OSUND KONKURRENS
Det här saknas i regeringens Samhall-utredning: ”En besvikelse”
Kritiken mot statliga Samhall har länge varit hård. Nu ska bolaget utredas – men utredningsdirektiven räcker inte, menar arbetsgivarna. ”Risken är att konkurrensfrågan inte får den framskjutna roll den förtjänar”, säger Stefan Sagebro på Svenskt Näringsliv.
Regeringen tillsätter en utredning för att se över statliga Samhall. Det meddelade arbetsmarknadsminister Johan Person på fredagen. Det är en översyn som länge har efterfrågats från arbetsgivarhåll – men det finns brister i utredningsdirektiven. Det menar bland annat Fredrik Östbom, näringspolitisk chef på arbetsgivarorganisationen Almega.
– Vi välkomnar översynen och delar i stort regeringens bild av vad som behöver utredas. Det är bra att Riksrevisionens kritik mot Samhall och styrningen av dess verksamhet adresseras. Dock saknas en närmare granskning av konkurrensproblematiken mot näringslivet som hittills framför allt visat sig mot städbranschen, säger han.
Han får medhåll från Stefan Sagebro, expert på konkurrens på Svenskt Näringsliv.
– Den delen i direktiven är en besvikelse. Det finns inget tydligt uppdrag till utredningen att undersöka, analysera eller beakta hur Samhall konkurrerar med privata företag, säger han.
Han menar att det är bra att utredningen ska se över den så kallade merkostnadsersättningen, alltså den schablonersättning som Samhall får. Ersättningen har blivit kritiserad, inte minst för att den är betydligt högre än vad arbetsintegrerande sociala företag får och för att det inte finns någon insyn i hur den används. En översyn vore ett steg framåt för att ge mer likvärdiga förutsättningar för det statliga bolaget i förhållande till andra privata aktörer, menar Stefan Sagebro.
– Men det finns inget om att utredningen när det gäller överväganden kring Samhalls omfattning och inriktning ska beakta hur bolaget påverkar konkurrensen. Det hade varit önskvärt om det fanns med som en eller flera egna punkter i direktiven, säger han.
Även Fredrik Östbom efterlyser den typen av översyn. TN har tidigare skrivit om Anna Ytell, som fick beskedet att hon inte hade tillräcklig arbetsförmåga för Samhall, men som nu är chef och delägare i ett arbetsintegrerande socialt företag. Och hon är inte ensam om att ha fått jobb i liknande organisationer där Samhall inte har kunnat leverera.
– I många fall har det visats sig att andra insatser än Samhall är mer effektiva och träffsäkra för den tilltänkta målgruppen, säger Fredrik Östbom och fortsätter:
– Det är självklart positivt att målgruppens behov av stöd ska utredas och vi hoppas att det leder till att även Samhalls kunduppdrag anpassas efter den tilltänkta målgruppen som bolaget ska finnas till för. Samtidigt bör en central del i utredningen bestå av att säkerställa att näringslivet inte utsätts för osund konkurrens på grund av Samhalls verksamhet.
– Risken är att konkurrensfrågan inte får den framskjutna roll den förtjänar, givet de omfattande konkurrensproblem som Samhall för närvarande orsakar, säger Stefan Sagebro.
Konkurrensverket har vid flera tillfällen kritiserat Samhalls arbetsmetoder. I augusti förra året sa Johan Holmquist, funktionsansvarig för konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet på Konkurrensverket, till TN att myndigheten skulle be lagstiftaren (regeringen) om fler verktyg för att kunna ingripa mer effektivt mot offentliga bolag.
– Den senaste utredningen mot statliga Samhall är ett exempel på att detta behövs, sa han då.
– Jag hoppas ändå att utredningen tar Konkurrensverkets beslut från 2023 i beaktande. Det finns mycket i vad Konkurrensverket i sina utredningar har kommit fram till som utredningen behöver ta fasta på, säger Stefan Sagebro.
