KOMPETENSKRISEN

Eric fick jobb innan examen – ”Kändes väldigt bra”

En av de kompetenser som det råder störst brist på är elektriker, visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. Eric Brauer hade jobb redan innan han tog studenten från elteknikprogrammet på gymnasiet. ”Innan jag började plugga till elektriker hade jag ingen aning om att det fanns så mycket att göra inom yrket”, säger han.

När Eric Brauer förra året tog examen från elteknikprogrammet på ETG, Elteknikbranschens gymnasieskola för elektriker, fick han tillsvidareanställning direkt på installations- och serviceföretaget Assemblin.

– Under utbildningen gjorde jag praktik på Assemblin och i februari förra året frågade jag om jobb där och blev lovad en anställning. Det kändes väldigt bra att veta att jag hade ett jobb som jag kunde börja på efter studenten.

Hantverk lockade

Intresset för ett hantverksyrke väcktes under två praktikveckor på högstadiet. I åttan testade han att jobba som snickare och i nian provade han på elektrikeryrket.

– Jag var intresserad av att vara något slags hantverkare och tyckte att elektriker verkade roligare än snickare. En teoretisk utbildning var aldrig intressant. Jag var sugen på att kunna börja jobba direkt efter gymnasiet, säger Eric Brauer.

”Innan jag började plugga till elektriker hade jag ingen aning om att det fanns så mycket att göra inom yrket.”

En ett år äldre kompis som gick elteknikprogrammet på ETG tyckte att det var bra och sa att nio av tio fick jobb efter gymnasiet. Därför blev elteknik Eric Brauers förstahandsval och han kom in. Det som slog honom efter ett tag var att elteknik var så mycket mer än vad han hade trott.

– Innan jag började plugga till elektriker hade jag ingen aning om att det fanns så mycket att göra inom yrket. På Assemblin har jag fått testa på lite olika saker och miljöer. Jag har jobbat där det byggs nya lägenheter och nu är jag inom industrin. Det finns också elektriker som åker till privatpersoner.

Ser möjligheter till utveckling

Eric Brauer känner sig nöjd med sitt yrkesval och vill fortsätta att jobba som elektriker. Dessutom ser han olika möjligheter till utveckling, till exempel att utbilda sig och bli specialist inom ett område eller projektledare.

På gymnasiet passade han också på att läsa in högskolebehörighet i svenska och matematik.

– Om några år kanske jag vill gå en högskoleutbildning, och då behöver jag bara komplettera med att plugga upp engelskan för att kunna söka, säger Eric Brauer.

Två sökande till varje plats

Pontus Viklund, rektor på ETG i Nyköping, berättar att skolan har jobbat mycket med att vara trivsam och att elevnöjdheten är ”extremt hög” i Skolverkets mätningar.

När han började som rektor för tio år sedan skedde det mesta av marknadsföringen via tidningsannonser. Elteknikprogrammet hade i snitt en sökande per plats. Då lades taktiken om för att ändra skolans image.

– I stället besökte vi grundskolorna i vårt upptagningsområde och pratade på plats med eleverna om elektrikeryrket och om skolan. De bjöds in på prova-på-dagar och fick följa med en klass med elever som tidigare hade gått på deras skola.

”Att företagen har inblick ger starka signaler till branschen att vi jobbar seriöst och försöker skapa undervisning med hög kvalitet.”

Det skapar en trygghet för eleverna redan innan de har valt, förklarar Pontus Viklund, och idag är det dubbelt så många sökande som det finns platser.

– Vi jobbar mycket med mjuka värden vilket kanske är lite ovanligt i ett mansdominerat yrke. Det känns väldigt bra. De är ju ändå bara 16 år, säger han.

Företag påverkar kursutbudet

Skolan startades en gång i tiden av Installatörsföretagen och Elektrikerförbundet. Installatörsföretagen är fortfarande engagerat och har representanter i skolan styrelse.

I styrelsen sitter även representanter för flera stora företag i Nyköping.

– Redan där har vi vunnit ett engagemang från bransch. De har varit med och påverkat kursutbuden från början. Att företagen har inblick ger starka signaler till branschen att vi jobbar seriöst och försöker skapa undervisning med hög kvalitet, säger Pontus Viklund.

Regelbundet hålls strategimöten där hela personalgruppen och styrelsen diskuterar vad marknaden behöver och var tyngdpunkten i undervisningen ska ligga. Det ger företagen möjlighet att föra fram hur arbetslivet fungerar just nu och vilka kompetenser de söker.

Innehållet i kurserna är fastställt av Skolverket så det kan företagen inte påverka. Däremot kan de vara med och styra inriktningen och valet av kurser utifrån de strömningar som de ser.

– Tillsammans har vi arbetat fram hur undervisningen ska se ut för att bygga den kompetens som företagen tycker är viktig, säger Pontus Viklund.

Även mjukare kompetenser

Men det handlar inte bara om rena yrkeskunskaper i elteknik. Den nära dialogen med företagen gör det enkelt att föra in även annat i undervisningen som de har behov av.

– I ämnen som svenska eller engelska kan vi passa på att jobba med andra mjukare kunskapsmål eller kompetenser som företagen söker, till exempel förmågan att driva sig själv.

Ett skäl till att så många som nio av tio elever får jobb när de är klara hänger ihop med det stora söktrycket, poängterar Pontus Viklund.

– Det gör att vi får in elever med höga betyg och en bra kunskapsbas, och att många slutför sin utbildning. Följden blir att vi har kunnat höja nivån på undervisningen. På senare tid ser vi att många väljer att söka in till högskolan, oftast inom branschen så det är ju bara bra.