DEN SVENSKA INDUSTRIN

Nya industrikrisen är här – därför varslar storbolagen tusentals

Tunga industrijättar som Volvo, Ericsson och Sandvik flaggar för personalnedskärningar. Det är främst två faktorer som avgör om den svenska industrins motvind övergår i en djupare kris. ”Vi kan få en ketchupeffekt med ännu fler uppsägningar”, säger Kerstin Hallsten på Industriarbetsgivarna till TN.

Ericsson fick under förra året kämpa med utvecklingen på marknaden och varnar för att det blir lika jobbigt i år. Industrijätten flaggar för personalneddragningar.

– En stor del av våra kostnader är relaterade till anställda och därmed kommer det att få effekter även där, säger Ericssons vd Börje Ekholm till TT.

Volvo bekräftar personalnedskärningar

AB Volvo följde med liknande budskap och vd:n Martin Lundstedt bekräftar att det blir personalnedskärningar inte bara i Tuvefabriken utan på andra anläggningar i Sverige och Europa. Verkstadskoncernen Sandvik sätter in ett rejält sparprogram som innebär att 1 100 medarbetare får gå.

Men det är inte enbart basindustrin som behöver spara utan även skogsindustrin. Södra Wood varslar 61 personer om uppsägning när flera anläggningar runt om i landet stängs ner. Stora Enso flaggar för att minska personalstyrkan med 1 000 medarbetare efter att under förra året ha sagt upp 1 150 personer. ”Det är svårt men samtidigt nödvändigt för koncernens långsiktiga framgång”, skriver bolagets koncernchef Hans Sohlström i den senaste kvartalsrapporten.

Två faktorer avgör industrins framtid

Det finns alltså gott om oroväckande signaler från svensk industri. Frågan är om den kyliga motvinden som blåser mot industrin just nu riskerar att övergå till en allvarligare kris.

Industriarbetsgivarnas chefsekonom Kerstin Hallsten säger till TN att det mesta hänger på två faktorer – inflationen och räntan.

– Om inflationen inte kommer ner som önskat kommer centralbankerna inte att sänka räntan som förväntat. Hög inflation och höga räntor är kostsamt för företagen.

Globala fenomen drabbar Sverige

Det är med andra ord centralbanker som ECB, Fed och Riksbanken som står i fokus inte bara för industrin utan för hela det svenska näringslivet i år. Kerstin Hallsten förklarar situationen med att världsekonomin de senaste åren har genomgått ett antal chocker med pandemin, problemen med leveranskedjorna och Ukrainakriget vilket har slagit mot svenska företag. De globala fenomenen drabbar Sverige via rusande inflation och kraftigt höjda räntor.

– Den här konjunkturnedgången är annorlunda jämfört med andra nedgångar för att den är planerad och önskad. Centralbankerna vill ha en nedgång i ekonomin för att få ner inflationen och för att kunna sänka räntan. Nu hoppas centralbankerna att det räcker med en mjuk landning av konjunkturen för att få ner inflationen, säger Kerstin Hallsten.

Företagen har behållit personal

Hon menar att den stora utmaningen för den svenska industrin är att företagen har behållit mycket av sin personal i förhoppning om att nedgången skulle bli kortvarig. Det har gjort att arbetskraftskostnaderna har ökat medan produktiviteten, det som produceras per arbetad timme, har gått ner. När företagen behåller medarbetare samtidigt som produktionen minskar blir det kostsamt och det håller inte i längden, menar Kerstin Hallsten.

– Om inflationen inte kommer ner och centralbankerna inte kommer igång med räntesänkningarna då kan vi få en ketchupeffekt med ännu fler uppsägningar, säger hon.

Samtidigt finns idag en större medvetenhet hos företagen att personalnedskärningar inte nödvändigtvis innebär besparingar. Kerstin Hallsten uppger att företagen under tidigare kriser har lärt sig att det också är kostsamt att göra sig av med personal.

– Det är alltid en inlärningskostnad och produktiviteten är lägre bland nyanställda. Det tar också tid att hitta rätt personal.

Flera riskfaktorer mot räntan

Kerstin Hallsten, som tidigare var ekonom på Riksbanken i 26 år, påpekar att den svenska centralbanken själv har lyft fram olika risker som kan äventyra planerna på räntesänkningar. Det är bland annat den geopolitiska oron som kan skapa oväntade problem och att en svagare krona kan driva upp inflationen igen.

– Just nu går utvecklingen som centralbankerna önskar men det kan snabbt ändras. Tittar man på orderingång och andra indikatorer ser det svagt ut men den stora utmaningen för svensk industri hänger mycket på om de positiva signalerna kring inflationen och räntan håller i sig, säger hon.