DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Ministern pressad: ”Framför allt långa sjukskrivningar som oroar”

Korttidssjukfrånvaron har gått upp kraftigt. De långa sjukskrivningarna blir allt längre och vabbandet har bitit sig fast på pandeminivå. Vad är det som händer? TN har pratat med äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje för att få svar.

Det senaste året, från och med september 2022 till och med augusti 2023, var korttidssjukfrånvaron 27 procent högre än året innan pandemin, 2019. Det innebär att den ligger kvar på pandeminivåer och detsamma gäller tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn, vab.

Hur ser du på det?

– Det stämmer att vab ligger kvar på samma höga nivåer som under pandemin, men den korta sjukfrånvaron är inte lika hög idag som under pandemiåren. Den är något högre än innan pandemin men inte rekordhög på något vis.

– Störst betydelse, på kort och lång sikt, har den långa sjukfrånvaron och det oroar oss när vi ser att den ökar, inte minst den psykiska ohälsan bland kvinnor. Det är problematiskt på många sätt. När det gäller både den korta den långa sjukfrånvaron är det oerhört viktigt att det finns incitament för individen och arbetsgivaren, men också för Försäkringskassan och andra myndigheter, och inte minst regionerna, att olika åtgärder vidtas tillsammans för att personen snabbt ska komma tillbaka till arbete igen.

Hur kan korttidssjukfrånvaro och vab ligga på samma nivåer som under pandemin, när man skulle vara hemma för minsta förkylningssymptom?

– Du har själv besvarat frågan, i alla fall när det gäller vab. Där ser vi en attitydförändring i samhället. Under pandemin hade vi väldigt strikta regler som sa att man skulle stanna hemma vid minsta lilla förkylningssymptom. Förskolan skickade hem barn, men framför allt höll föräldrarna barnen hemma.

– De reglerna och det förhållningssättet har fått kvarvarande effekter i samhället. Fast det var åtgärder som var kortvariga under pandemin så har det förändrat attityden både hos föräldrar och förskolor.

– Det är betydelsefullt att barnen har närvaro i förskolan, för barnets språkinlärning och utveckling till exempel, men framför allt är det betydelsefullt att föräldrarna kan vara på arbetet. Därför har vi gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att se över riktlinjerna för smitta i förskolan. Det är viktigt att de baseras på kunskap och beprövad erfarenhet, och att det är ett regelsystem som förenklar både för föräldrar och förskolan.

Har attityden till sjukfrånvaro förändrats över lag? Är det för lätt att sjukskriva sig?

– Det är klart att om vi generellt har fått en attitydförändring i samhället i stort som säger att man ska stanna hemma i hög utsträckning vid minsta förkylningssymptom, på det sätt vi tydligt ser med vabben, så finns det kanske anledning att titta även på korttidsfrånvaron.

– Men det är framför allt de långa sjukskrivningarna som oroar. De utgör stora kostnader för företag och för samhället i stort, men också för individen själv.

– Det är för svårt att komma tillbaka till arbete och därför är det viktigt att se över vilka konsekvenser som de senaste årens förändringar har fått. Hur snabbt individen kommer tillbaka till arbete, möjligheter till rehabilitering och tydliga avstämningar. Men också incitamenten för den enskilde, för företagen, för berörda myndigheter och regioner att vidta åtgärder så tidigt som möjligt i sjukskrivningsprocessen. När tiden går, utan avstämningar och möjlighet till rehabilitering, vet vi att sjukskrivningen tenderar att sticka i väg.

– Därför har vi tillsatt en utredning som ska leverera svar i mars och som kommer att utgöra ett värdefullt kunskapsunderlag för att veta hur vi i regeringen ska gå vidare.

Arbetsgivaren betalar sjuklönekostnaden för de två första sjukveckorna. Ersättningen för höga sjuklönekostnader har varit en stor trygghet särskilt för de minsta företagen som är extremt hårt pressade nu.

Regeringen vill nu slopa den. Varför?

– Nu har vi utredningen i gång i syfte att få fler verktyg i verktygslådan för att motverka den korta sjukfrånvaron men framför allt den långa. Det är viktigt oavsett storlek på företaget men det är klart att mindre företag, med färre anställda, drabbas i högre utsträckning av både korta och långa sjukdomsbortfall. Därför är det viktigt att vi gör en ordentlig analys av detta så att vi kan trycka tillbaka sjukskrivningarna generellt och se till att fler får möjlighet att komma tillbaka till arbete snabbare.

– När det gäller ersättningen för höga sjuklönekostnader, som vi har aviserat ska fasas ut successivt fram till 2026, kan vi konstatera att det är en förmån som i princip har varit helt och hållet automatiserad och att det har varit svårt att kontrollera och göra en översyn av felaktiga utbetalningar.

Andra förmåner som inte fungerar gör ni justeringar i så att de fungerar. Varför ska det här skyddet helt tas bort?

– När det gäller just den här förmånen så flaggades det redan i förarbetet för att det fanns en risk för felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. När nu både Riksrevisionen och ISF i sina rapporter befäster den farhågan och den slutsats som regeringen har dragit tror vi att det är betydligt bättre att i stället jobba för att minska sjukfrånvaron, kostnaderna för företagen och risken för produktionsbortfall.

– Jag tror att det är betydligt viktigare att hitta incitament och tydliga avstämningar, och att jobba med rehabilitering och att hitta bättre och snabbare vägar tillbaka till arbete för de som har blivit sjukskrivna.