ARBETSKRAFTSINVANDRING
Larmet: De som bygger Sveriges elnät kan tvingas lämna landet
Var tionde distributionselektriker som arbetar med att bygga ut elnätet riskerar att få lämna landet. Det visar nya siffror från Installatörsföretagen. ”Kompetensen är extremt samhällskritisk”, säger näringspolitiska chefen Andreas Åström.
Om lönegolvet vid arbetskraftsinvandring höjs till 100 procent av svensk medianlön är det ett allvarligt hot mot utbyggnaden av det svenska elnätet. Det visar nya siffror som Installatörsföretagen har tagit fram. Tio procent av de distributionselektriker som är avgörande för utbyggnaden riskerar att få åka hem om förslaget blir verklighet.
− Det säger sig själv att om tio procent av arbetsstyrkan försvinner, så kommer takten på elnätsutbyggnaden att bromsa in.
Det säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Installatörsföretagen. Han är djupt oroad över konsekvenserna om antalet distributionselektriker minskar. I själva verket är antalet som arbetar med utbyggnaden av det svenska elnätet redan idag alldeles för litet.
− Det finns ett skriande behov. Idag utbildar vi 100 distributionselektriker per år, men det behövs 300, säger Andreas Åström och fortsätter:
− Numerären är liten, men kompetensen är extremt samhällskritisk.
Vad kommer att hända om distributionselektriker som kommer från tredje land inte får stanna i Sverige?
− Ja, då finns det en alldeles uppenbar risk att det kastar grus i maskineriet vad gäller klimat- och energiomställningen.
Det svenska elnätet behöver byggas ut kraftigt för att klara omställningen. Inte minst gäller det att förmågan att transportera el från norra till södra Sverige, vilket TN har rapporterat om många gånger. Utbyggnaden är helt beroende av att det finns installatörer som kan göra jobbet.
− Har vi inte fungerande nät så spelar det ju faktiskt ingen roll hur mycket elproduktion vi ägnar oss åt.
Saknas 30 000 installatörer
Redan idag finns en brist på närmare 30 000 installatörer av olika slag i Sverige. Det handlar inte bara om distributionselektriker, utan även VVS-installatörer, elektriker, kyl- och värmepumpstekniker, industrimontörer, sprinklermontörer och andra. Bristen beror bland annat på att det finns för få utbildningsplatser, men det ökade behovet av elförsörjning har också skapat fler flaskhalsar, menar Andreas Åström.
− Det här är väldigt allvarligt och riskerar att få långtgående konsekvenser, säger han.
− Arbetskraftsinvandrarna fyller en jätteviktig funktion som ett slags krockkudde på svensk arbetsmarknad. Om inte kompetensen finns i landet, så måste man ju rekrytera från andra länder.
”Utan arbetskraftsinvandring riskerar vi att få en företagsutvandring.”
Regeringen menar att kompetensbehovet ska täckas genom att fler utbildningar ska tillkomma. Men Andreas Åström konstaterar att behovet finns nu och att framtida utbildningar inte löser problemen idag.
− Det tar väldigt lång tid innan det får genomslag, säger han.
Han tycker att de satsningar som regeringen på senare tid har gjort på både yrkesgymnasium och yrkesvux är bra, men oroar sig för hur utbildningarna ska fungera.
− Det behövs ju yrkeslärare och även de saknas i dagsläget.
Det föreslagna lönegolvet på 100 procent av medianlönen motsvarar idag drygt 34 000 kronor i månadslön. Det är ungefär 10 000 kronor mer än den kollektivavtalade ingångslönen i distributionselektrikeryrket.
− Vi får se hur många företag som klarar av att betala de lönerna om golvet införs. Man ska också komma ihåg att majoriteten av de distributionselektriker som kommer hit som arbetskraftsinvandrare är yngre personer, säger Andreas Åström.
Hur oroliga är era medlemmar?
− Det är klart att det finns en oro.
Företagen kan lämna landet
TN skrev nyligen om företaget FrontPac som kanske kommer att behöva flytta sin verksamhet till Danmark om det höjda lönegolvet blir verklighet. Den risken finns även bland de företag som Installatörsföretagen företräder.
− Utan arbetskraftsinvandring riskerar vi att få en företagsutvandring, säger Andreas Åström.
Andreas Åström konstaterar som många andra att när politikerna väljer att sätta ett lönegolv, så är det ett ingrepp i den svenska partsmodellen, där fack och arbetsgivare är de som sätter lönerna.
− Politikerna ska inte blanda sig i den, säger han.
Regeringen menar att det framför allt är högkvalificerade arbetskraftsinvandrare som ska få komma till Sverige. Det är orsaken till att lönegolvet höjs från 80 procent av medianlönen till 100 procent. Men siffror som TN nyligen kunde presentera visar att 51 procent av dem som drabbas vid en höjning är akademiker och ytterligare 26 procent är högutbildade yrkesarbetare, likt distributionselektrikerna.
− Regeringens argumentation hänger inte ihop. Vi kommer att få stora problem på den svenska arbetsmarknaden om det här lönegolvet införs, säger Andreas Åström.
”Det säger sig själv att om tio procent av arbetsstyrkan försvinner, så kommer takten på elnätsutbyggnaden att bromsa in.”
Regeringen menar att det ska skapas undantag för vissa yrkesgrupper. Men det är en lösning som Andreas Åström avfärdar.
− Förslaget om undantag är bara en återgång till en arbetsmarknadsprövning som byråkratiserar den väldigt framgångsrika reform om arbetskraftsinvandring som infördes för 15 år sedan, säger han.
Kritiken mot lönegolvet har varit massiv. Företag och branschorganisationer i nästan alla branscher har protesterat och visat på konsekvenserna. Samtidigt visar siffror att arbetskraftsinvandringen drog in 17 miljarder kronor i skatteintäkter och bidrog med 52 miljarder till svensk BNP förra året.
Varför står regeringen på sig om lönegolvet trots allt detta, tror du?
− Jag ska inte göra mig till tolk för regeringen, men det är klart att vi har haft en debatt om invandring som har smittat av sig på arbetskraftsinvandringen. Men Sverige har alltid haft behov av att anställa människor från andra länder. Så det är inget nytt.
Svar från migrationsministern
TN har bett migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) om en kommentar. Hon svarar via mejl och skriver att regeringen skärper villkoren för arbetskraftsinvandringen, samtidigt som insatser görs för att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring.
”I februari överlämnades utredningen Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. Mest uppmärksamhet har utredningens förslag om lönekrav motsvarande medianlönen fått, men utredningen lämnar också flera förslag som underlättar för högkvalificerade och som motverkar missbruk”, skriver hon.
Hon menar att regeringen tar kompetensförsörjningen på allvar och hänvisar till det förslag om undantag till lönekravet som finns i utredningen och som även det har fått hård kritik många håll och kallats för en återgång till arbetsmarknadsprövningar.
”Utredningen är nu ute på remiss, och vi kommer såklart analysera remissvaren och återkommer senare i processen”, skriver ministern.
Hon påtalar att den svenska modellen är viktig.
”De krav vi nu ställer påverkar inte den fria förhandlingsrätten mellan arbetsmarknadens parter”, skriver hon.
”Det har alltid funnits ett försörjningskrav för arbetskraftsinvandring i modern tid. Skillnaden nu är att vi höjer den från en orimligt låg nivå. Det här handlar alltså om under vilka förutsättningar det är rimligt och försvarbart att arbetskraftsinvandrare från utanför EU får komma hit för att arbeta”, avslutar Maria Malmer Stenergard.
