DEBATTEN OM FRISKOLORNA

Skarp kritik mot rapport om friskolor: ”Slutsatser som inte stämmer”

Elever från friskolor klarar övergången till högskolan sämre än de från offentliga skolor, menar en rapport från UKÄ och Skolverket. Men undersökningen får kritik för hur underlagen har tagits fram. ”Man jämför inte lika med lika”, säger Erik Lakomaa vid Handelshögskolan i Stockholm.

Elever från friskolor presterar sämre på högskolan än de elever som gått i den offentliga skolan. Det påstås i rapporten ”Till högskolan från gymnasieskolan” som Skolverket och UKÄ, Universitetskanslersämbetet, presenterade i början av mars. Rapporten blev ytterligare ett argument i diskussionen om friskolornas ställning i Skolsverige.

Snart uppstod dock frågetecken kring hur undersökningen som ligger till grund för rapporten har genomförts. Särskilt som Skolverket tidigare fått har kritik för de metoder som har använts, bland annat vid en liknande undersökning som gjordes 2018.

− Rapportförfattarna dra slutsatser i materialet som det faktiskt inte går att göra, som inte stämmer, konstaterade Ulla Hamilton, vd på friskolornas Riksförbund, när rapporten diskuterades vid ett seminarium nyligen.

Bara statistik från första året

En av flertalet invändningar som presenterades under seminariet är att undersökningen enbart presenterar statistik på hur studenterna klarar första året på högskolan, inte hur det sedan går under hela utbildningstiden.

− Det är egentligen det som är det intressanta, fortsätter Ulla Hamilton.

I skoldebatten har friskolorna ofta beskyllts för att sätta glädjebetyg, något som i sin tur gör det lättare för friskoleelever att komma in på olika högskoleutbildningar. Frågan om en eventuell betygsinflation har inte varit med i kriterierna för undersökningen men skymtar trots det mellan raderna som en möjlig orsak till påståendet att friskoleleverna har svårt att klara övergången till högskolan.

Insinuationerna om glädjebetyg fick dock mothugg under seminariet av Lotta Krus, segmentschef på friskolekoncernen AcadeMedia, där hon arbetar med att skapa större likvärdighet i betygsättningen.

− Lärare är högutbildade och gör sitt bästa för att vara rättvisa mot sina elever. Att hela tiden anklagas för att fuska med betygen för sin huvudmans vinning, det känner de inte igen sig i, slog hon fast.

Handlar om effekter av pandemin

Docent Erik Lakomaa vid Handelshögskolan i Stockholm tycker inte att UKÄ och Skolverket har lyckats särskilt bra med undersökningen.

− Den här rapporten har inte tagits fram för att säga någonting om betygsättningen utan om effekterna av pandemin och man kan alltså inte dra några slutsatser om betygen utifrån undersökningen, säger han.

Den främsta kritiken mot slutsatserna i rapporten handlar om hur den har genomförts, alltså vad som i själva verket har mätts. Syftet med undersökningen var att kartlägga hur Covid 19-pandemin har påverkat övergången från gymnasieskolan till högskolan. I korthet har den undersökt de elever som har gått direkt från gymnasiet till högskolan under samma läsår, en så kallad direktövergång. Sedan har de följts upp med en kontroll av hur många högskolepoäng som de har tagit under det första året. Jämförelsen görs gruppvis utifrån så kallade utbildningsområden, till exempel teknik och samhällsvetenskap, alltså inte på individnivå. I vissa fall innebär det att en grupp elever från avancerade tekniska utbildningar jämförs med de som läser enklare estetiska utbildningar på distans.

− Man jämför alltså inte lika med lika. Vill man jämföra lika med lika ska man titta på elever som har läst samma kurser och också har samma fördelning inom betygen, samma betyg i franska, matematik, engelska och så vidare, säger Erik Lakomaa.

”Den här rapporten har inte tagits fram för att säga någonting om betygsättningen utan om effekterna av pandemin och man kan alltså inte dra några slutsatser om betygen utifrån undersökningen.”

Frans Björnsson, grundare och vd på Ednia.se, en skolinformations- och jämförelsetjänst, som bland annat rankar gymnasieskolor, håller med.

− I rapporten har de tittat på utbildningskategorier som är väldigt breda trots att prestationsgraderna är väldigt olika på olika utbildningar. En stor del av effekten kan orsakas av vilka val man gör inom de kategorierna, i stället för faktisk prestation, säger han.

Syftet med undersökningen och rapporten var alltså inte att specialgranska hur eleverna i friskolorna klarar sig på högskolan, utan hur pandemin har påverkat vilka som sökte till högskolan och de förkunskaper de hade.

Brasklapp från rapportförfattarna

Rapportförfattarna konstaterar själva att pandemin kan ha påverkat urvalet av vilka som sökte och vilka förkunskaper de har haft med sig. De pekar också på att bland annat socioekonomiska faktorer, om eleverna har utländsk bakgrund och liknande fakta kan vara förklaringar till hur de presterar på högskolan och har därför med något av en brasklapp i sin sammanfattning: ”Den statistik som vi använt i studien visar vilka skillnader som finns, men kan i sig inte förklara vad skillnaderna beror på. Det kan finnas ett flertal förklaringar som kan vara av olika vikt.”

− Man måste vara medveten om vilka slutsatser man kan dra ifrån ett material. Vi ser inte någonting som pekar mot den här slutsatsen att det skulle handla om huvudmän. Det finns till exempel stora skillnader mellan flickor och pojkar, det tyder inte på betygsinflation utan snarare på att flickor och pojkar väljer olika utbildningar. Det är mer rimligt att titta i den riktningen, säger Erik Lakomaa.

Ulla Hamilton är än tydligare i sin kritik, särskilt mot bakgrund att det som har slagits upp i media är påståendet att elever från fristående gymnasieskolor skulle prestera sämre på högskolan och att det i sin tur skulle bero på att de har med sig glädjebetyg. Något som alltså skulle vara förklaringen till att de inte tagit lika många poäng under det första läsåret som elever från kommunala skolor med samma betygsnivå.

− Vi har begärt ut underlagen från UKÄ för hur de har gjort de här studierna, vilket de har tackat nej till, så vi har inte fått dem. Vi vet sedan tidigare undersökningar som Skolverket gjorde 2018, att det finns brister i metoderna. Det framgår inte över huvud taget av den här rapporten om vilken typ av utbildningar som de här studenterna har valt.

− Den här rapporten har fått en uppmärksamhet som innehållet inte förtjänar, säger Ulla Hamilton.

Skolverket och UKÄ hade tackat nej till att delta på seminariet.