AVTALSRÖRELSE

Lönekravet som förvånar arbetsgivarna

Tomas Undin, förhandlingschef för Teknikföretagen, svarar på metallfackets löneutspel. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Löner (TT)

Efter några usla löneår – nu vill mäktiga metallfacket lyfta löntagarnas påslag till högre höjder, från två till minst över tre procent.

Arbetsgivarna förvånas över utspelet.

Det är slut med låga lönepåslag kring två procent årligen som gällt under en lång rad av år, undantaget inflationsåren 2023 och 2024. Nu är siktet inställt på att landa över tre procent kommande avtalsrörelser. Det är Veli-Pekka Säikkäläs, IF Metalls avtalssekreterare, budskap inför nästa års stora lönerörelse som sparkar igång i höst.

– Den nedväxlingen som vi gjorde 2013 och haft de här tio åren, den tiden är förbi. Vi ser att vi kommer upp i löneökningar som, ja det är inga låga tvåor längre. Nu pratar vi om treor (i procentuella påslag). Det kommer snarare se ut som det gör i år. 3,3 procent har vi i år, sade han till TT härom dagen.

Omöjligt nu

Motparten Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin förvånas över fackets utspel redan nu. Det är ett år kvar av det gamla löneavtalet.

– Är det något vi lärt oss av de senaste åren är hur snabbt allt förändras. Det är nästan omöjligt att göra någon vettig förutsägelse redan nu, säger han.

Han hade mer förstått de tidiga kraven om orden kommit från LO:s avtalssekreterare. Till saken hör att Veli-Pekka Säikkälä har nominerats till just den posten inför LO:s kongress i maj.

Teknikföretagen, IF Metall och de andra parterna som lyder under Industriavtalet, är överens om att det är det internationella konkurrensläget som avgör hur stora löneökningarna kan bli.

Det är just det som Säikkälä pekar på, att svensk exportindustri har flyttat fram sina positioner under de gångna åren med hög inflation. Lönerna i de viktigaste konkurrentländerna har ökat mer. Lägg till den försvagade svenska kronan – och svensk exportindustri har kommit ut som vinnare på de relativt sett lägre svenska lönernas bekostnad, enligt facket.

Otydlig bild

Men det där köper inte Tomas Undin.

– Det finns ingen tydlig bild på det, säger han.

Möjligtvis finns en revanschlystnad från löntagarna efter ett par mycket magra löneår, med kraftigt sänkta reallöner i fjol, anar Tomas Undin.

– Men trycket var hårdare vid förra avtalsrörelsen, säger han och tycker att facken var resonabla då.

– När det kommer till kritan är svenska folket väldigt klokt. Vi fattar att det finns inga gratis pengar.

Olle Lindström/TT