DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Ministern: Så ska Sverige vässa kompetensen – ”Ingen quick-fix”

Sverige har halkat efter kompetensmässigt inom ämnen som är avgörande för framtiden. Därför ska regeringen ta fram en strategi för att åtgärda dagens problem som utbildningsminister Mats Persson beskriver som ”bedrövliga”. En framgångsfaktor är att nå fler kvinnor, säger han till TN.

Utbildningsminister Mats Persson (L) berättar i en skriftlig intervju med TN om den strategi som regeringen håller på att ta fram för att stärka svensk kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, som kallas STEM-ämnen – science, technology, engineering, mathematics (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik).

Sverige är ett ingenjörsland vars välstånd i mångt och mycket har byggts av duktiga ingenjörer, tekniker och andra yrkesgrupper där matematik är grundläggande, menar Mats Persson.

– Men slutar vi att vara duktiga på STEM drabbar det inte bara företagen inom dessa sektorer. Det gör oss alla fattigare, och välfärden blir svår att finansiera.

”Nu kastar vi ut ogenomtänkt digitalisering och pedagogiska experiment ur skolan.”

Han konstaterar att det är ”mycket allvarligt” att svenska elever halkar efter så mycket jämfört med andra länder i ämnen som matematik.

– Dels för att det är ett ämne som flest elever misslyckas med i grundskolan, vilket får stora konsekvenser för deras framtidsutsikter. Dels för att Sverige som land behöver spetskompetens som står sig i den globala konkurrensen.

Tar sikte på de yngsta

Varje dag som går utan en vilja och en tydlig riktning att ändra på utvecklingen skapar en allt större uppförsbacke, påpekar Mats Persson.

Samtidigt finns det ingen ”quick-fix”. Den stora potentialen finns främst i att ändra hur STEM-ämnena lärs ut och prioriteras hos de yngre barnen – de som ännu inte har valt yrke eller som ännu inte har halkat efter.

– Min son som idag går i årskurs ett skulle till exempel kunna vara färdig ingenjör om 15 år, vilket visar att även om vi gör mycket här och nu så tar det lång tid innan en förändring får fullt genomslag.

”Det är ett misslyckande att vi inte redan har en strategi.”

Regeringen har ett stort ansvar för att se till att det svenska utbildningssystemet är rätt riggat – från förskola till universitet och yrkesutbildningar, betonar Mats Persson. Att säkerställa att undervisning bedrivs med vetenskapligt stöd och att klassrummen präglas av ordning och trygghet.

– Det absolut viktigaste är att skolan går tillbaka till grunderna. Trygga klassrum med ordning och reda och en välutbildad lärare med hög auktoritet bör vara en självklarhet, men är tyvärr inte det idag. Nu kastar vi ut ogenomtänkt digitalisering och pedagogiska experiment ur skolan och satsar på det vi vet har fungerat tidigare.

”Bedrövliga kunskapsresultat”

Tanken med den STEM-strategi som regeringen håller på att ta fram är att ta ett brett grepp om hela utbildningssektorn, från de yngsta barnen till högskolestudenterna. Men Mats Persson poängterar att den ska ses som ett startskott snarare än ett slutmål.

– Många delar av samhället behöver fokusera under lång tid för att uppnå resultat. Det är ett misslyckande att vi inte redan har en strategi. För andra länder har det har varit en självklarhet under lång tid. Men nu står vi där vi står och vi är måna om att arbetet görs ordentligt från start.

Ett kortsiktigt mål med strategin är att fler ska välja och klara av utbildningar inom STEM. Inte minst finns det en ambition att få fler kvinnor att vilja välja den typen av utbildningar och yrken.

– De är idag kraftigt underrepresenterade så där finns en stor potential. I övrigt kommer stor vikt att ligga på de yngre åldrarna och att få den svenska grundskolan att resa sig från, rent ut sagt, bedrövliga kunskapsresultat.

Marcus Wandt en förebild

Förebilder inom STEM-området har också stor betydelse, för att unga ska kunna se vad en bana inom exempelvis ingenjörsyrket kan leda till, och för att undvika missuppfattningar och förutfattade meningar.

– Jag har haft förmånen att få umgås en del med Sveriges nya astronaut, Marcus Wandt. En imponerande, ödmjuk person med en inspirerande karriär inom allt från ingenjör till stridspilot, och nu astronaut. Dessutom oemotståndligt trevlig. Helt klart en förebild för mig och många andra, säger Mats Persson.

Håller tidsplanen att den svenska STEM-strategin är klar i november/december?

– Vi jobbar utifrån den planen och har ingen anledning att ändra på den.