TESLAKONFLIKTEN
Professor om Teslakonflikten: Fackens strejkmöjlighet unikt stor
Det finns en poäng med att respektera traditionen med kollektivavtal. Det menar juridikprofessor Birgitta Nyström. I en intervju med TN konstaterar hon att Sverige, till skillnad från andra länder, saknar en proportionalitetsprincip vid sympativarsel.
IF Metalls konflikt med Tesla har pågått i flera veckor. För varje vecka som går vidgas konflikten till att omfatta alltfler fackförbund och företag. Många av de företag som nu är uttagna i konflikten kring Tesla är företag som redan har kollektivavtal – trots att grundkonflikten handlar om att Tesla inte har något avtal.
Att företag med kollektivavtal drabbas upprör arbetsgivarna.
– Det är inte okej att företag med nyligen tecknade kollektivavtal ska drabbas av konfliktvarsel på detta sätt. Har man avtalade löneökningar och villkor ska man också omfattas av fredsplikten, det är en bärande del i den svenska modellen, sa Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, nyligen i en kommentar.
Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke konstaterade i en artikel i Dagens Industri i förra veckan att det finns en oroväckande trend av sympativarsel i bolag med kollektivavtal.
– När den här specifika konflikten är över behöver vi fundera över tillsammans med parterna hur man ska utveckla både konfliktregler och sympatiåtgärder, sa han till tidningen.
Sverige sticker ut
Birgitta Nyström är juridikprofessor vid Lunds universitet och expert på arbetsrätt. Hon har bland annat suttit i Medlingsinstitutets styrelse och dessförinnan i Förlikningsmannaexpeditionens styrelse. Hon har med andra ord lång erfarenhet av utvecklingen på svensk arbetsmarknad. Hon konstaterar att Sverige sticker ut jämfört med andra länder.
– Vi har ingen proportionalitetsprincip när det gäller konflikter på svensk arbetsmarknad. Och det har man ju i många andra länder, som till exempel Danmark och Tyskland, säger hon till TN.
”Såvitt jag vet så tillhör vi de länder där det finns störst möjlighet att vidta sympatiåtgärder.”
Birgitta Nyström satt med i den utredning som i slutet av 90-talet ledde fram till att Medlingsinstitutet bildades.
– Där fanns ett förslag med om proportionalitet, just kring sympativarsel, säger hon.
Förslaget kom dock aldrig med i den proposition som regeringen Persson la fram till riksdagen runt millennieskiftet.
Varför kom det aldrig med?
– Det vet jag inte. Men det var en krånglig regel som säkert hade varit svår att tillämpa i praktiken, säger Birgitta Nyström.
Hur tänker du kring att det är företag med kollektivavtal som drabbas av Teslakonfliken?
– Kollektivavtalet är ju ett fredspliktsinstrument och huvudregeln är ju att har man kollektivavtal så är man fredad från konflikt. Men sedan finns ju undantaget med sympatiåtgärder. Och såvitt jag vet så tillhör vi de länder där det finns störst möjlighet att vidta sympatiåtgärder.
Parterna får ansvar för att de tar ansvar
Birgitta Nyström konstaterar att en viktig anledning till att statsmakterna har överlämnat stora delar av ansvaret för villkoren på arbetsmarknaden åt parterna är att parterna visar stort ansvar. I ett internationellt perspektiv har Sverige få konflikter på arbetsmarknaden.
– Det här är ju på något sätt en balansgång. Parterna måste visa viss återhållsamhet när de använder konfliktvapnet för annars kanske den ordningen kan förändras, säger hon.
Hon menar att arbetsgivare måste tänka på vilka företag de samarbetar med.
– Om jag som arbetsgivare har affärsförhållanden med företag som inte har kollektivavtal, så ska jag kanske vara medveten om risken för sympatiåtgärder, säger hon.
Det är frivilligt att teckna avtal och det är Birgitta Nyström noga med att understryka.
Tycker du att Tesla borde teckna kollektivavtal?
– Nu ska vi veta att i ett internationellt perspektiv har Sverige en oerhört väl fungerande arbetsmarknad. Och kommer man som företag till en plats där det finns en viss tradition, så kan det ju kanske vara en poäng att respektera den traditionen, säger Birgitta Nyström.
