DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Riksbankstoppen om utanförskapet: Det vi gör räcker inte
Coronakrisen har slagit oerhört hårt mot unga och utrikes födda, konstaterar vice riksbankschef Henry Ohlsson. Men Riksbankens verktygslåda räcker inte långt, menar han. ”Penningpolitiken är trubbig. Vi kan se till så att den allmänna efterfrågan är hög, men det räcker inte för att lösa problemen. Där måste andra gå in”, säger han.
Vid ett öppet forum anordnat av Riksbanken konstaterar Henry Ohlsson, vice riksbankschef, att återhämtningen i svensk ekonomi har gått snabbt, men inte för alla branscher. Arbetsmarknaden har ännu inte återhämtat sig.
– Läget på arbetsmarknaden försämrades snabbt förra året. Krisen slog mycket hårdare mot dem som inte har en god anknytning till arbetsmarknaden. Visstidsanställda drabbades hårdare än de som är tillsvidareanställda. Tudelningen på arbetsmarknaden har ökat under krisen, säger Henry Ohlsson.
”Andra måste gå in”
Men Riksbankens möjligheter att råda bot på denna tudelning verkar vara begränsade.
– Det vi kan göra är att se till så att den allmänna efterfrågan är hög, det är nödvändigt men räcker inte för att lösa problemen. Penningpolitiken är trubbig. Vi kan inte se till att yrkesutbildningarna ökar till exempel. Där måste andra gå in.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har släppt en rapport om hur pandemin och efterföljande kris påverkar unga.
– I normalläget är unga arbetslösa en kortare period, vilket inte är ett jättestort problem på samhällsnivå. Men krisen har slagit hårt mot de branscher där unga ofta får sina första jobb. Det finns omfattande forskning som visar att ungdomar som har trätt in på arbetsmarknaden under tidigare kriser tenderar att ha sämre utfall på arbetsmarknaden en lång tid efter krisen, säger Maria Hemström, generaldirektör på IFAU.
Under lågkonjunkturer sker fler missmatchningar på arbetsmarknaden vilket gör att även de som får jobb löper större risk att hamna på fel jobb än vid ett normalläge. Men coronakrisen har flera effekter som drabbar unga väldigt hårt.
– Frånvaron i skolan har ökat med så mycket som 70 procent under pandemin. Vi kan se att frånvaro i skolan leder till kunskapstapp. Redan ett halvår in i pandemin kunde vi se att frånvaron har kostat samhället tio miljarder kronor i framtida produktionsbortfall. Distansundervisning slår hårt mot de som inte klarar sig utan att ha lärare på plats. Risken för segregation ökar och fler riskerar att avsluta skolan utan fullständiga betyg, säger Maria Hemström.
”Att inte ha fullständiga betyg kommer vara ett stort hinder på arbetsmarknaden”
Arbetsförmedlingens analyschef Annika Sundén är också oroad över effekterna på skolan.
– Jag är bekymrad över dem som inte kommer att klara sin skolgång till följd av distansundervisningen. Svensk arbetsmarknad är avancerad och blir allt mer avancerad. Att inte ha fullständiga betyg kommer vara ett stort hinder på arbetsmarknaden, säger hon.
Långtidsarbetslösheten har blivit större under krisen.
– Långtidsarbetslösheten hade börjat stiga innan krisen, men har ökat dramatiskt under pandemin. Vi bedömer att den kan öka ännu mer. Min oro är att långtidsarbetslösheten biter sig fast om vi inte stöttar de grupper som har drabbats.
Nu vill Annika Sundén se en mer sammanhållen utbildningspolitik.
– Strukturomvandlingen har påskyndats av pandemin och även efter krisen kommer personer behöva ställa om. Då behövs flexibilitet i utbildningssystemet. Vi måste utbilda för de jobb som finns på arbetsmarknaden. Det finns reformer att göra här och en sammanhållen utbildningspolitik är central, säger hon.
Stora problemområdet
Jonas Frycklund, som är biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, delar bilden av att pandemin har haft stor effekt på arbetsmarknaden.
– När vi kommer ur coronakrisen så kommer arbetsmarknaden att vara det stora problemområdet som återstår. Vissa delar av ekonomin kommer att gå bra och industrin har redan nu vänt uppåt. Så för den utbildade arbetskraften finns det goda förutsättningar, säger han.
Den ökade splittringen slår hårdast mot utrikesfödda och dem med låg utbildning, förklarar Jonas Frycklund.
– Innan krisen kunde många med låg utbildning få jobb inom branscher som hotell, restaurang och taxi. De företagen är i svagare i skick nu. Även om efterfrågan återkommer så kommer företagen inte att våga ta stora risker och expandera fort. Vad vi har sett under tidigare kriser är att ju längre en person är borta från arbetsmarknaden, desto svårare blir det att komma tillbaka.
För att motverka detta vill Jonas Frycklund se fortsatta stimulanser av krisbranscherna och lägre kostnader för att anställa.
– Slutfasen av krispolitiken är viktig. Vi måste stötta krisbranscherna hela vägen till att restriktionerna släpper så att de har möjlighet att expandera sedan. Vi har också höga kostnader för att anställa. En lättnad i arbetsgivaravgift för just unga skulle kunna hjälpa.
