DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Utbildningarna som snabbt ger dig personal med rätt kompetens

Yrkeshögskolan är en framgångssaga och ett allt effektivare redskap för att lösa kompetensbristen. Men fler företagare måste engagera sig. ”Vi måste synliggöra för företagen vilka möjligheter Yrkeshögskolan kan ge dem”, säger Astrid Westfeldt Corneman, vd för Nackademin.

Elkraftsingenjörer, systemutvecklare, processoperatörer, byggproduktionsledare. Listan på yrkesgrupper som det råder brist på idag och där bristerna väntas bli allt större med åren, kan göras lång. Parallellt med den, blir även listan på branscher där kompetensbristen går från svår till värre, längre även den. I sin tur visar undersökningar från Svenskt Näringsliv att 290 000 yrkesarbetare saknas 2035 och att sju av tio företag redan idag inte hittar de nya medarbetare de behöver, vilket omedelbart får konsekvenser för företagen.

Men det finns en ljusning i mörkret och den stavas Yrkeshögskolan. På ett par år har den tagit steget till att bli en av de mest efterfrågade utbildningsvägarna i Sverige. Det konstaterades på ett seminarium i dagarna där Svenskt Näringsliv bjudit in företrädare från regeringen, myndigheter, utbildningsanordnare och företag för att diskutera hur en bra och efterfrågad utbildningsform kan bli ännu bättre.

– Hastigheten på förändringen i arbetslivet är allt högre och det ställer krav på en snabb omställning. Yrkeshögskolan har bland annat blivit ett attraktivt sätt att byta yrke mitt i livet och har därför en viktig roll i kompetensförsörjningen, sa Katarina Lundahl, statssekreterare på Utbildningsdepartementet.

”Tilliten till systemet är a och o”

En färsk undersökning från Svenskt Näringsliv visar att 90 procent av företagen känner till Yrkeshögskolan, varav sex av tio upplever att de har god kännedom. Av de som känner till yrkeshögskolan väl och har valt att engagera sig har fyra av tio tagit emot studerande på LIA, Lärande I Arbetslivet, och tre av tio suttit med i en ledningsgrupp, med positiva erfarenheter. Mer än nio av tio har positiva upplevelser av att ta emot studerande på LIA eller sitta med i en ledningsgrupp.

”De studenter som söker sig till oss vill inte bara ha ett jobb, de vill ha en karriär.”

– Vi ser tydligt i vår undersökning att de företag som känner till yrkeshögskolan väl och engagerar sig är mycket nöjda med sitt engagemang. Nu gäller det att kunskapen om fördelarna ett engagemang innebär ökar hos företag runt om i landet, sa Hanna Cederqvist, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Till skillnad från andra utbildningsprojekt innebär ett engagemang i Yrkeshögskolan en dialog från dag 1 med möjlighet att påverka utbildningens innehåll och systemet innebär en stor frihet att utforma utbildningarna efter de kompetensbehov som finns.

– Tilliten till systemet är a och o. Så länge som vi levererar resultat, finns den tilliten. Nu ska vi se till att fler företag får kännedom om vilken resurs som Yrkeshögskolan är, sa Mia Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv och särskild utredare av Framtidens Yrkeshögskola vid seminariet.

De positiva erfarenheterna hos de företag som engagerar sig i yrkeshögskolan är en kraft som även ska användas för att visa på nyttan och värdet av ett engagemang för de som inte är engagerade idag.

– Vi måste synliggöra för företagen vilka möjligheter Yrkeshögskolan kan ge dem, vilken resurs som finns att hämta bland de studenterna. De studenter som söker sig till oss vill inte bara ha ett jobb, de vill ha en karriär, sa Astrid Westfeldt Corneman, vd för Nackademin.

Praktiken en framgångsfaktor

För alla yrkeshögskoleutbildningar som är över ett år utgörs 25 procent av utbildningstiden av så kallad LIA, och sker på en arbetsplats inom den bransch som utbildningen riktar sig mot. Just LIA-perioden har visat sig vara en framgångsfaktor som bland annat innebär en möjlighet för de studerande att prova på yrket de utbildas emot och är en möjlighet för att studerande och företag lär känna varandra.

– Drygt hälften, 54 procent, av alla LIA-studenter blir anställda på den arbetsplats där de gjort praktik. Yrkeshögskolan och LIA är ett kassaskåpssäkert sätt att lösa rekryteringsfrågan, sa Magnus Wallerå, generaldirektör på myndigheten för Yrkeshögskolan.

Det bygger i sin tur på den portalparagraf som styr verksamheten på Yrkeshögskolan: Utbildningen ska svara mot arbetslivets behov.

– Det är företagen som är kravställare och möjliggörare. Vi har inga förutbestämda kursplaner utan det är deras verklighet som bestämmer innehållet i utbildningen, sa Magnus Wallerå.

Mer pengar till Yrkeshögskolan

Framgångarna har gjort att regeringen i december fattade beslut om att öka anslagen med 15 procent över tre år. Det motsvarar 11 000 nya utbildningsplatser under de tre åren i tillägg till de 50 000 som finns idag. Ökningen av antalet platser innebär också behov av fler företag som engagerar sig, dels genom att erbjuda LIA-platser, dels genom att ta plats i de ledningsgrupper som styr utbildningarna och ser till att rätt kompetensbehov tillgodoses.

”Det är företagen som är kravställare och möjliggörare. Vi har inga förutbestämda kursplaner utan det är deras verklighet som bestämmer innehållet i utbildningen.”

Ett av de företag som inte bara känner till, utan kontinuerligt samarbetar med Yrkeshögskolan, är IT-företaget Xlent med verksamhet på 16 platser runt om i landet. I dagsläget finns elva LIA-studenter under utbildning på plats och sedan tidigare har fyra fått anställning direkt efter att utbildningen var klar.

Mikael Sandström är konsult och partner i företaget:

– Vi kör bara Yrkeshögskolan. Den vanliga högskolan kan leverera duktig råvara men sen måste vi sätta dem på skolbänken här hos oss. Det funkar inte om vi snabbt ska få ut dem i jobb, sa han.