ARBETSKRAFTSINVANDRING

Industrins nödrop när lönegolvet höjs på nytt – ”Ingen rim och reson”

Bransch efter bransch går på knäna efter att regeringen höjde lönegolvet vid arbetskraftsinvandring. Nu kan det bli ännu värre, vilket drabbar Elis Textilservice, som anställer människor från 50 nationaliteter. ”Ett ingrepp som slår direkt mot våra kollektivavtal”, säger personaldirektör Lars Hansson.

Den 1 november höjdes lönegolvet för arbetskraftsinvandring till 80 procent av den svenska medianlönen. Det innebär att personer från länder utanför EU just nu måste ha en månadslön på minst 27 360 kronor för att få tillstånd att arbeta i Sverige. En siffra som är betydligt högre än de flesta kollektivavtal på svensk arbetsmarknad.

Lars Hansson är personaldirektör på Elis Textilservice, som erbjuder textil- och hygienlösningar åt hotell, restauranger, vårdgivare, industrier och fastighetsägare runt om i landet. Företaget har mer än 1 600 personer med över 50 olika nationaliteter anställda. Det nya lönegolvet kommer att göra företagets rekrytering mer komplicerad.

– Det kommer definitivt att bli svårt. Vi har 21 anläggningar i Sverige, och på vissa ställen blir det extremt bekymmersamt, säger Lars Hansson till TN.

Han frågar sig varför politikerna ska lägga sig i den svenska lönebildningen, som historiskt har fungerat väldigt väl.

– Det finns ingen rim och reson i det. Det här är ett ingrepp som slår direkt mot våra kollektivavtal, säger han.

En rapport från Svenskt Näringsliv visar att företag som anställer arbetskraftsinvandrare växer tio procent snabbare än kontrollgruppen. De har dessutom fler anställda efter två år än andra företag.

En annan studie, som har tagits fram på uppdrag av Svenskt Näringsliv, har också visat att den utländska kompetensen som arbetar i Sverige stärker BNP med 43 miljarder kronor per år och bidrar med 14 miljarder kronor i skatteintäkter. Enligt studien skulle ett lönegolv motsvarande medianlönen innebära att de skatteintäkter som arbetskraftsinvandringen bidrar med gå ner från 14 till 9 miljarder kronor – alltså en minskning med fem miljarder.

– Ett lönegolv på medianlönenivå slår väldigt hårt mot arbetskraftsinvandringen inom vissa sektorer. Inom exempelvis hotell- och restaurangsektorn påverkas nästan samtliga arbetskraftsinvandrare, vilket förstås leder till sämre förutsättningar för företagen inom sektorn att säkerställa sitt kompetensbehov, sa Jonas Öhlin på Strategirådet, som har gjort studien, till TN tidigare i höst.

– Det kommer inte att gå för företag som oss att hitta arbetskraft och kompetens ur den population som idag är arbetslös i Sverige. På flera orter runt om landet där vi är verksamma finns tyvärr inte arbetskraft som uppfyller de krav som ställs inom industrierna idag, säger Lars Hansson.

Arbetskraftsinvandring är nödvändig för många företag

I januari 2024 väntas en statlig utredning läggas fram ett förslag om att lönegolvet ska bli ännu högre och höjas från 80 till 100 procent av medianlönen i Sverige, det vill säga i dagsläget drygt 34 000 kronor i månaden.

Henrik Stävberg, förhandlingschef på IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, menar att förslaget innebär en ytterligare förvärring av kompetenskrisen för Sveriges industrier.

– Det är allvarligt nog med ett golv på 27 360 för industriföretagen. Tar man upp det ytterligare en nivå vore det direkt förödande. Det täpper fullständigt till möjligheten att kunna anställa medborgare från tredje land, och därmed kompetensförsörjningen för industrin i den delen, säger han.

– Eftersom vi tappar kompetens finns det risk för att inte kunna uppnå den produktion som vi hade kunnat. Det kan även leda till att avtal som ingåtts blir svåra att leva upp till eller att avtal på sikt går till industrier i andra länder, säger han.

Slår mot Sveriges konkurrenskraft

Henrik Stävberg menar att lönegolvet är direkt farligt för Sveriges konkurrenskraft.

– Eftersom vi tappar kompetens kommer vi inte kunna uppnå den produktion som vi hade kunnat. Det kan även leda till att avtal som ingåtts blir svåra att leva upp till, och att avtal och upphandlingar på sikt lämnar Sverige.

– Det här är väldigt alarmerande. Det var alarmerande att införa ett golv. Det är alarmerande att höja det, säger han.