DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Trollhättan attraherar talang från hela världen

För att lösa kompetensbristen räcker det inte att leta bland den svenska arbetskraften. I ingenjörstäta Trollhättan attraherar man talanger från hela världen till högskolan, med målet att de ska stanna kvar efter examen. ”Vi behöver ha en akademi som är förankrad i verkligheten”, säger Anna Nilsson på Trollhättan stad.

Trollhättan är en klassisk industristad, med anor från uppfinnaren Christoffer Polhem som byggde slussar i staden på 1700-talet. Tidigare huserade klassiska företag som Nydqvist & Holm AB och Saab i Trollhättan, idag är GKN Aerospace (f.d Volvo Aero) den största arbetsgivaren. Därtill finns en uppsjö av mindre tech-och industriföretag som gör Trollhättan till ett nav för ingenjörer.

Anna Nilsson är marknadskommunikatör på näringslivsenheten på Trollhättans Stad. Hon förklarar att ryktet om Trollhättan som en ingenjörsstad gör att antalet etableringsförfrågningar med koppling till ingenjörer är stor och ju fler ingenjörsföretag som etablerar sig i Trollhättan desto tuffare blir konkurrensen om ingenjörerna i staden.

– Det är en attraktiv plats rent karriärsmässigt att vara på som ingenjör med många olika typer av företag, även flera internationella, säger Anna Nilsson.

”Vi behöver en akademi som är förankrad i verkligheten”

För att kunna tillgodose alla företag med arbetskraft jobbar Trollhättan med att locka internationell kompetens till staden, och sedermera lyckas behålla den.

En central roll i det arbetet spelar Högskolan Väst som erbjuder ett stort antal ingenjörsutbildningar där flertalet är internationella program. Högskolan ihop med Trollhättans Stad, Arbetsförmedlingen och flera av teknikföretagen har gemensamt i en arbetsgrupp diskuterat innehållet i dessa program så att de har rätt innehåll utifrån vad företagen behöver för kompetens när studenten avslutar sina studier.

Detta lyssnade Högskolan på och skruvade på sina ingenjörsutbildningar och skapade dessutom ett antal nya och det gav ett ökat söktryck, inte minst internationellt.

– Detta var en viktig utveckling. Vi behöver ha en akademi som är förankrad i verkligheten. De som utbildas här i Trollhättan är ju bra om de har de kompetenser som näringslivet här söker, till exempel inom additiv tillverkning, säger Anna Nilsson.

– Här i Trollhättan finns studenter från bland annat länder som Sydafrika, Nepal, Indien, Afghanistan med mera. När väl den internationella talangen kommit hit vill vi göra vad vi kan för att få dem att stanna i Trollhättan och stärka vår kompetensutveckling i vårt lokala näringsliv.

Måste våga tänka nytt

Ett projekt som syftar till att göra just detta är Your Future Career Day. Då får de internationella studenterna som går år två på en ingenjörsutbildning åka till Innovatum District, en av Sveriges främsta mötesplatser, företagspark och ett ledande utvecklingscentrum för tillväxt och forskning. Här fick studenterna och träffa ett antal olika teknikföretag som finns på området för att få upp ögonen för vilka karriärsmöjligheter som finn i Trollhättan. I höstas fick studenterna träffa AFRY, Combitech, GKN Aerospace, Vattenfall, T-Engineering, Binar och Standby.

– Sedan vi startade det förra våren har det varit väldigt uppskattat, både från företagen och studenterna. Företagen såg direkt hur de fick in fler jobbansökningar, samtidigt som vi utmanar företagen om att våga rekrytera internationellt, säger Anna Nilsson.

Förutom jobbet med de internationella studenterna har Trollhättans Science Center ett tätt samarbete med grundskolorna för att väcka ett intresse för tech och naturämnen. Dessutom finns et samarbeta mellan 14 kommuner inom Fyrbodal, ett kommunalförbund i nordvästra delen av Västra Götalands län, och skolornas SYV:ar. Förra året arrangerades en träff för dessa SYV:ar hos några av våra Techföretag för att uppdatera dem om vilka jobb som vuxit fram idag och vad som kommer att behövas i framtiden.

– Vi måste vidga perspektivet så att det inte bara är de som gillar att skruva och mecka med moppen som söker teknik, utan skapa ett bredare spektra på individer som vill söka sig till de här områdena, säger Anna Nilsson.

– Vi behöver våga tänka nytt, samverka och göra lite annorlunda än vad vi gjort innan om vi ska klara kompetensförsörjningen, avslutar hon.