DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Företagen: Vi slutar anställa om sjuklönerna ökar

Kritiken mot att regeringen vill slopa ersättningen för höga sjuklönekostnader växer. Nu kommer sjukdomshistorik bli avgörande vid rekryteringar och de som står längst ifrån arbetsmarknaden får det ännu svårare. "Vi har svårt att se hur vi ska våga anställa framöver”, säger Petter Lundgren, vd på Clockwork, till TN.

Nyligen stod det klart att regeringen vill slopa ersättningen för höga sjuklönekostnader. Enligt Petter Lundgren, vd på rekryterings- och bemanningsföretaget Clockwork, är det bekymmersamt.

– Det här är ytterligare en arbetskraftskostnad som ökat under den senaste tiden. Det ger oss mycket sämre möjligheter att anställa.

– Vi vill ha så många anställda som möjligt, men ju högre kostnader vi har desto svårare blir det.

Han menar att coronapandemin ledde till att fler anställda var sjukskrivna.

– Men även efter pandemin har sjukfrånvaron ökat extremt och vi ser att det är väldigt många som fortfarande blir sjuka i covid.

– Förut var det vanligaste att de anställda kunde ha små korta förkylningar, men nu är de som är hemma sjukskrivna under en längre tid. Det här gör det svårt att veta hur sjukfrånvaron kommer att se ut och därmed vilka kostnader vi kommer att få framöver.

Tufft ekonomiskt läge

Petter Lundgren menar att det är olyckligt att beskedet om att slopa ersättningen för höga sjuklönekostnader kommer samtidigt som den svenska ekonomin går in i en lågkonjunktur.

– Vi är, precis som många andra företag, nu påverkade av lågkonjunkturen. Under det senaste året har det varit tufft bland annat på grund av att man tog bort den sänkta arbetsgivaravgiften för unga vilket för oss innebar en extra kostnad på sex miljoner per år.

Joakim Tuvér, vd för Gävle Fjärrfrakt, konstaterar att förslaget kan leda till att företaget kommer att undvika att anställa yngre.

– Det ekonomiska läget är sämre än på många år och vi är just nu inne i en period där vi vrider och vänder på vartenda öre.

– Vår bild är att de yngre anställda är sjuka mycket mer än de äldre. I mitt företag har vi cirka 50 anställda och där står färre än 10 procent av de anställda för över 90 procent av den totala frånvaron. Av dessa 10 procent är de flesta födda på 90-talet eller senare.

”För någon som har varit långtidssjukskriven kan det framöver bli ännu svårare att få en anställning.”

Att få in ett fåtal anställda med hög sjukfrånvaro kan bli oerhört kostsamt för bolaget, berättar Joakim Tuvér.

– Vi vet att flera branschkollegor också upplever att yngre anställda står för en klart mycket högre frånvaro än äldre, säger han.

Sjukdomshistorik kommer bli en viktig faktor vid framtida rekryteringar om förslaget genomförs, menar han.

– Många arbetsgivare kommer nog göra noggrannare bakgrundskontroller över sjukdomshistorik. Så för någon som har varit långtidssjukskriven kan det framöver bli ännu svårare att få en anställning, säger han.

– Detta samtidigt som det för ett mindre företag kan vara förödande om man anställer en person som ofta är sjuk.

Tvingats säga upp 17 personer

Clockwork har under hösten tvingats minska personalstyrkan, berättar Petter Lundgren.

– På grund av det ekonomiska läget har vi under hösten tvingats säga upp 17 personer vilket är oerhört tråkigt.

Sjuklöneersättningen beskrivs som en stor trygghet för arbetsgivare, framför allt för små och medelstora företag. Den innebär att arbetsgivare kan få ersättning för delar av den sjuklön som betalats ut under de första två veckorna av en sjukskrivning.

När en anställd är sjuk betalar arbetsgivaren sjuklön de två första veckorna. Först efter dag 14 betalar Försäkringskassan sjukpenning. För en mindre arbetsgivare blir det snabbt ett ekonomiskt bakslag om sjuklönekostnaderna skulle öka mer än normalt, till exempel om en medarbetare ofta är korttidssjuk.

Notan skyfflas över på företagen

Ett normalt år cirka omfattas 47 000 arbetsgivare av systemet, varav 33 000 är små företag. Enligt regeringen skulle ett avskaffande innebära en besparing för staten på 2,6 miljarder kronor. Något som alltså ska läggas på företagen i stället.

– Man flyttar alltså över kostnaderna från staten till arbetsgivarna. Och vi har krav på att vi ska jobba proaktivt för att minska sjukfrånvaron. Och det gör ju vi såklart. Men det är otroligt svårt som arbetsgivare att se till att de anställda inte drabbas av till exempel en förkylning.

”Att vi som arbetsgivare ska ta hela ansvaret betyder såklart att det kommer påverka oss negativt.”

Det är framförallt osäkerheten som är problematisk framöver, menar Petter Lundgren.

– Vi har ingen aning om hur mycket sjuklönekostnaderna kommer att öka framöver, det enda som vi vet är att de kommer att öka. Att vi som arbetsgivare ska ta hela det här ansvaret betyder såklart att det kommer påverka oss negativt. Framför allt har vi svårt att se hur vi ska våga anställa framöver.

”Slår stenhårt”

Adam Brånby, som driver textilföretaget Woolpower i Östersund, anser att regeringens besked om att slopa ersättningen för höga sjuklönekostnader är olyckligt.

– Det kommer att kosta mer att ha anställda med hög sjukfrånvaro. Och för småföretag, med kanske fem anställda, så slår det stenhårt om en ofta skulle vara sjuk. Därför tycker jag att förslaget är oschysst mot de mindre företagen.

Förslaget kommer att leda till att man som företagare blir än mer negativt inställd till att anställa personer som har en sjukdomsbakgrund, menar han.

– Tyvärr kommer detta göra det svårare för människor med en sjukdomshistorik att komma in på arbetsmarknaden. Får de personerna svårare att få ett arbete så kommer det att kosta staten mer.

– Det kan inte ligga på oss småföretagare att ansvara för att vissa människor kanske råkat drabbas av en viss sjukdom.