt”

Rapporterna om glädjebetyg har duggat tätt på senare år. Bland annat slog Skolinspektionen i våras ned på flera skolor där det var för stort glapp mellan vad eleverna presterade i nationella prov och betygen de fick. Detta trots att de nationella proven ska ha särskild betydelse vid betygsättningen.

– När Skolinspektionen gör nedslag för att kontrollera betygsättningen och rektorer inte kan förklara varför det finns så stor diskrepans mellan nationella och slutbetyg osar det katt, säger Lars Strannegård.

”Det är extremt allvarligt att om vi inte kan lita på betygen – för vår konkurrenskraft och för vår demokrati.”

Det ska i rättvisans namn betonas att de elever som kommer till Handelshögskolan tillhör en grupp högpresterande ungdomar oavsett problemen i betygssystemet. Men likväl är det allvarligt:

– Vi är supernöjda med våra studenter, men man kan ändå fundera på om det finns någon annan som är mer välförtjänt av platsen på vår utbildning än de som kommer in, säger Lars Strannegård.

Och om inte de bästa eleverna får chansen att komma in på högskoleutbildningen som de har valt så får det negativa effekter på utbildningens kvalitet. Krasst uttryckt: Studenterna som tar klivet ut på arbetsmarknaden efter avklarad högskoleutbildning är inte lika bra som de skulle kunna vara. Det är då det blir en kompetensförsörjningsfråga, eftersom näringslivet inte får de bästa kandidaterna till jobben.

Och även om Lars Strannegård betonar att de elever som kommer in på Handelshögskolan i Stockholm är högmotiverade och duktiga går det att utläsa små negativa förändringar över tid. En viss försämring har skett i matematikkunskaper samt i analytisk förmåga bland studenterna. Detta, menar han, är i linje med vad många andra universitet och högskolor har erfarit.

I Skolverkets rapport Gymnasieskolans högskoleförberedelse intervjuas lärare från flera universitet och högskolor. Enligt dem är det stora skillnader i förkunskaperna bland studenterna. ”På civilingenjörsutbildningen uppskattar man att kanske hälften har de förkunskaper som lärarna förväntar sig, medan de andra studenterna kämpar på för att ta igen glappet”, står det i rapporten. En lärare på en ingenjörsutbildning säger ”vi börjar alltid på noll”.

Mångfalden hotas

Svenska universitet och högskolor har också ett uppdrag att bredda rekryteringen. Det handlar om att få in studenter från utanförskapsområden och andra grupper som är underrepresenterade på utbildningarna.

Lars Strannegård påpekar att breddningen även är viktig när universitet och högskolor bedöms och rankas internationellt.

– Men så visar det sig att glädjebetygen är framträdande bland elever från socialt privilegierade områden. 25 procent av våra elever kommer från skolor som har fått påpekande från Skolinspektionen om att de sätter för höga betyg. Herregud, tänk om de konkurrerar ut personer från underprivilegierade områden, säger han.

– Vi kan inte helt säkert säga att det är så, men om det är så, försämrar det kvaliteten på utbildningen eftersom den är interaktiv. Och det försämrar våra utbildningar internationellt och rankingmässigt. Den förstör för mig som rektor, för Sverige och för vår konkurrenskraft, lägger han till.

Med interaktivitet menar Lars Strannegård att den traditionella utbildningen med professorer som föreläser i allt högre grad ersätts av moment där studenterna är mer delaktiga. Då är det av största vikt att mångfalden är stor, menar han, eftersom det gör att andra perspektiv och erfarenheter berikar diskussioner och övningar.

Problemet har funnits länge

Anders Morin är ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv. Han håller helt med Lars Strannegård om att glädjebetygen är förödande. Han har svårt att uttala sig om huruvida problemet har förvärrats, men klart är att övergången till det målrelaterade systemet har bidragit.

– Problemet har funnits ända sedan vi gick över till det målrelaterade systemet och övergav det relativa systemet där man bland annat kunde gradera utifrån nationella prov. Då kunde bara ett visst antal elever få de högsta betygen, säger han.

Kan man lita på betygen?

– Nej, det går inte idag. Det finns ingen norm som betygen måste hålla sig till och betygen sätts av skolorna själva. I och för sig står det i lagstiftningen att man ska beakta resultaten på de nationella proven när betyget sätts i ett ämne, men eftersom prov rättas av skolan själv har den egentligen ett helt avgörande inflytande på vilka betyg eleven erhåller.

I skoldebatten hamnar ofta friskolorna i skottgluggen när betygsinflationen diskuteras. Konkurrensen mellan skolor, som är en följd av valfrihetssystemet, pekas ut som en viktig förklaring till att skolor sätter för höga betyg. Men Anders Morin menar att det är mer komplicerat än så:

– Konkurrensen kan nog ha haft en viss inverkan men det är inte den viktigaste förklaringen. Den handlar om att det är så svårt att sätta betyg när man inte har klara normer att hålla sig till.

Hur allvarligt är problemet?

– Det är jätteallvarligt eftersom det leder till att det inte lönar sig att plugga och att lära sig ett ämne i grunden. Du kan också bli omsprungen av en annan elev som har sämre kunskaper än du. Det blir en stor orättvisa. Blir betygen så osäkra slår det mot elevernas motivation.

– Det är också allvarligt att arbetsgivarna inte kan veta om betygen motsvarar de kunskapsnivåer som de förväntar sig av personer de rekryterar. Då kan de ju rekrytera fel.

Dessutom kan elevintaget till högre utbildning bli snedvridet, menar Anders Morin.

– Det är det som Handelshögskolans rektor har pekat på: att man får in ungdomar som inte har tillräckligt med förkunskaper eller som till exempel inte kan matematik tillräckligt bra, säger han.

Flera åtgärder krävs

För att komma till rätta med de felsatta betygen trycker Svenskt Näringsliv särskilt på att de nationella proven inte bör rättas av skolorna själva utan på ett sätt så att objektiviteten inte kan ifrågasättas.

Digitaliseringen av nationella prov är helt central i sammanhanget, men planerna har försenats. Nu blir startskottet först 2024 eller senare.

– Det bästa är digitalt rättade prov. Idag är inte de nationella proven digitaliserade. Sedan ska även rättningen digitaliseras. Men det går inte att göra överallt, till exempel inte uppsatser, säger Anders Morin.

– Då blir externt rättade prov av kunniga rättare, till exempel före detta lärare, alternativet i avvaktan på digital rättning. Rättning av uppsatser bör dock alltid ske externt.

Nationella proven måste styra mer

Avgörande för att rensa bort glädjebetygen från den svenska skolan är också att skolan inte tillåts att sätta betyg som på skolnivå avviker från resultaten på de nationella proven.

Svenskt Näringsliv pekar på två modeller: Ett sätt är att ta fram ett högsta spann för avvikelsen på skolnivå mellan resultaten på nationella prov och betygen. Ett annat sätt är att väga samman lärarnas betyg med elevgruppens provresultat i ämnets nationella prov.

Den senare modellen är lite mer komplicerad och innebär att lärarna först sätter betyg som vanligt. I nästa steg justeras de med hänsyn till resultat på nationella provet. Om genomsnittsbetyget är för högt jämfört med det nationella provet skrivs medelbetyget ned på skolan men rangordningen mellan eleverna behålls. Rangordningen står alltså lärarna för.

– Dessa prov ska göras i flera ämnen, på sikt i alla ämnen där det går att ha nationella prov. Men inte för det man förr kallade övningsämnen, till exempel idrott, säger Anders Morin.

Även det gamla relativa betygssystemet hade sina brister. Eftersom lärarna på en skola till exempel i praktiken inte fick sätta mer än ett antal femmor kunde elever som var värda det högsta betyget ändå inte få det. Men det målinriktade systemet har andra brister. Inte minst klagar föräldrar över vaga och obegripliga mål som ska uppnås för ett betyg.

Det krävs tydligare anvisningar i styrdokumenten, inte minst i grundskolans kursplaner, om vad eleverna ska lära sig i de olika ämnena för att uppnå olika betygssteg, menar Anders Morin. Samtidigt är han medveten om att det är svårt att skapa kristallklara mål som automatiskt mynnar ut i rättvisa betyg.

– Tydligare anvisningar i styrdokumenten är inte fullt lika viktigt. Det är angeläget, men att basera betygen på nationella proven är helt nödvändigt, säger han.

”Tilliten är det viktigaste som finns i en fri demokrati, att man litar på systemen.”

Det har nu gått några månader sedan Lars Strannegård valde att larma på DN debatt. Sedan dess har regeringen bett professor Magnus Henrekson utreda betygsinflationen.

– Jag har sedan debattartikeln fått reaktioner från alla möjliga delar från samhället, inte minst från företag. Handels har till exempel 110 företagspartner och vi har en näringslivstung styrelse som tycker att det är helt rätt att lyfta frågan, säger Lars Strannegård.

I våras sa Lars Strannegård att han övervägde rödlistning av skolor med glädjebetyg. Men nu har han övergivit den tanken.

Fortfarande kommer betyg att vara centrala vid antagningen till Handelshögskolan i Stockholm, eftersom de, under förutsättning att de stämmer, visar att eleven kan studera och är van vid hårt arbete.

– Det vi vill göra är att på något sätt ha en kontrollbesiktning av betygen. Därför vill vi komplettera betygen med någon form av extratest. Vi har dock ännu inte fattat något beslut. Det är viktigt att det görs på ett rättssäkert, rättvist och kostnadseffektivt sätt, säger han.

Det är viktigt att regeringen tar tag i glädjebetygen – ett välkänt problem som har funnits länge:

– Tilliten är det viktigaste som finns i en fri demokrati, att man litar på systemen. Det här är en av de delar i samhället där tilliten minskar. Det är inte bra, säger Lars Strannegård.