DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Här är utbildningen som snabbast ger anställning – ”Som en buffé med jobb”
TN listar utbildningarna som ger ditt barn jobb direkt efter gymnasiet och mest i lön. ”Redan ett halvår innan examen började vi prata om att jag skulle börja här”, säger Tindra Rudegran Nordlund. Hon gick utbildningen där sex av tio har jobb inom ett år efter examen.
Tindra Rudegran Nordlund började först på Byggprogrammet på gymnasiet men efter ett år kände hon att det inte var något för henne. Hon gick i stället över till Fordon- och transportprogrammet, på Liljaskolan i Vännäs, där hon trivdes riktigt bra.
– Jag var ganska pluggtrött, ville göra något mer praktiskt och har alltid tyckt om att köra fordon av alla möjliga slag så jag tänkte att det skulle passa mig. Vi hade bra lärare och utbildningen var jättebra – en lagom blandning mellan plugg och praktiskt arbete, säger hon.
”De flesta sa att de gärna ville att man skulle höra av sig när det närmade sig studenten”.
Under gymnasietiden jobbade hon extra på transportföretaget UT Transport i Norr när hon först tog körkort för bil och sedan för lastbil. Hon gjorde även praktik där och när hon förra våren tog sin examen erbjöds hon direkt ett heltidsjobb på företaget.
– Redan ett halvår innan examen började vi prata om att jag skulle börja här. Under programmet hade vi praktik på flera olika platser och de flesta sa att de gärna ville att man skulle höra av sig när det närmade sig studenten och komma och jobba där. Det var som en buffé med jobb.
Ser framtida karriärvägar
21-åriga Tindra Rudegran Nordlund berättar att hon inte var ensam om att uppleva en het arbetsmarknad. Majoriteten av hennes klasskompisar hade fått jobb redan innan de tog studenten.
Idag kör hon lastbilstransporter mellan DHL och företag i Umeå på förmiddagarna, och på eftermiddagarna är hon en resurs för olika uppdragskörningar.
– Nu jobbar jag med det här så länge som jag tycker att det är roligt och lite längre fram siktar jag in mig på något inom logistik för det tycker jag är intressant. Jag skulle gärna vilja bli transportledare, säger hon.
”De som har gått det programmet är de som vi helst vill ha. Det är den absolut bästa utbildningen”.
Ulrika Dorsch, vd på UT Transport i Norr med 120 medarbetare, betonar att det är svårt att få tag på medarbetare med rätt kompetens och profil.
– Det gäller särskilt förare med tyngre behörighet. Tindra har precis den kompetens vi vill ha. Helst skulle vi vilja kopiera upp henne i fler exemplar, säger hon.
Företagets kompetensförsörjningsstrategi är att försöka vara engagerat på alla de olika arenor som finns.
– Vi visar oss på gymnasiet, tar emot praktikanter och försöker se till att det blir riktigt bra. Vi sitter med i kursråd och vi tittar även på alternativa utbildningar, till exempel folkhögskolor.
Om UT Transport inte hittar tillräckligt med personal kan det innebära att verksamheten måste anpassas, konstaterar Ulrika Dorsch.
– Vi försöker vrida och vända på oss för att få verksamheten att fungera och hittills har vi inte behövt tacka nej till uppdrag. Men om vi inte har rätt kompetens kan det leda till kvalitetsbrister och att vi måste effektivisera på olika sätt.
Hälften kvinnor i klassen
Kompetensbrist är ett problem för hela transportbranschen och fler utbildningsplatser på Fordon- och transportprogrammet efterfrågas.
– De som har gått det programmet är de som vi helst vill ha. Det är den absolut bästa utbildningen! Den har funnits under lång tid och omfattar mycket praktik. När vi anställer nyutexaminerade får de börja med lite enklare uppdrag och sedan får de mer utmanande uppdrag allt eftersom, säger Ulrika Dorsch.
Att det i Tindra Rudegran Nordlunds klass var lika många kvinnor som män tror Ulrika Dorsch beror på att branschen under flera år har satsat målmedvetet på att kommunicera att det behövs fler kvinnor i branschen och att de ska känna sig välkomna.
– Det här är ingen machobransch och för oss är det viktigt att försöka få en större jämvikt. I de flesta fallen spelar det ingen som helst roll om det är en kvinna eller man som utför uppdraget, säger hon.
Yrkesprogrammen i topp
Här är gymnasieutbildningarna som ger bäst chans till jobb. Statistiken visar hur många av en årskull från de olika programmen som har jobb inom ett och tre år efter examen samt medianinkomsten efter respektive program.
Källa: Källa SCB/Ekonomifakta: Gymnasiepejl
Program | Etableringsgrad efter ett år | Etableringsgrad efter tre år | Medianinkomst efter tre år, kronor |
Fordons- och transport | 67 % | 77 % | 27 900 |
Bygg- och anläggning | 63 % | 72 % | 25 000 |
Industritekniska | 58 % | 66 % | 28 600 |
VVS- och fastighet | 58 % | 74 % | 25 100 |
Vård- och omsorg | 49 % | 52 % | 23 700 |
El- och energi | 48 % | 67 % | 22 900 |
Restaurang- och livsmedel | 44 % | 57 % | 22 800 |
Handel- och administration | 44 % | 56 % | 22 300 |
Barn- och fritid | 42 % | 53 % | 21 700 |
Naturbruk | 38 % | 51 % | 23 700 |
Hotell- och turism | 37 % | 50 % | 21 100 |
Ekonomi | 32 % | 32 % | 22 100 |
Hantverk | 32 % | 52 % | 21 000 |
Samhällsvetenskap | 26 % | 30 % | 21 400 |
Teknik | 18 % | 26 % | 23 300 |
Estetiska | 16 % | 27 % | 20 700 |
Naturvetenskap | 13 % | 11 % | 21 700 |
Humantistiska | 11 % | 16 % | 22 100 |
International Baccaleurate | 5 % | 7 % | 20 100 |