KOMPETENSKRISEN

Lista: Här är bristyrkena i energibranschen – ”Elnätet illa ute”

Sveriges elnät står inför en enorm utbyggnad kommande år. Men vem ska bygga ledningarna? Den frågan har ännu inga svar. ”Jag är orolig för AB Sverige”, säger Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på elnätsbolaget Ellevio, till TN.

Att samhället måste elektrifieras för att genomföra den gröna omställningen är i princip alla överens om. Samtidigt som stora mängder elproduktion beräknas byggas behöver elinfrastrukturen utvecklas. Sveriges elnät är ett av världens äldsta, och stora investeringar krävs för att säkra elförsörjningen kommande år.

För att möta behoven planerar Svenska Kraftnät en sällan skådad upprustning av transmissionsnätet deklarerar de i sin nätutvecklingsplan. Samtidigt finns stora utmaningar i region-och lokalnäten.

Frågan är om det finns nog med kompetens och personal för att lyckas med utbyggnaden och upprustningen av Sveriges elnät kommande år? De flesta prognoser talar tyvärr inte för det.

I en kartläggning från 2023 pekar Energimyndigheten ut 35 bristyrken som särskilt viktiga för att lyckas med elektrifieringen. Av de 35 är det 18 som berör yrkesgrupper som är en förutsättning för utvecklingen av elnätet.

I branschorganisationen Energiföretagens medlemsenkät från 2022 beräknades redan då totalt cirka 8 000 tekniker och ingenjörer behöva rekryteras under de kommande tre åren. Två av yrkesrollerna där behovet var – och är – som störst är distributionselektriker och elkraftsingenjörer. Två nyckelroller för att kunna bygga ut elnätet.

– När det gäller elnätet så är det brist på i stort sett alla yrkesroller. Av alla olika delar av energisystemet så är elnätet illa ute, säger Greta Hjortzberg, ansvarig för kompetensförsörjning på Energiföretagen.

Stora pensionsavgångar väntar

Henrik Bergström är samhällspolitisk chef på elnätsbolaget Ellevio. Han är orolig för vad som kommer hända om inte utbildningstakten ökar för yrkesroller inom utbyggnaden av elnätet.

– Just nu är det väldigt många projekt som sjösätts, både för oss och andra aktörer. Jag är orolig för AB Sverige om vi inte lyckas säkra kompetensen för dessa. Det får inte vara kompetensbrist som avgör om vi lyckas med alla stora projekt eller inte, säger han.

Han förklarar att en stor del av den nuvarande arbetskraften närmar sig pensionsåldern, och att branschen därför har ett stort jobb framför sig i att locka ungdomar att välja energibranschen. Samtidigt satsar hela Europa på elektrifiering och det kokar därför ner till en konkurrenssituation mellan länderna om arbetskraften.

– Sverige måste kunna hävda sig mot övriga Europa. Och vi har jättebra grundförutsättningar. Vi har en bra värdekedja med etablerade aktörer med högt förtroende, säger Henrik Bergström.

– Men vi behöver tydliga signaler från politiken där man sätter både ett planeringsmål och leveranssäkerhetsmål för hur elsystemet ska utvecklas, och redogör för hur vi kan skapa finansiella förutsättningar för att säkra kompetensen.

”De behöver fråga sig hur det ska gå till rent praktiskt”

Åsbro Kursgård i Askersund är Sveriges största utbildningsarrangör inom elproduktion och eldistribution. Här utbildas allt ifrån distributionselektriker och anläggningsmontörer till servicetekniker Elkraft och bandvagnsförare. Skolan har YH-utbildningar, arbetsmarknadsutbildningar, branschutbildningar, gymnasieutbildningar samt utbildningar för Svenska Kraftnäts insatsstyrka.

En av utbildningarna är anläggningsmontör Storkraftnät, en nödvändig utbildning för de som vill vara med och bygga ut transmissionsnätet och den enda av sitt slag i Sverige. Idag examineras cirka 18 personer varje år som storkraftsmontörer. Mikael Carlsén, vd på Åsbro Kursgård, menar att han med lätthet skulle kunna dubblera det antalet, men att det då krävs både mer resurser samt en längre planeringshorisont.

– När våra YH-utbildningar blir beviljade av Myndigheten för Yrkeshögskolan får vi tillstånd att bedriva dem på mellan ett till fem år, för att erhålla statsbidrag och för att studenterna ska få möjlighet till studiemedel. Med fler beviljade utbildningsår hade vi kunnat investera mer och öka antalet utbildningsplatser väsentligt, säger han.

Mikael Carlsén tror det blir svårt för Sverige att genomföra den gröna omställningen med dagens utbildningstakt. Han efterfrågar ett ännu tätare samarbete mellan entreprenörer, elnätsbolagen, myndigheter och utbildningarna. Men också en tydligare plan och mer resurser från staten.

– Eftersom det är staten som forcerar fram energiomställningen till viss del så bör de också se till att det finns medel. De har stora planer på hur vi ska ställa om, men de behöver se över hur det ska gå till rent praktiskt, säger Mikael Carlsén

Energiföretagens önskelista

Greta Hjortzberg på Energiföretagen har tre saker på sin önskelista för att förbättra situationen med kompetensförsörjningen.

Dels behöver samarbetet fördjupas mellan skola och näringsliv, där företagen behöver ta ansvar och erbjuda praktikplatser och ta emot studerande för att höja utbildningarnas status. Dels behöver utbildningssystemet bli mer flexibelt, så att det blir lättare att skola om sig, samtidigt som det satsas på studieyrkesvägledning för att eleverna ska förstå var jobben finns. Till sist måste politiken bidra med en tydligare plan.

– Jag tycker att det behövs en tydligare styrning från högsta ort. Man måste göra analysen över vad som behövs. Man behöver sätta upp mål och strategier vad gäller kompetensen, annars blir det svårt att säkra elförsörjningen, säger hon.

Bör elnätet betraktas som riksintresse?

Något som Henrik Bergström, Mikael Carlsén och Greta Hjortzberg alla efterfrågar är att elnätet börjar betraktas som ett riksintresse av regeringen. Det skulle göra att det får ett bättre juridiskt skydd i tillståndsprövningar.

– Det är otroligt märkligt att järnvägen klassas som ett riksintresse, men inte elen som är avgörande för så många delar av vårt samhälle, säger Henrik Bergström.

– Elnätet är grundläggande för hela samhället, för alltifrån våra sjukhus, vår industri till vår gröna omställning. Det borde per definition vara ett riksintresse att ha ett leveranssäkert elsystem, säger Greta Hjortzberg.