KOMPETENSKRISEN

Spotifys oro: Hög skatt och kompetensbrist

Ekonomi (TT)

Svenska ingenjörer är bra, men för få för Spotify. Kompetens måste tas in från utlandet. Men då dyker problem som bostadsbrist i Stockholm, låg skolkvalitet och höga skatter på aktieersättning upp.

– Skatterna dränerar Sverige på talanger, säger Spotifys HR-chef Katarina Berg.

De långa, mörka och kalla vintrarna i Sverige kan skrämma bort experter som har möjlighet att jobba i Silicon Valley i stället. Det går inte att göra mycket åt. Men svenska skattesatser, skolsystemet och bostadsbristen borde Sverige ta tag i, enligt Katarina Berg.

Huvudkontoret är trots Spotifys börsnotering i New York och globala närvaro kvar i Stockholm. Men den största arbetsplatsen är numera New York, där utbudet av ingenjörer är större.

– Forskning och utveckling är betydligt större än någon annan funktion. Ungefär 50 procent av våra anställda är ingenjörer i någon form, säger Sverigechefen Berg, även global HR-chef.

Skatt ett problem

Ingenjörer, precis som alla andra Spotify-anställda, kan delta i Spotifys aktierelaterade belöningssystem. Och här skapar Sveriges sätt att beskatta detta problem.

– Beroende på var i världen du jobbar så kan du få en skatt på 17 procent, 33 procent – eller 56 procent, som i Sverige. Det är klart att det kan avgöra var en medarbetare vill jobba. Då är det inte Sverige man väljer.

Det handlar dels om förmånsskatt på aktier för den anställde och jämförelsevis höga sociala avgifter för Spotify ovanpå det.

– Den totala skatten för arbetsgivare och arbetstagare på aktierelaterade incitamentsprogram dränerar Sverige på talanger, säger Berg.

"Kompetens-exodus" kallar hon det, där även svenskar väljer att flytta utomlands.

Svårigheten att hitta bra boende i Stockholm påverkar också. Detta problem finns inte i städer som Sao Paulo, Sydney eller New York, enligt Berg. Samma sak gäller bra kontorslokaler.

Skolor håller inte måttet

När det gäller svenska skolor efterlyser Berg i första hand mer platser för internationella elever på bra gymnasieskolor – så att barn till personal som rekryterats utomlands kan få den utbildning de behöver när de ska söka elituniversitet ute i världen.

– Vi ser ju många familjer som kommer hit. De acklimatiserar sig. De vill bara vara kvar här. De trivs med det de kallar den svenska filosofin, med rätt mycket föräldraledighet, annan typ av semester och balans i livet. Men sen när deras barn blir så stora så kanske de måste söka in på betyg någonstans, kanske till ett college i USA. Då håller inte våra svenska skolor måttet, säger Berg.

Joakim Goksör/TT