DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Regeringens skattesmäll slår mot 330 000 – så slipper du undan

330 000 fler svenskar kommer snart att betala statlig inkomstskatt. Det kommer att ge ett antal negativa effekter på ekonomin och minska drivkraften att jobba, enligt flera ekonomer. Men det finns vägar att dämpa smällen, tipsar sparekonomen Frida Bratt.

Den som har en lön som överstiger brytpunkten måste betala 20 procent i statlig skatt på inkomsten som överstiger. Brytpunkten räknas vanligtvis upp automatiskt i takt med inflationen. Detta för att det inte ska bli fler och fler som betalar statlig skatt allteftersom lönerna förhandlas upp,

Men i höstas beslutade regeringen att 2023 års gräns för statlig inkomstskatt, 51 000 kronor i månadslön, ska ligga kvar även nästa år.

Det medför att drygt 330 000 fler kommer att betala statlig inkomstskatt än om den ordinarie höjningen hade genomförts och brytpunkten hade landat på 57 000 kronor.

Regeringen beräknar att totalt 1 080 000 svenskar därmed kommer att betala statlig skatt på sin inkomst nästa år, och att frysningen av brytpunkten ska ge ytterligare tolv miljarder kronor till statskassan.

Det här gör det mer attraktivt för fler att löneväxla och sätta av mer pengar till tjänstepension, konstaterar Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

– Löneväxling som sparform blir absolut mer intressant av flera olika skäl. Det kan göra att du hamnar under brytpunkten, och du kan löneväxla om exempelvis pension eller fler semesterdagar. I första hand tror jag att många tänker på att sätta in mer till tjänstepensionen.

”Antalet arbetade timmar blir färre till exempel och produktiviteten hålls tillbaka.”

Att avsätta mer till pensionen är dessutom förmånligt eftersom arbetsgivaravgiften på tjänstepension är lägre än på den särskilda löneskatten som arbetsgivaren betalar på lön. Mellanskillnaden får den anställde som ett påslag på insättningen till tjänstepensionen.

– Förutsatt att man har en lön över 51 000 kronor är det förmånligt. I stället för att ta ut lön här och nu så sparar man till sin framtid då man får ut mer pengar, säger Frida Bratt.

Ytterligare ett skäl att löneväxla till pension är att sparande på ISK är mindre förmånligt än tidigare sedan skatten på ISK höjdes till 1,1 procent.

– Det gör att fler ser sig om efter andra sparformer och då är löneväxling en sparform som blir fördelaktig för fler. Men det ska ju vara pengar som går att avvara eftersom tjänstepensionen är låst fram till 55 års ålder.

Frida Bratt betonar också vikten av att se till att villkoren i tjänstepensionen är bra.

– Jag är ju en sådan som tjatar mycket om avgifter. Innan du löneväxlar, säkerställ att du inte har tjänstepensionen på ett ställe där det dras väldigt höga avgifter. Annars äts kapitalet snabbt upp.

Hon påpekar samtidigt att den som ligger under brytpunkten på 51 000 kronor inte ska löneväxla för då uppstår i stället negativa bieffekter.

– Insättningarna till den allmänna inkomstpensionen minskar och sociala förmåner som sjukpenning och föräldrapenning påverkas negativt. Och det vill man ju inte, säger Frida Bratt.

Frysningen negativ för ekonomin

Frysningen av brytpunkten för statlig skatt är ”helt klart” negativ för ekonomin, enligt Fredrik Carlgren, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.

– Sverige har redan väldigt höga marginalskatter och om ännu fler drabbas dämpar det aktiviteten i ekonomin. Antalet arbetade timmar blir färre till exempel och produktiviteten hålls tillbaka. Det för med sig många negativa effekter helt enkelt, säger han.

En annan negativ aspekt av frysningen är att det skapar osäkerhet inför hur uppräkningar kommer att hanteras i framtiden, vilket skadar tilliten till skattesystemet, konstaterar Fredrik Carlgren.

– Regeringens argument att inflationen måste hållas i schack är faktiskt relativt svagt. Alla prognoser visar ju tydligt att inflationen redan är på väg ner och det är dessutom aldrig fel att genomföra reformer som långsiktigt stärker tillväxten. Dessutom kan man ifrågasätta hur stor inflationsstimulansen hade blivit.

Efter årsskiftet får många en väsentligt högre skatt än vad de borde ha fått. Men att fler vill löneväxla och sätta av pengar till tjänstepension är bara en av effekterna när marginalskatten blir hög.

– Beteendet på arbetsmarknaden ändras, till exempel synen på att jobba heltid eller deltid. Eller hur benägna vi är att anstränga oss lite extra på jobbet för att komma upp en pinne till på karriärstegen. Det påverkar en massa sådana saker. Och totalt sett blir effekterna till sist ganska stora.

”Regeringens argument att inflationen måste hållas i schack är faktiskt relativt svagt.”

Fredrik Carlgren är övertygad om att regeringens förhoppning om att dra in tolv miljarder kronor på att frysa skiktgränsen hamnar på en ”betydligt lägre” siffra i praktiken, med hänsyn taget till alla negativa effekter det medför.

– Att hålla på och mixtra med brytpunkten så att fler drabbas av de höga marginalskatterna är ingen långsiktigt klok politik. Ju högre marginalskatten blir desto större blir de här beteendeförändringarna, säger han.

Ett sätt att försöka hantera situationen kan bli att försöka hitta sätt att jämna ut sina inkomster över livet, bland annat genom löneväxling, för att slippa skatta väldigt mycket mitt i karriären, poängterar Fredrik Carlgren.

– Den som inte ens får behålla hälften av en löneökning, vilket ju blir fallet för den som hamnar över brytpunkten, riskerar naturligtvis att tappa mycket av incitamenten att anstränga sig mer – när staten tjänar mer på en löneökning än vad man själv gör.