ARBETSKRAFTSINVANDRING

Industribasen om nya lagförslaget: ”Regeringen förstår inte hur näringslivet fungerar”

Regeringen vill begränsa arbetskraftsinvandringen oavsett vilka skäl näringslivet har fört fram, konstaterar Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten. Han varnar för allvarliga konsekvenser om inte företagen kan anställa experter från tredje land. ”Företagen ska pröva arbetskraften, inte politikerna”, säger han till TN.

I höstas införde regeringen ett lönegolv vid arbetskraftsinvandring på 80 procent av svensk medianlön. Redan nu är förslaget att höja det lönegolvet till 100 procent. Det får Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten att reagera starkt.

− Precis som det första lönegolvet är det här nya förslaget naturligtvis dåligt, säger han och fortsätter:

− Bristen på kompetens som vi har i Sverige kommer inte att lösas genom de människor som finns i Sverige, utan det måste till något annat. Och i den ekvationen kan vi se att arbetskraftsinvandringen är kritiskt avgörande för att vi ska lyckas få en balans i kompetensförsörjningen.

Han menar, liksom många andra, att arbetskraftsinvandringen är helt nödvändig för att Sverige ska klara av den gröna omställningen och industriboomen som pågår inte minst i norr.

− Därför behöver vi kunna anställa både yrkesmänniskor och experter från tredje land.

"Behovet finns ju nu, inte sedan.”

Regeringens främsta argument för att höja lönegolvet till 100 procent av medianlönen är att det bara är högkvalificerad arbetskraft som ska få komma till Sverige. Men nyligen kunde TN avslöja att 51 procent av dem som drabbas när golvet höjs är akademiker och ytterligare 26 procent är högutbildad yrkeskompetens – alltså precis den typen av arbetskraft som regeringen säger ska kunna få komma till Sverige.

− Det är uppenbart att regeringen vill begränsa arbetskraftsinvandringen oavsett vilka skäl vi har fört fram, säger Per Hidesten.

− Det är tvärtemot vad som görs i många andra länder, som till exempel Finland och Tyskland. Där underlättar man arbetskraftsinvandringen.

Han understryker att den kompetens som efterfrågas är attraktiv på en global arbetsmarknad.

− Då är de viktigt att de tycker att det är bra att komma hit. I stället sätter regeringen upp en massa staket. Men det här är ju människor som kommer hit och arbetar, betalar skatt och skapar det välstånd som vi vill ha.

Hotar satsningarna i norra Sverige

Installatörsföretagen presenterade nyligen siffror som visar att tio procent av de distributionselektriker som bygger ut det svenska elnätet skulle behöva åka hem om det nya lönegolvet blir verklighet.

− Det här är väldigt allvarligt och riskerar att få långtgående konsekvenser, sa Installatörsföretagens näringspolitiska chef Andreas Åström till TN då.

Per Hidesten håller med.

− Allt hänger ju ihop, säger han.

Vad tror du skulle hända om takten i utbyggnaden av elnäten skulle minska?

− Då får vi ingen ökad elproduktion och ingen ökad elförsörjning. Då misslyckas möjligheterna att investera i den nya industrin. Om någon del i helheten brister, då kommer vi inte att lyckas med satsningarna i norra Sverige.

Per Hidesten berättar att det under de kommande åren kommer att behövas 300 000 nya medarbetare inom svensk industri. Även om numerären inom arbetskraftsinvandringen är liten, så är den en viktig kugge. Att företag redan nu börjar larma om att de kan komma att lämna Sverige om det nya lönegolvet blir verklighet oroar honom.

− Det är klart att det är negativt för vår konkurrenskraft. Jag uppfattar det som att regeringen inte förstår hur näringslivet fungerar och hur det ser ut på ett företag.

Lägger sig i lönesättningen

Per Hidesten är en av dem som är med och förhandlar det så kallade märket, lönenormeringen i svenska kollektivavtal. Industriavtalet har inneburit att svenska reallöner har ökat med ungefär 60 procent sedan 1997. Men nu kan den modellen vara hotad genom att politikerna väljer att lägga sig i lönebildningen.

− Det är det första jag är kritisk emot. Det är vi på arbetsmarknaden − fack och arbetsgivare − som ansvarar för lönesättningen. Och nu lägger sig politikerna i det.

− Det är vi principiellt hårt emot, säger Per Hidesten.

Hur påverkar det den svenska modellen när politikerna lägger sig i lönebildningen?

− Det skapar en osäkerhet och bristande tillit. Vi kan inte veta om de överenskommelser vi träffar gäller.

Han är djupt kritisk till det nya begreppet ”god försörjningsförmåga”, som är en del av det förslag som nu har presenterats, och menar att det är helt främmande för svenska villkor.

− Det är ett helt nytt begrepp. Och det är olyckligt, säger han och understryker att det är kollektivavtal som ska gälla.

”De företag som har kollektivavtal måste ha samma villkor för alla arbetstagare. Det är ju självklart.”

Han menar att ett lönegolv innebär att det blir olika villkor för olika arbetstagare. Risken, enligt Per Hidesten, blir att lagstiftningen blir lönedrivande – eller att det skapas olika lag på företagen, där arbetskraftsinvandrarna får högre löner, eftersom lönegolvet inte sällan ligger långt över lägstalönen i kollektivavtalen. Det skapar en orimligt situation för arbetsgivarna, menar han.

− De företag som har kollektivavtal måste ha samma villkor för alla arbetstagare. Det är ju självklart, säger Per Hidesten.

Ett av regeringens viktigaste argument när det gäller att begränsa arbetskraftsinvandringen är att det finns människor i Sverige som kan ta jobben. Vad svarar du på det?

− Vadå ”finns”? Då hade vi ju redan rekryterat dem, säger Per Hidesten.

Han betonar att även om det skulle startas utbildningar idag för att täcka kompetensbristen, så tar det många år innan den nya kompetensen kommer ut på arbetsmarknaden.

− Det är jättebra att fler utbildar sig. Men behovet finns ju nu, inte sedan. Matematiken och ekonomin går inte ihop, säger Per Hidesten.

− Vi är ett exportberoende land och vi ska ha en öppen ekonomi. Om vi behöver kompetens ska vi kunna använda den oavsett var den kommer ifrån. Och det är företagen som ska pröva arbetskraften, inte politikerna.