ARBETSKRAFTSINVANDRING

Nya lagen hotar svensk matproduktion – ”Blir förtvivlad”

Svensk livsmedelsproduktion kan bli hårt drabbad av regeringens lönegolv, när rekryteringar från tredje land stoppas. ”Det slår helt fel”, varnar grisbonden Mats Nilsson i Östergötland.

Problem med att rekrytera, upptrissade lönekostnader och försämrad tillväxt. Det kan bli resultatet av lönegolvet vid arbetskraftsinvandring som införs den 1 november, befarar Mats Nilsson och Mimmi Olsson, grisproducenter på Hageby Lantbruk i Östergötland.

– Jag vet inte vad den politiska målsättningen med detta är. Om det är så att man vill slå ut okvalificerad arbetskraft och se till att andra kommer i arbete så slår det helt fel. I vår verksamhet arbetar bara lantbruksutbildad personal, så det är inget arbete som vem som helst kan utföra. Vi har få enkla arbetsuppgifter, säger Mats Nilsson till TN.

”När vi har annonser ute är det inga kvalificerade svenskar som svarar.”

Den som arbetar på Hageby Lantbruk måste exempelvis ha kunskaper inom djurhållning, uppföljning av produktionsresultat, automatiserad utfordring och kunna hantera avancerade maskiner. Företaget har totalt sex anställda, som alla får löner enligt kollektivavtal. Två av medarbetarna påverkas av lönegolvet. De kommer från Ukraina och har båda två läst på lantbruksuniversitet.

– Som tur är har de precis förnyat sina arbetstillstånd så det här påverkar inte oss akut. Men det är klart att man är orolig för hur det ska bli framåt, säger Mats Nilsson, och fortsätter:

– Det är svårt att få kvalificerad arbetskraft. När vi har annonser ute är det inga kvalificerade svenskar som svarar. Jag var övertygad om att det skulle bli ett undantag för de gröna näringarna. Vi har inga problem med svart arbetskraft eller lagstridiga arbetsförhållanden. Vi arbetar nära våra anställda och de har stort eget ansvar så det hade helt enkelt inte fungerat om vi hade haft dåliga arbetsvillkor. Men nu åkte vi med här i alla fall.

”I grunden handlar det om lönsamhet i företaget”

Mats Nilsson ser en stor risk för att de nya reglerna kommer att medföra att lönerna kommer att behöva höjas generellt.

Lönegolvet är som ett första steg satt till 80 procent av medianlönen i Sverige, vilket just nu innebär 27 360 kronor i månaden. Men på sikt är tanken att lönegolvet ska ligga på hela medianlönen, just nu 34 200 kronor. Så om några år kan lönegolvet säkert ha justerats upp med 20–30 procent, tror Mats Nilsson.

Och summan är satt utifrån medianlönen på hela den svenska arbetsmarknaden, inte den specifika branschen.

– Risken är att vi kommer att få svårare att få tag i kvalificerad personal, vilket så klart i så fall skulle slå mot verksamheten. I grunden handlar det om lönsamhet i företaget och i slutändan om verksamhetens överlevnad. Vi har inte råd att betala medianlöner, då hade vi behövt ta mycket mer betalt för våra varor, säger Mats Nilsson.

Bryter mot den svenska modellen

Lönegolvet har kritiserats från flera håll, bland annat för att det riskerar att slå mot arbetsgivare som redan har svårt att rekrytera. Men också för att det bryter mot den svenska modellen. Och det sistnämnda kan leda till en uppåtgående lönespiral. Om alla på en arbetsplats redan har kollektivavtalade löner, blir det orättvist om de som inte är EU-medborgare plötsligt ska få mer i månadslön än sina kollegor – i vissa fall flera tusenlappar mer.

Och problemen kan bli extra kännbara inom de gröna näringarna och andra branscher där det krävs att medarbetarna har kvalificerade kunskaper. I en undersökning som Gröna arbetsgivare nyligen lät göra uppgav sex av tio företag att de kommer att påverkas negativt av lönegolvet vid arbetskraftsinvandring – i allt från rekrytering till möjligheten att växa och expandera.

– Det säger sig själv att det försämrar lantbruksföretagens möjligheter att växa och utvecklas samtidigt som konkurrenskraften mot utlandet minskar, sa Lena-Liisa Tengblad, vd för Gröna arbetsgivare, nyligen till TN.

Den 1 november står de drabbade företagen inför två val: antingen att höja lönerna för samtliga medarbetare eller att försöka ersätta utomeuropeiska medarbetare med personer från EU. Det sistnämnda är lättare sagt än gjort på en arbetsmarknad där det ofta finns en brist på kvalificerade yrkeskunskaper, och riskerar dessutom att leda till en prispress uppåt eftersom medarbetarna kan söka sig till andra arbetsgivare som har råd att betala medianlönen.

– Jag är jätteorolig för att det nu kommer att bli en ännu större fight om den arbetskraft som finns. Då blir det risk för huggsexa vilket kan leda till att lönerna för samtliga anställda kommer att trissas upp ännu mer, säger Mats Nilsson och fortsätter:

– Vanligtvis slår politikerna ifrån sig och hänvisar till den svenska modellen, men så plötsligt från klarblå himmel slår man in den här kilen.

"Kan ju inte bara stänga mitt företag”

Precis som sina branschkollegor har Joel Svensson, grisuppfödare i halländska Eldsberga, reagerat starkt på den nya lagen. Han har totalt sju anställda, varav fyra påverkas av lönegolvet. Tre av dem kommer från Ukraina och en från Kamerun.

Samtliga anställa har arbetat hos Joel Svensson i mellan två och 16 år och han är förtvivlad över den kommande lagändringen.

– Det man gör är att man förstör min arbetsplats. Jag förstår inte hur man har resonerat. Det verkar inte som att man har skänkt en tanke till hur det här drabbar i praktiken. Det här träffar inte rätt överhuvudtaget. Man blir förtvivlad, säger han.

Joel Svensson understryker att alla som är anställda hos honom har löner som ligger på kollektivavtalsnivå eller högre. När lönegolvet införs den 1 november blir den troliga följden att han höjer lönerna för alla sina anställda.

– Det står mig så klart fritt att anställa andra personer, men det är tillräckligt svårt att hitta personal som det är. Och jag kan ju inte bara stänga mitt företag, säger han.

Minst en halv miljon i ökade kostnader

Joel Svensson berättar att det skulle krävas att de anställda fick ett par tior mer i timlön för att deras månadslön ska komma över det aktuella golvet. Enligt hans egna beräkningar kan det innebära kostnader på en halv miljon kronor om året, pengar som annars kunde ha lagts på att utveckla verksamheten. Och eftersom golvet alltså förväntas höjas till hela medianlönen på sikt, kan kostnaderna komma att bli ännu högre.

Ser du inga möjligheter att hitta personer från EU att anställa i stället?

– Nu har jag ju hittat de här personerna och vill behålla dem för de gör ett väldigt bra jobb.

”Det är trots allt matproduktion det handlar om.”

Och det är inte bara Joel Svensson som är orolig över hur den nya lagen ska slå mot hans företag. Även hans medarbetare har lyft frågan och varit oroliga över hur det här ska påverka deras anställningar. Själv såg han då att risken var låg för att lagen skulle bli verklighet.

Många branscher har som bekant svårt att hitta personal, men enligt Joel Svensson är jordbruket en av de verksamheter där problemet är extra utbrett.

– Och det är trots allt matproduktion det handlar om, så det är en essentiell verksamhet, säger han och avslutar:

– Som jag förstår det är tanken att man ska förebygga fusk, men på vilket sätt gör den här lagen det? Det finns en massa andra saker man hade kunnat göra i stället om det var det som var syftet. Man blir väldigt bitter på politiken. Det här är så uppochnervänt. Det är inte logiskt någonstans.