DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

650 företag i konkurs bara början – ”Värre än vad siffrorna visar”

650 restaurang- och hotellföretag har gått i konkurs i år – hittills. Branschen befarar att det blir mycket värre. ”Läget är allvarligare än vad siffrorna visar. Vi kommer att se betydligt fler konkurser framöver”, säger Thomas Jakobsson, Visitas chefsekonom, till TN, och vädjar till regeringen om en mer företagsvänlig politik.

Inflationens inverkan på ekonomin blir allt tydligare. Få svenskar har missat att dagens lunch har gått upp i pris det senaste året. Enligt SCB kostade en lunch i september 7,4 procent mer än i samma månad förra året.

– Jag är snarast förvånad över att priserna inte höjts mer med tanke på det enorma kostnadstryck som har drabbat restaurangerna. Mat på restaurang har i relation till livsmedel i butik blivit billigare vilket inte tillhör det normala. Att inte kunna kompensera sig för kostnadsökningar får stora konsekvenser för företagens överlevnadsförmåga, säger Visitas chefsekonom Thomas Jakobsson.

Konkurser ökat med 31 procent

Samtidigt visar statistiken att 650 restaurang- och hotellföretag har gått i konkurs under årets första tio månader, vilket är en ökning med 31 procent jämfört med samma period förra året. Thomas Jakobsson varnar för att situationen är allvarligare än vad som kan utläsas av den officiella statistiken.

– Läget är värre än vad siffrorna visar. Vi kommer att se betydligt fler konkurser framöver. Sedan ska man också vara försiktig med måttet ”konkurs”. Det finns andra sätt att lägga ner en verksamhet på och som inte syns i någon statistik och det märks tydligt i vår bransch, säger han.

Thomas Jakobsson förklarar att en konkurs tar lång tid att genomföra och är ett omfattande beslut för företagaren som inte sker enkelt.

– Det går att välja att göra något annat som att kapa alla kostnader genom att säga upp personalen och hyresavtalet men att låta bolaget vara kvar i väntan på bättre tider eller tills man har ordnat ett nytt koncept eller ny lokal. Den här typen av nedläggningar dyker inte upp i någon konkursstatistik men får samma skadliga konsekvenser ekonomiskt och socialt och det måste man också ta med i beräkningen.

Rekordmånga krogar till försäljning

Ett annat sätt att hantera en svår ekonomisk sits är att helt enkelt försöka sälja verksamheten. SVT berättar att det just nu ligger rekordmånga restauranger ute till försäljning. Vid TN:s kontroll fanns över 300 restauranger till salu på Blocket under en dag i förra veckan.

Runt om i landet rapporteras om kämpande restauranger. Restaurangkedjan Benne Pastabar, som tvingades höja priserna när kostnaderna började skena, försöker enligt Göteborgs-Posten att hitta kreativa vägar för att sänka priserna och locka tillbaka kunderna. Det görs bland annat genom förändrade maträtter och koordinerade beställningar mellan kedjans restauranger för att pressa inköpspriserna. Inköp av råvaror är restaurangers näst största kostnad.

Thomas Jakobsson berättar att branschen befinner sig i en onaturlig situation. Normalt sett har försäljningspriserna på restauranger ända sedan 2000-talets början alltid ökat aningens mer än inköpspriserna. Men sedan inflationsperiodens början har restaurangerna inte höjt sina priser i samma utsträckning som tidigare i förhållande till inköpspriserna, vilket avspeglas i de förhållandevis för låga lunchpriserna.

– Istället är vi i ett läge där inköpspriserna för första gången på 20 år ökar väldigt mycket mer än försäljningspriserna, säger han.

Först pandemin sen kriget

Kostnadsökningarna har pågått i 18 månader. Under pandemin, då restauranger och övriga besöksnäringen drabbades hårt av långtgående restriktioner, ökade inköpspriserna till stor del på grund av skenande transportkostnader. Den 9 februari togs restriktionerna äntligen bort men bara två veckor senare startade Ryssland sin invasion av Ukraina och då började både råvarupriser och energipriser att rusa.

– För vår bransch blev det ur askan i elden och det var två väsensskilda förhållanden. När Rysslands energiexport av förklarliga skäl till stor del föll bort rusade energipriserna, vilket påverkade alla produktionskostnader. Ukraina är också en av världens största veteproducenter och vete ingår i många livsmedel. Ukraina producerar dessutom foder som exporteras till svensk livsmedelsproduktion. Det driver upp deras priser och vi är ju deras kunder.

– Till exempel ökade råvarupriserna till restauranger i september i år jämfört med förra året dubbelt så snabbt som försäljningspriserna och det skedde från en väldigt hög nivå. Då har ändå situationen förbättrats en del, säger Thomas Jakobsson.

Kraftiga hyreshöjningar förvärrade läget

Restaurangerna har också åkt på kraftigt höjda lokalkostnader, deras tredje största kostnad. Branschen har i stor utsträckning indexreglerade hyror som följer konsumentprisindex, KPI, som inte varit så högt på tre decennier.

– Det stora problemet med lokalkostnaden är att den är fast och inte går att påverka i det korta perspektivet. Timlöner och råvaror kan anpassas men det är omöjligt att driva verksamhet utan lokal. De senaste hyreshöjningarna har varit långt över vad vi har varit vana vid historiskt sett och de kommer tyvärr heller inte sjunka i ett senare skede, säger Thomas Jakobsson.

Historiskt höga löneökningar

Restaurangernas största kostnad är personalen. Även här ser branschen en historiskt hög utvecklingstakt som dessutom är högre jämfört med andra sektorer. Enligt SCB:s konjunkturlönestatistik ökade timlönerna i mars 2022 med 1,6 procent medan de för arbetsmarknaden i övrigt ökade med bara 0,4 procent. I juli samma år, besöksnäringens största efterfrågemånad, ökade timlönerna med 5,2 procent och för arbetsmarknaden i övrigt med bara 3,2 procent.

– Efter pandemin återvände efterfrågan på ett par veckor. Behovet av arbetskraft blev kritiskt och konkurrensen om personal var stenhård. Det rådde en stor kompetensbrist inom hela ekonomin men den var ännu större i vår bransch. Det bidrog till att det blev historiskt höga löneökningar, säger Thomas Jakobsson.

Restaurangbranschen har också lägre marginaler än andra branscher. Ett genomsnittligt restaurangföretag gör en vinst på motsvarande 2–3 procent av omsättningen.

– Det är det här som gör att vägen till nedläggning ofta är kortare i restaurangbranschen jämfört med andra branscher. Det hjälper knappast att vi ovanpå allt detta haft en ogynnsam politisk utveckling det senaste året, säger Thomas Jakobsson.

Flera skattehöjningar och fler kommer

Han hänvisar bland annat till att alkoholskatten höjdes i januari och dessutom höjs ytterligare vid det kommande årsskiftet. Dessutom höjdes arbetsgivaravgiften för unga 19–23 år i april och en ny höjning för unga 15–18 år väntar nästa år. Till detta ska läggas att det har skett en historiskt hög löneökning på 4,1 procent i avtalsrörelsen och det var ovanpå förra årets timlöneökningar. Samtidigt fortsätter hyrorna att höjas.

– Vi har också 2 800 företag i besöksnäringen som har en skatteskuld på sammanlagt fem miljarder kronor som måste betalas när de tillfälliga anstånden från pandemin förfaller. Tyvärr pekar det mesta på att det bara kommer att bli mycket värre för vår bransch framöver, i synnerhet om efterfrågan viker på ett tydligare sätt, säger Thomas Jakobsson.

Kritisk mot lagen om arbetskraftsinvandring

Visita efterlyser en insikt om situationen hos de styrande politikerna. Det sista branschen behöver i det här läget är ytterligare skattehöjningar och andra försämrade villkor för företagande. Thomas Jakobsson menar att den nya lagen om arbetskraftsinvandring som sätter ett lönegolv på 27 360 kronor i månaden kommer att få stora konsekvenser. Lagen slår särskilt hårt mot besöksnäringen där deltidsarbete är vanligt, cirka 90 procent av medarbetarna ligger under lönegolvet.

– Vi är en stor integrationsmotor och är den bransch som sysselsätter störst andel utlandsfödda och unga samtidigt som vi har de lägsta marginalerna. I ett läge när konjunkturen bromsar in och arbetslösheten ökar är detta som att köra mot enkelriktat. Regeringen borde göra tvärtom för att behålla sysselsättning och tillväxt. Jag är väldigt förvånad och besviken över den nya regeringens agerande, säger Thomas Jakobsson till TN.

SVT: Krögaren Rezan om dystra trenden: Stammisarna kommer inte lika ofta

GP: Inflationen pressar krogarna – 650 företag har gått i konkurs i år