AI OCH AUTOMATISERING

Expertens AI-spaning: Anpassa dig eller bli omkörd

Risk för AI-apokalyps på arbetsmarknaden? Det tror inte arbetsmarknadsexperten Joacim Tåg. Däremot kan utvecklingen vara en väckarklocka för många. "Det finns sektorer som kommer att transformeras radikalt”, säger han till TN.

Den pågående AI-revolutionen väcker både beundran och oro. En farhåga är hur och i vilken omfattning maskinerna kommer att stjäla människors jobb. I fjol släppte investmentbanken Goldman Sachs en av de mest uppmärksammade rapporterna på temat och bedömde att generativ AI Chat GPT och Bard kan automatisera motsvarande 300 miljoner heltidsjobb i USA och Europa.

Det är dock inte så alarmerande som det låter, så länge det sätts i rätt kontext. Det anser Joacim Tåg, programchef för forskningsprogrammet Företagens Konkurrenskraft på IFN och gästande professor i nationalekonomi vid Svenska handelshögskolan Hanken i Helsingfors.

– Jag tror inte att vi kommer att se någon total apokalyps eller massarbetslöshet. Det handlar snarare om att vi kommer att få lära oss ett nytt sätt att arbeta. Vi kommer att få nya verktyg i jobbet, säger han till TN.

Först och främst är det viktigt att komma ihåg att vissa delar av arbetsmarknaden inte drabbas särskilt hårt, menar Joacim Tåg.

– Det vi kan utföra med fingrar och händer är svårt att härma med maskinsystem och AI-system. På så sätt kommer VVS-montörer, byggare, läkare och barnmorskor att vara mer skyddade, säger han.

Överflödiga kunskaper

Till skillnad från andra stora tekniska genombrott kommer AI främst att slå mot högutbildade och välbetalda sektorer. På samma sätt som GPS spelade taxichaufförens roll att kunna alla gator utantill, riskerar många inlärda kunskaper att bli överflödiga på flera arbetsplatser.

– Det finns sektorer som kommer att transformeras radikalt. Till exempel jurister och positioner inom reklambranschen där vissa arbetsuppgifter i princip kan tas över av AI. Och inom kundtjänst möjliggör generativ AI att de erfarenheter som mer erfarna kollegor har lättare för blir tillgängliga för nyanställda, säger Joacim Tåg.

På så sätt kommer AI-revolutionen att bidra till att jämna ut produktiviteten mellan juniora och seniora kolleger inom dessa yrken.

– De som lär sig använda AI-verktyg kan bli mer produktiva även utan att ha större arbetslivserfarenhet eller mer än en gymnasieutbildning. De kan komma i kapp snabbare med hjälp av detta nya verktyg. Förändringstakten sker snabbt och den som inte anpassar sig riskerar att bli omkörd, säger Joacim Tåg.

Han använder sig själv som exempel:

– Jag är ju forskare. Jag har investerat väldigt mycket energi på att bli bra på att skriva på engelska. Det har tagit mig tio år till att bli väldigt bra på att skriva på engelska. Men nu kan de som går ut doktorandprogrammet nästa år bli lika duktiga på ett halvår eller ett år, säger han.

Värdet av utbildning

Finns det då någon mening med att spendera 3–5 år på en kandidat- eller masterexamen? Det beror på, menar Joacim Tåg. En bra utbildning kommer fortfarande att vara värdefull då den signalerar kompetens och fungerar som ett sorteringsverktyg. Men i framtiden kommer det vara än mer angeläget att gymnasieelever väljer rätt utbildning.

– Det är klokt att titta på vilka yrkesgrupper som är exponerade mot AI-utvecklingen och riskerar att försvinna. De som kommer att ha störst framgång på arbetsmarknaden är de som lär sig att koda men även de som på olika sätt lär sig att använda de här generativa AI-modellerna. Om jag gick i gymnasiet skulle jag redan nu fundera ut hur jag kan använda AI för mina studier, säger han.

En spaning från Thomson Reuters visar att om 2023 var året då företagen experimenterade och utforskade AI:s potential blir 2024 året då tekniken på allvar integreras i verksamheterna. Anpassningen kommer att se olika ut från företag till företag då vissa kan agera snabbare än andra. Men oavsett förutsättningar är det klokt att inte rusa sig fram då det kan ske bekostnad av företagens integritet och säkerhet. Tekniken fortfarande och än finns det många etiska fallgropar att ta hänsyn till, menar Joacim Tåg.

– Det är viktigt att experimentera försiktigt när man använder AI. En anställd måste till exempel vara medveten om att man inte kan mata in företagshemligheter eller annan känslig information. Det är information som lagras i systemet och sen kan dyka upp i andra svar. Här är det viktigt företag etablerar en AI-policy där man kontrollerar vilken information som får användas, säger han.

Deepfakes skadligt

En annan utmaning är spridningen av deepfakes och andra syntetiska och manipulerade medier. Det öppnar inte bara risk för företagsbedrägerier utan är rentav skadligt mot vår demokrati.

– Det här är en fråga som behöver samordnas och regleras på global politisk nivå, säger han.

I en tid när vi översvämmas med datadrivet innehåll kommer tillit att bli den viktigaste hårdvaran i samhället. I slutändan är det de som förstår möjligheterna och riskerna med AI, som kommer att stå sig bäst i den stora omställningen, menar Joacim Tåg.

– Det viktigaste budskapet till en företagsledare är att skapa en AI-strategi och skapa en väldigt välinformerad bild över hur det här påverkar anställda, företag och branschen. Det är viktigt att ha koll på vad konkurrenterna gör på AI-området. Det här är en fråga som berör hela svenska näringslivet. Om vi ska vara konkurrenskraftiga på den globala arenan kan Sverige inte ligga efter på det här området, säger han.