ARBETSKRAFTSINVANDRING
TN avslöjar: Regeringen har fel om nya lagen – hälften av de drabbade är akademiker
Regeringen vill höja lönegolvet vid arbetskraftsinvandring till över 34 000 kronor för att bara högkvalificerade ska komma till Sverige. Men nu visar nya siffror att mer än hälften av dem som drabbas har akademisk examen och ytterligare en fjärdedel har hög yrkeskompetens. ”Politikernas argumentation håller inte”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson.
– Det här är ett viktigt steg i arbetet med att skärpa villkoren för lågkvalificerad arbetskraftsinvandring och samtidigt underlätta och förbättra reglerna för högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Sverige ska vara ett attraktivt land för högkvalificerad arbetskraft.
Så sa migrationsminister Maria Malmer Stenergard när hon tog emot betänkandet Nya regler för arbetskraftsinvandring. I betänkandet finns ett antal förslag som syftar till att skärpa arbetskraftsinvandringen – bland annat genom att höja det redan kritiserade lönegolvet på 80 procent av medianinkomsten till 100 procent. Just det förslaget har regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna talat för under lång tid och det ser nu ut att bli verklighet under nästa år.
Akademiker drabbas mest
Men nu visar nya siffror som Svenskt Näringsliv har låtit ta fram att de som drabbas mest av höjningen från 80 till 100 procent är just högkvalificerad arbetskraft. 51 procent av dem som kommer att hindras från att komma till Sverige om lönegolvet höjs från dagens 27 300 kronor till det föreslagna 34 200 är akademiker.
– Politikernas argumentation håller inte, säger Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv.
”Att inte använda kollektivavtalens ingångslöner tycker jag är helt förkastligt.”
Men det stannar inte vid 51 procent. Ytterligare 26 procent av dem som drabbas vid en höjning av lönegolvet är högkvalificerade yrkesarbetare inom till exempel byggsektorn eller transportnäringen.
– Regeringen måste fundera på om den uppnår sitt mål. Det här känns snarare som en missriktad omsorg om dem som berörs. Det blir ett kraftfullt slag i luften, säger Karin Johansson.
Hon understryker att hon förstår att det kan finnas ett behov av att höja försörjningskravet.
– Men det här är ett lönegolv som är alltför högt. Att inte använda kollektivavtalens ingångslöner tycker jag är helt förkastligt.
Kollektivavtalen betydligt lägre
Hon påtalar att majoriteten av de svenska kollektivavtalade lönerna, oavsett bransch, ligger under 80 procent av medianlönen, alltså nivån på det befintliga lönegolvet.
– Det är en utmaning för företagen när lönegolvet läggs så här högt. Men det urholkar också hela den svenska lönebildningsmodellen, där det är parterna som sätter lönerna.
När EU ville införa minimilöner var hela den svenska politikerkåren emot det, med argumentationen att det i Sverige är just arbetsmarknadens parter som sätter lönerna.
– Det är väldigt märkligt att man använder ett argument i ett sammanhang och ett annat argument i ett annat sammanhang. Det minskar vår trovärdighet i EU, säger Karin Johansson.
Många branscher i Sverige skriker efter arbetskraft och arbetskraftsinvandringen har under lång tid varit ett sätt att lösa kompetenskrisen. Att stoppa den är inte ett alternativ, tycker Karin Johansson.
– Jag skulle vilja att politikerna blev lite mer offensiva och i stället försökte attrahera talanger till Sverige. Oavsett om de ligger över eller under lönegolvet. Vi behöver alla talanger vi kan få.
