KOMPETENSKRISEN

Expertens lista: Nio punkter för att lösa kompetenskrisen

Bättre grundskola, fler som går yrkesgymnasium, en effektivare arbetsmarknadspolitik och förenklad arbetskraftsinvandring. Det är fyra av nio åtgärder som krävs för att lösa kompetenskrisen, menar experten Maria Bernhardsen. ”Vi behöver bli fler som arbetar under längre tid”, säger hon till TN.

Svenskarna blir allt äldre samtidigt som allt färre barn föds. För ett land som redan lider av kompetensbrist och kommer att göra det under en överskådlig framtid är det inte en bra ekvation. Det menar Maria Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

− Vi behöver fler som arbetar under längre tid, men den utveckling vi ser idag talar för att det riskerar att bli precis tvärtom, säger hon.

Men vad krävs då för att säkerställa att de som kan arbeta ska göra det – inte minst för att säkerställa att vi även i framtiden har den välfärd som vi är vana vid? Maria Bernhardsen menar att en mängd faktorer gemensamt skulle kunna lösa problemen på sikt. Det finns nämligen ingen mirakelkur som gör att allt är löst i en handvändning.

1. Skapa en grundskola med en kvalitet så att eleverna klarar skolan

− De som går ur grundskolan måste få med sig all den kunskap de behöver för att komma vidare. Vi vet att det idag är cirka 18 000 elever som går ur grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiet – varje år, säger Maria Bernhardsen.

Hon understryker att den som går ur nian ska kunna läsa, kunna matematik och i övrigt kunna behärska alla nödvändiga ämnen. Det är förutsättningen för att kunna lära under ett helt arbetsliv.

− Grundskolan är basen. Det första vi kan göra är att skapa en grundskola som rustar elever med kunskaper, färdigheter och förmågor som gör att de klarar gymnasieskolan.

Lösningen, menar Maria Bernhardsen, är bland annat tydligare kursplaner, som tydliggör vad eleverna behöver lära sig och när de ska lära sig det. Dessutom behövs bättre vägledningar till lärare, så att de är trygga med hur de ska följa upp att eleverna verkligen lär sig det de ska.

− Glädjande nog pågår det just nu en statlig ämnes- och kursplaneutredning som ska titta på just det här. Den hoppas jag ska leda i rätt riktning, säger hon.

2. Planera och dimensionera gymnasieutbildningarna

Näringslivet har under lång tid påtalat att det är viktigt att utbudet på gymnasieskolan i större utsträckning speglar företagens behov. Maria Bernhardsen påtalar att det inte minst handlar om att fler behöver ta examen på yrkesgymnasiet.

− Fler behöver etablera sig på arbetsmarknaden tidigare. Det gör du med en yrkesutbildning, säger hon och fortsätter:

− Idag är det 30 procent av gymnasieeleverna som går ett yrkesprogram. Vi skulle behöva 40 procent som tar examen från ett yrkesprogram.

För att skapa ett ökat intresse för yrkesprogrammen krävs ett större inflytande från branscherna, menar hon.

− Det behövs för att eleverna ska få intressanta utbildningar och för att innehållet i utbildningarna ska matcha efterfrågan i arbetslivet. Utbildningar där det finns en när samverkan mellan skolan och företagen blir attraktiva, säger Maria Bernhardsen.

”Idag är det 30 procent av gymnasieeleverna som går ett yrkesprogram. Vi skulle behöva 40 procent som tar examen från ett yrkesprogram.”

Men ett problem har ju varit att många företag har ju inte tagit sig den tiden. Hur kan företagen bli mer engagerade?

− Den frågan arbetar vi med just nu. Vi tror att det finns många företagare som vill vara engagerade, men som kanske inte vet hur och eller att det finns olika ambitionsnivåer.

Maria Bernhardsen förklarar att engagemanget kan handla om allt från ett enkelt studiebesök på arbetsplatsen till att sitta i ett programråd.

− Företagaren kan göra det som han eller hon mäktar med, men bara ett litet engagemang räcker lång väg, säger hon.

3. Fler tar högskoleexamen tidigare

I Sverige stannar studenterna kvar i högskolan längre än i många andra länder. Det innebär att antalet arbetade år per person blir betydligt färre – vilket självfallet bidrar till kompetensbristen.

− Vi tror att utbildningarna behöver bli kortare, men framför allt tror vi på ett system där du kanske snarare fyller på din kunskap återkommande än studerar länge direkt efter gymnasiet, säger Maria Bernhardsen.

Men det behövs också tydligare incitament för att göra färdigt sin utbildning på utsatt tid. Det menar hon saknas idag. En orsak till det är att högskolorna idag får betalt för antalet studenter på utbildningarna, inte för hur många som faktiskt tar examen.

− Dessutom behöver fler välja yrkeshögskolans efterfrågestyrda utbildningar snarare än långa allmänteoretiska högskoleutbildningar.

Men är det inte bra att ha en lång och gedigen utbildning?

− Det är väldigt bra med en lång och gedigen utbildning när det krävs. Inom många yrken är det dessutom ett krav. Men det blir allt viktigare vad du studerar, inte bara att du studerat, säger Maria Bernhardsen och fortsätter:

− Och då är det i första hand de så kallade STEM-ämnena, det vill säga naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, som jag tänker på. Det kommer att behövas STEM-kompetens länge.

4. Bättre matchning på arbetsmarknaden

Arbetsgivare och arbetstagare behöver hitta varandra snabbare, menar Maria Bernhardsen.

− Då behövs en effektivare arbetsmarknadspolitik. De 360 000 som idag är inskrivna på Arbetsförmedlingen skulle i högre utsträckning behöva få stöd av Rusta och Matcha-aktörer, säger hon.

”Matchningsaktörerna har, till skillnad från Arbetsförmedlingen, god koll och kontakt på den lokala arbetsmarknaden.”

− De har bra kontakter på arbetsmarknaden och kan i hög utsträckning bidra till att människor kommer i jobb.

Regeringen har ju nu avsatt mer pengar för att Arbetsförmedlingen själva ska arbeta med matchning. Vad anser du om det?

− Det är olyckligt. Det är helt fel väg att gå. Istället borde arbetet med att fler får en bra matchningsaktör växlas upp. Matchningsaktörerna har, till skillnad från Arbetsförmedlingen, god koll och kontakt på den lokala arbetsmarknaden.

− Det gäller att ha väldigt nära relationer med arbetsmarknaden och det har de här aktörerna på ett sätt som är en central myndighet inte kan ha.

5. Använda och utveckla omställningsstudiestödet

Det nya omställningsstudiestödet, som blev verklighet i slutet av 2022 efter ett nytt huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter, har stor potential till att öka rörligheten på arbetsmarknaden, menar Maria Bernhardsen.

− Många vill bygga vidare på den kompetens de redan har. Men ganska många är också intresserade av att lära sig någonting helt nytt och göra något helt annat. Då är omställningsstudiestödet en bra motor.

Även om inte omställningsstudiestödet innebär att fler kommer i arbete, så kan det betyda att fler tar jobb i nya sektorer i takt med att arbetsmarknaden förändras, menar Maria Bernhardsen.

− Nu behövs ju till exempel fler som arbetar med den gröna omställningen och energiförsörjningen än tidigare. Då är det här en bra lösning för att förflytta kompetensen, säger hon.

6. Satsa på etableringsjobben

Enligt SCB var 137 000 personer i Sverige långtidsarbetslösa under fjärde kvartalet 2023. Det motsvarar 2,6 procent av befolkningen. Det är människor som i högre utsträckning borde kunna vara i arbete, menar Maria Bernhardsen.

− Här tror vi på etableringsjobben. Det är ett sänk att sänka både risk och kostnad för den som vill anställa, säger hon.

− Men det är också en möjlighet för den som söker jobb att våga prova sig ut i arbetslivet igen.

7. Förenkla arbetskraftsinvandringen

På senare tid har regeringen och Sverigedemokraterna försvårat anställningen av arbetskraftsinvandrare genom att införa ett lönegolv på 80 procent av medianlönen, i dagsläget 27 200 kronor. Nu ligger ett förslag om att ytterligare höja lönegolvet till 100 procent av medianlönen. Det här är något som har fått mycket skarp kritik från olika håll, inte minst från näringslivet.

− Vi är ett litet exportberoende land som inom överskådlig framtid behöver den utländska kompetensen. Vi har alltid vunnit på att vara öppna mot omvärlden, säger Maria Bernhardsen.

Hon menar att arbetskraftsinvandringen är ett mycket viktigt komplement till den inhemska arbetskraften – inte minst i dessa tider när omställningen på arbetsmarknaden går så fort som den gör.

”Vi har alltid vunnit på att vara öppna mot omvärlden.”

− Vi behöver öppna alla kranar vi kan för att hitta den kompetens vi behöver. Men istället väljer politikerna att stänga en viktig kran. Sverige hade snarare vunnit på att förenkla arbetskraftsinvandringen än på att försvåra den, säger Maria Bernhardsen.

8. Flytta dit jobben finns

Det kan vara svårt att förstå att en arbetsmarknad på samma gång kan ha stor kompetensbrist och 360 000 arbetslösa. Maria Bernhardsen påtalar återigen vikten av ett fungerande matchningsförfarande, men konstaterar också att människor behöver flytta dit jobben finns.

− Svenskarna är obenägna att flytta och många gånger kan man förstå det. Men med ett bra matchningsprogram och med ökade incitament för att flytta så är det en av lösningarna på framtidens arbetsmarknad, säger hon.

− Men det är ju inte helt lätt. I många familjer är det bara en person som är arbetslös, medan den andra vuxna har ett bra jobb och barnen går i bra skolor på den ort där familjen bor. Det är ytterligare en anledning till att vi kommer att fortsätta behöva den utländska kompetensen.

9. Jobba längre

Trots att svensken idag lever längre har vi nu samma pensionsålder som vi hade 1950, 67 år. Maria Bernhardsen menar att ju fler som kan och vill jobba längre, desto bättre.

− De som orkar ska uppmuntras att stanna kvar på arbetsmarknaden. Deras kompetens behöver spilla över på kommande generationer.

− Och den som har en yrkesroll där kroppen kanske inte orkar jobba lika länge, så finns ju också möjligheten att bli yrkeslärare. På så sätt tar vi tillvara värdefull kunskap. Då får vi till ett kretslopp av kompetensförsörjning.