DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Expertens tre viktigaste tips inför gymnasievalet: ”Oändliga möjligheter”
Dra ner på Samhällsekonomiska programmet till förmån för yrkesprogrammen − som ger jobb. Det vill Maria Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv. Nu ger hon sina bästa råd till den som står inför att välja gymnasieprogram.
Just nu pågår årets gymnasieval – ett val som kan vara avgörande för såväl elever som deras framtida arbetsgivare. För medan det inte är ovanligt att välja en teoretisk linje är det oftare de mer praktiska linjerna som ger jobb och skapar möjligheter till karriärer. Det menar Maria Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
− Det finns en jättestor efterfrågan och det finns kompetensbehov i precis varenda bransch och sektor just nu. Den gröna omställningen och teknikutvecklingen skapar jobb.
Vad är framtidens yrken?
− Jag tror att vi snarare ska prata om framtidens kompetenser än framtidens yrken. Om du riktar in dig på kompetenser som till exempel elektrifiering, energiförsörjning, automatisering och processteknik så kan du arbeta med flera olika yrken, säger Maria Bernhardsen.
Tre råd
Till den som ska välja gymnasielinje 2024 vill hon ge tre råd:
− Det första är att välja ett yrkesprogram. Praktiskt yrkeskunnande kommer att efterfrågas stort framöver. Det gäller alla yrkesprogram.
Numera ger yrkesprogrammen dessutom högskolebehörighet. Det, menar Maria Bernhardsen, gör dem till ännu bättre val.
− De öppnar alla dörrar nu. Du kan få chans till ett intressant jobb direkt, men du har också chansen att plugga vidare, säger hon.
Det andra tipset är att titta på de så kallade STEM-ämnena.
− Det står för Science, Technology, Engineering, Mathematics. Och det kan man säga traditionellt sett är naturvetenskap, teknik, matematik men också ingenjörskunskap, säger Maria Bernhardsen.
Hon förklarar att det är ämnen och områden som efterfrågas brett på arbetsmarknaden. Inte bara i de här traditionella tekniska yrkena utan i hela arbetslivet.
− De är avgörande för transporter, för livsmedelsproduktion, för att producera varor och tjänster och för elförsörjningen. STEM-ämnena behövs definitivt för alla de största utmaningarna vi har i samhället − inte minst med klimatomställningen, säger Maria Bernhardsen.
Kan även den som går Transportprogrammet eller Hotell och restaurang göra karriär?
− Ja, det är det som är så fint med de möjligheterna som finns idag. Dels har du en yrkesutbildning i grunden, men du har också högskolekompetens – och du har dessutom möjligheterna att utveckla din kompetens genom yrkeshögskolan. Och som om inte det vore nog har vi också möjligheterna som det nya omställningsstudiestödet ger.
− Möjligheterna för den som går ett yrkesprogram är i det närmaste oändliga.
UF förbättrar samarbetsförmågan
Det tredje tipset handlar personliga egenskaper – egenskaper som eleverna kan öva upp genom Ung Företagsamhet, UF.
− Det handlar om samarbetsförmåga, drivkrafter och att kunna ta för dig. Det är egenskaper som du kan få eller bli bättre på genom UF.
Vad är det som gör att UF är bra?
− Eleverna får en bra förståelse och en inblick i det lilla företagandets villkor och förutsättningar. De lär sig att förstå hur samhällsekonomin hänger ihop. Så när det väl är dags att börja jobba förstår de hur företaget hänger ihop och hur en affärsmodell går till, vad kostnader, utgifter och intäkter är – och det ger dig som är ny i arbetslivet möjlighet att prestera direkt.
Alla skolor erbjuder inte UF till sina elever och många skolor erbjuder det bara till elever som går ekonomisk linje. Maria Bernhardsen menar att det är ett feltänk. Alla gymnasieelever skulle behöva pröva på Ung Företagsamhet, inte minst de som går yrkesprogram, konstaterar hon.
− I själva verket är det ju de som går ett yrkesprogram som ofta hamnar i små och medelstora företag.
AI förändrar behoven
I takt med att AI gör sitt intåg på arbetsmarknaden förändras också behoven av kompetens. Maria Bernhardsen säger att det är svårt att säga exakt hur och vilka behov som AI kommer att skapa. Och hon är heller inte orolig för att jobb kommer att försvinna.
− Nej, vi kommer fortfarande behöva till exempel transporter – men vi kommer att använda AI för att planera rutten. Eller så behöver vi drönarförare.
− Yrkesroller kommer och försvinner på en dynamisk arbetsmarknad – men jobben finns kvar, säger Maria Bernhardsen.
En sak är säker: AI är här och det kommer att påverka framtiden.
− AI kommer att bli ett fantastiskt hjälpverktyg i vår vardag. Det kommer att förändra hur vi jobbar snarare än vad vi jobbar med.
Vad behöver skolorna tänka på när de planerar för framtidens yrkesliv?
− De behöver ha ett bättre systematiskt samarbete med företagen. Skolorna behöver bjuda in företagare till programråd, prata med företagen om innehåll och format – och leverera det som efterfrågas.
Företagen viktiga
Samtidigt som skolorna behöver bjuda in företagen behöver också företagen engagera sig mer, enligt Maria Bernhardsen. TN har tidigare skrivit om hur Strawberry samarbetar med Realgymnasiet och har skapat en utbildning som har fler sökande än det finns platser och där alla som tar examen får jobb. Och det är just den typen av samarbeten som behövs, menar hon.
− Ungdomar är smarta. De väljer de utbildningar där de vet att någon sedan kommer att efterfråga dem. Och utbildningar där företagen är med ger jobb, säger hon.
Finns det något som du tycker att politiken borde göra för att möta företagens behov av kompetens genom gymnasieskolan?
− Politikerna behöver dra ner på de teoretiska programmen till förmån för yrkesprogrammen. Inte minst behöver de dra ner på sam-programmet. Det är för många som väljer samhällsprogrammet utan att ha för avsikt att läsa vidare.
− De eleverna skulle ha bättre nytta av att läsa ett yrkesprogram. Då skulle de vara bättre rustade för framtiden, säger Maria Bernhardsen.
Maria Bernhardsens tre råd till den som ska välja gymnasieutbildning:
- Välj ett yrkesprogram.
- Fokusera på STEM-ämnena.
- Välj en utbildning där du har möjlighet att prova Ung Företagsamhet.
Yrkesprogrammen i topp
Här är gymnasieutbildningarna som ger bäst chans till jobb. Statistiken visar hur många av en årskull från de olika programmen som har jobb inom ett och tre år efter examen samt medianinkomsten efter respektive program.
Program | Etableringsgrad efter ett år | Etableringsgrad efter tre år | Medianinkomst, kronor |
Fordons- och transport | 67 % | 77 % | 27 900 |
Bygg- och anläggning | 63 % | 72 % | 25 000 |
Industritekniska | 58 % | 66 % | 28 600 |
VVS- och fastighet | 58 % | 74 % | 25 100 |
Vård- och omsorg | 49 % | 52 % | 23 700 |
El- och energi | 48 % | 67 % | 22 900 |
Restaurang- och livsmedel | 44 % | 57 % | 22 800 |
Handel- och administration | 44 % | 56 % | 22 300 |
Barn- och fritid | 42 % | 53 % | 21 700 |
Naturbruk | 38 % | 51 % | 23 700 |
Hotell- och turism | 37 % | 50 % | 21 100 |
Ekonomi | 32 % | 32 % | 22 100 |
Hantverk | 32 % | 52 % | 21 000 |
Samhällsvetenskap | 26 % | 30 % | 21 400 |
Teknik | 18 % | 26 % | 23 300 |
Estetiska | 16 % | 27 % | 20 700 |
Naturvetenskap | 13 % | 11 % | 21 700 |
Humantistiska | 11 % | 16 % | 22 100 |
International Baccaleurate | 5 % | 7 % | 20 100 |