DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Arbetsgivarna om nya yrkesskolan: Bra att utbilda för jobb som faktiskt finns

Sverige ska utbilda fler kockar, solcellstekniker och lokförare. När regeringen nu storsatsar på yrkesutbildningar är det välkomna besked bland arbetsgivarna. ”Just nu är det jätteviktigt att vi rustar människor för de jobb som faktiskt finns”, säger Mia Bernhardsen på Svenskt Näringsliv.

Regeringen presenterar två satsningar yrkesutbildningar i årets budget. Den ena är ett pilotprojekt med yrkesgymnasium för vuxna på statlig nivå, den andra en ökning av yrkesvux och yrkeshögskolan.

Beskeden välkomnas av Mia Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

– Det är bra. Det är riktigt bra, säger hon till TN.

I dagsläget är det enligt lag bara kommuner som har rätt att driva gymnasial yrkesutbildning för vuxna. Med det nya pilotprojektet kan branscher också initiera utbildningar – något som Mia Bernhardsen menar att arbetsgivarna har velat länge.

– Det kommer att underlätta för elever att studera på en annan ort, så att de inte är beroende av om hemkommunen är villig att arrangera en specifik utbildning eller inte, säger hon.

”Nio av tio som går en yrkesutbildning på eftergymnasial nivå får jobb.”

Att det är ett pilotprojekt som nu först lanseras tycker Mia Bernhardsen är positivt.

– Vi vill inte att man genomför en stor reform innan man har prövat och utvärderat den, säger hon, men påtalar samtidigt att liknande lösningar redan finns inom vård- och omsorgsyrken och där fungerar det bra.

19 500 utbildningsplatser

En ännu större satsning av regeringen är alltså den som handlar om yrkesvux och yrkeshögskolan. Regeringens besked är att det ska skapas 19 500 utbildningsplatser, varav 16 500 på yrkesvux och resten på yrkeshögskolan. Totalt innebär satsningen att anslagen till yrkeshögskolan kommer att öka med 15 procent på tre år.

– Det är långsiktiga satsningar som gör att vi nu kan lösa det problem med arbetskraft som finns, sa utbildningsminister Mats Persson (L) på en pressträff där satsningarna presenterades.

Mia Bernhardsen menar att det är mycket glädjande att arbetsgivarna nu får gehör för det som de har efterlyst i många år: satsningar på de utbildningar som ger jobb.

– I den rekryteringsenkät som vi genomför varje år svarar företagen att de framför allt efterfrågar praktisk yrkeskunskap.

Även Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen, gläds åt att yrkesvux och yrkeshögskolan nu får fler platser. Transportbranschen har länge arbetat för att det ska bli verklighet.

– Vi har gjort det för att gymnasieskolan och arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte tillfredsställt transportsektorns nuvarande rekryteringsbehov, säger Caj Luoma i en kommentar.

År efter år visar statistiken att yrkesutbildningar ger jobb till de allra flesta som väljer att gå dem.

– Det här är en säker väg till riktiga jobb, sa arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) på en pressträff där satsningen presenterades.

Han får medhåll av Mia Bernhardsen.

– Nio av tio som går en yrkesutbildning på eftergymnasial nivå får jobb, säger hon.

Bra satsning vid lågkonjunktur

Att satsningen kommer nu, när Sverige är på väg in i en lågkonjunktur, är extra bra, menar hon. När konjunkturen är sämre är det fler som vänder sig till utbildningssystemet.

– Just nu är det jätteviktigt att vi rustar människor för de jobb som faktiskt finns, säger Mia Bernhardsen.

När fler har möjlighet att utbilda sig skapar det också en rörlighet på arbetsmarknaden. Människor kan omskola sig och byta karriär när jobben försvinner från en bransch, men finns i en annan.

– Det är ett sätt att behålla kompetens från din gamla bransch och bygga vidare med ny kunskap. På så sätt kan du få jobb i en ny bransch och ha möjligheten att återkomma till din gamla bransch, när den behöver anställa igen. Och risken för att du ska ställas helt utanför arbetsmarknaden minskar om du kan omskola dig, säger Mia Bernhardsen.

– Samtidigt är det ett bra sätt för företagen att bromsa lågkonjunkturen. Om det inte finns medarbetare att anställa i de branscher som fortfarande har behov, så tvingas företagen tacka nej till uppdrag. Då blir nedåtspiralen ännu tuffare. En satsning på yrkesutbildningar är win-win för alla.

Vill se bättre anpassade utbildningar

Caj Luoma poängterar att transportbranschen kommer att behöva anställa 150 000 personer fram till år 2035. Han hoppas att utbildningarna som nu skapas ska vara bättre anpassade till branschens behov.

– Inte minst med tanke på den gröna omställningen. För att den ska nå sin fulla potential och för att samhällets behov av transporter ska kunna tillgodoses behöver utbildningarna moderniseras, inte bara utöka antalet platser, säger Caj Luoma.

”Risken för att du ska ställas helt utanför arbetsmarknaden minskar om du kan omskola dig.”

Jesper Hedin, expert på kompetensförsörjning på Industriarbetsgivarna, är inne på samma spår. Även inom industrin finns ett stort rekryteringsbehov och därför menar han att det är viktigt att utbildningarna dimensioneras.

– Basindustrins investeringar för klimat och framtida konkurrenskraft riskerar annars att tappa fart och då går vi miste om jobb och etableringar och den gröna omställningen kommer att ske någon annanstans i stället, säger Jesper Hedin.

Även inom installatörsbranschen är efterfrågan på kompetens stor. Precis som Caj Luoma understryker Installatörsföretagens näringspolitiska chef Andreas Åström att den klimatomställningen är beroende av att företagen kan anställa människor som har rätt kunskaper. Han menar att regeringens utbildningssatsning är central för organisationens medlemmar.

– Idag saknas det 28 000 installatörer och behovet ökar eftersom samhället ska elektrifieras. Installatörsföretagen har efterlyst en kraftfull investering i utbildningar till yrken som efterfrågas av arbetsgivarna. Det är därför bra att regeringen svarar upp mot de behov som finns på arbetsmarknaden, säger Andreas Åström i en kommentar.