BROTTSBEKÄMPNINGEN

Kastade sten på polisen – kräver skadestånd från sin arbetsgivare

Mannen dömdes till fängelse efter att ha attackerat polisen, och blev uppsagd av sin arbetsgivare. Det är inte tillräckligt för att förbruka förtroendet, enligt facket. Nu ska frågan avgöras i domstol. ”Personen i fråga har använt våld och haft för avsikt att störa allmän ordning”, säger en jurist till TN.

I juni 2023 fastslog Göta hovrätt att den då 26-årige mannen hade gjort sig skyldig till grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Enligt domstolen är det ställt utom tvivel att mannen, som sedan dess har fyllt 27, har ingått i de så kallade påskupploppen som ägde rum i Örebro i april 2022. Enligt domen deltog mannen aktivt i upploppen, bland annat genom att ”kasta flertalet stenar och andra föremål mot polisen” och tillsammans med andra välta ett kravallstaket.

Ett par månader senare sa mannens arbetsgivare upp honom med hänvisning till personliga skäl.

Unionen: Brottet har inte med arbetet att göra

Men mannens fackförbund Unionen anser att brottet som mannen har dömts för inte har något med arbetsgivarens verksamhet att göra, samt att fängelsestraffet inte är så pass långt att det utgör grund för uppsägning. Därför har Unionen valt att stämma arbetsgivaren i Arbetsdomstolen.

”Det aktuella brottet saknar samband med såväl anställningen som arbetsgivaren. Utgångspunkten i Arbetsdomstolens praxis är därmed att det inte utgör sakliga skäl för uppsägning”, skriver Unionens förbundsjurist Elin Lemel, som företräder mannen, i ett mejl till TN.

I Unionens medlemstidning Kollega utvecklar hon sitt resonemang:

– Det här är en medlem som har skött sitt arbete utan anmärkningar. Eftersom brottet inte har någon koppling till arbetet eller arbetsplatsen ska det inte påverka anställningen.

Unionen yrkar på att mannen dels ska få tillbaka sin tjänst, dels att arbetsgivaren ska betala ut ett skadestånd på 135 000 kronor plus ränta för att ha brutit mot Lagen om anställningsskydd, LAS. Dessutom anser fackförbundet att mannen har rätt till lön och semesterersättning i enlighet med vad han hade fått om han hade arbetat som vanligt.

”Det blir en fråga om hur förtroendet har påverkats.”

När en anställd har blivit dömd till fängelsestraff för ett brott som skedde på den anställdes fritid, kan det bli aktuellt att överväga uppsägning både med hänsyn till brottet i sig och på grund av fängelsestraffet. När det gäller det förstnämnda handlar bedömningen om hur brottet kan påverka förtroendet för den anställde.

– Begår man ett brott som riktar sig mot arbetsgivaren eller på arbetsplatsen så är det i regel grund för uppsägning. Men om brottet har begåtts utanför tjänsten får frågan om arbetstagarens arbetsuppgifter avgörande betydelse eftersom det blir en fråga om hur förtroendet har påverkats, säger Bengt Johansson, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.

Han tar som exempel upp att en hantverkare som i sin yrkesroll besöker företag och människors hem riskerar att bli uppsagd efter att ha begått inbrott på fritiden. På samma sätt kan en chefsekonom som begår bokföringsbrott i bolag hon eller han sitter i privat få svårt att behålla sin tjänst.

Bengt Johansson förklarar att Arbetsdomstolen gör en helhetsbedömning och tittar på en mängd saker, som ifall den anställde är olämplig att utföra sitt jobb och hur förtroendet för arbetsplatsen kan påverkas av att personen arbetar kvar.

”Ett allvarligt brott”

Men en uppsägning kan också motiveras av fängelsestraffet i sig. Huvudregeln är att fängelsestraff inte ska ses som olovlig frånvaro, och därför har arbetsgivaren inte automatiskt rätt att säga upp en person som dömts till fängelse. Här tittar domstolen bland annat på vilka möjligheter arbetsgivaren har haft att hitta en vikarie eller omplacera arbetstagaren.

– Men den allmänna utgångspunkten är att ju längre fängelsestraff, desto större möjligheter ska det finnas för arbetsgivaren att säga upp arbetstagaren på denna grund, säger Bengt Johansson.

Enligt Bengt Johansson brukar under ett år anses vara ett så kort fängelsestraff att den dömde i regel får behålla sitt arbete, medan straff på över två år brukar ses som ett så långt straff att det kan utgöra grund för uppsägning. Men i tidigare domar från Arbetsdomstolen finns undantag i båda riktningar.

– När det gäller grovt blåljussabotage finns det inga vägledande domar från Arbetsdomstolen ännu. Men det är ett allvarligt brott eftersom personen i fråga har använt våld och haft för avsikt att störa allmän ordning och satt sig upp mot polisen och samhället i syfte att framtvinga eller hindra vissa åtgärder, säger han.

Hans gissning är att Unionen kommer att förlora i det aktuella ärendet och att Arbetsdomstolen kommer att gå på företagets linje.

– Brottets allvarlighet i kombination med längden på fängelsestraffet, två år och tre månader, borde kunna leda till slutsatsen att arbetsgivaren har haft saklig grund för uppsägning. Jag hade gett samma rådgivning till företaget i fråga.

Från ”saklig grund” till ”sakliga skäl”

Den 1 oktober 2022 infördes förändringar i LAS, bland annat i form av att arbetsgivaren inte längre är skyldig att betala ut lön under den tid som en arbetstvist pågår, men också kopplat till uppsägning av personliga skäl. Tidigare krävdes det att arbetsgivaren skulle ha ”saklig grund” för uppsägning men nu har formuleringen ändrats till ”sakliga skäl”, något som många anser är till arbetsgivarens fördel.

Den bilden delar Petra Herzfeld-Olsson, som är professor i arbetsrätt vid juridiska institutionen vid Stockholms universitet.

– Tidigare kunde man väga in saker som hur personen har skött sitt arbete i övrigt eller hur personens livssituation såg ut, men som lagstiftningen ser ut nu tar man mindre hänsyn till arbetstagarens personliga intressen. Eftersom lagändringen är så ny har vi dock inte sett ännu hur det här kommer att fungera i praktiken, säger hon till TN.

”Som lagstiftningen ser ut nu tar man mindre hänsyn till arbetstagarens personliga intressen.”

Precis som Bengt Johansson menar hon att den här typen av mål till stor del handlar om hur förtroendet för arbetstagaren påverkas av det brott som hon eller han har dömts för.

Petra Herzfeld-Olsson understryker att hon inte är insatt i det aktuella fallet, men påpekar att det inte måste finnas en direkt koppling mellan brottet och yrkesrollen för att det ska finnas saklig grund för uppsägning.

– I slutändan handlar det om vilka argument som kan framföras. Det blir upp till arbetsgivaren att visa hur kopplingen mellan brottet och arbetsplatsen ser ut och hur det skulle påverka arbetsplatsen att ha den anställde kvar.

Företaget där 27-åringen hade sin anställning har avböjt att kommentera med hänvisning till att det är ett pågående rättsfall.