DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

100 veckor efter historiska reformen – så har det gått

100 veckor efter att det ”Nya Saltsjöbadsavtalet” trädde i kraft börjar både fördelar och utmaningar bli tydliga. Parterna är eniga om att det inte är lätt att göra så stora förändringar, men att vinsterna är positiva för svensk arbetsmarknad. ”När man skrivit på så är det minst lika mycket jobb kvar”, säger Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv.

– Den här typen av frågor hade diskuterats väldigt länge. Men ibland kommer ett window of opportunity, ett tillfälle när alla inser att arbetsmarknaden och verkligheten förändras på ett sådant sätt att det faktiskt finns ett tillfälle att komma extra långt i förhandlingarna. Och detta skedde när vi hittade möjligheten att nå den här överenskommelsen. Det var inte läge att hålla på käpphästar längre.

Det sa Carina Lindfelt, avdelningschef för arbetsmarknad på Svenskt Näringsliv, på ett seminarium apropå att det nu har gått 100 veckor sedan det nya huvudavtalet om trygghet, omställning och anställningsskydd kom på plats.

– Vi hade ett ganska starkt tryck från politiken att lösa de här frågorna. Men för att åstadkomma en så här stor reform så måste man göra det tillsammans med staten, det går inte att bara parterna gör det, säger Helena Hedlund, ansvarig för avtal och villkor på PTK.

När parterna tillsammans med staten har sjösatt reformen ska den vårdas och utvecklas, vilket kan innebära utmaningar och barnsjukdomar. Det har redan skruvats i lagstiftning och det kommer att behöva skruvas mer. Ekonomiska dimensioner måste tas i beaktning och det finns utmaningar med att styra, förvalta och utveckla myndigheter.

– Det är ett brett åtagande, som kräver att vi har ett framåtlutat förhållningssätt, säger Carina Lindfelt.

Vad är resultatet så här långt?

– Vi har ett sjok arbetsrätt. Vi har omställning där många nu omfattas och vi har fått en statlig organisation. Och så har vi ett sjok studiestöd där intresset har varit stort och det har krävts jättemycket för att få det att fungera. Dessutom har vi en utredning om arbetslöshetsförsäkringen som eventuellt ska gå över till parternas värld, vilket vi inte är färdiga med. Men vi siktar på att vara klara någon gång före jul, säger hon.

Största avtalet i modern tid

Huvudavtalets undertecknande har jämförts med Saltsjöbadsavtalet 1938 och på sikt går det inte att underskatta betydelsen av det, menar både Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, och Torbjörn Johansson, nyligen avgången avtalssekreterare på LO.

– Det är alltid svårt att veta vilken skala man ska använda. Men det är faktiskt det största avtalet i modern tid. Industriavtalet i slutet på 90-talet är det som kommer i närheten. Det finns några nedslag i historien där det verkligen hänt saker på det här området, och det har är ett av de tillfällen som man kommer att läsa om, säger Mattias Dahl.

– Jag håller med, det var rätt stort. Men sen finns det ett antal problem, till exempel är ju inte alla förbund inom LO med, utan flera står fortfarande utanför. Det är ett bekymmer, men trots det är det här det största vi gjort, säger Torbjörn Johansson.

Men varför är det så stort?

– Det stora är ju inte själva innehållet, även om det är viktigt. Det stora är att vi har lyckats komma framåt och bli överens även i modern tid. Att det fortfarande finns kraft och förmåga att ta ansvar och ge något i kompromissen visar på styrka, säger Mattias Dahl.

När det har varit bökigt i politiken på senare år har det varit extra viktigt att parterna kan komma överens och leverera, menar många experter.

Förutom diskussionerna som har varit kring CSN, köerna och finansieringen, vilka utmaningar har ni sett de första 100 veckorna?

– Oj, det har hänt så otroligt mycket vid sidan om det här, det har varit en avtalsrörelse och en pandemi. Bara att få myndigheter att göra som man vill är klurigare än man tror. När man gör en reform som betyder något för väldigt många så är det enormt mycket arbete innan och när man skrivit på så är det minst lika mycket jobb kvar, säger Mattias Dahl.

En sak som alla inte tänker på är att IT-system kan behöva byggas om, vilket kan vara dyrt, krångligt och tidsödande. Det har varit ett uppvaknade för många organisationer.

– Det mesta har ändå gått bra och förvånansvärt snabbt, även om det finns några saker som inte gått så bra, säger han.

– Det fanns ju flera anledningar till att vi alla pushade för att få avtalet sjösatt, till exempel ett riksdagsval. Det var klokt, men nu har vi saker att hantera i efterhand, säger Sophia Metelius, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet.

”Den som väntar på besked blir ju förbannad, och det tampas vi med varje dag och försöker förklara”.

Vissa problem blev mindre än parterna trodde och andra större, menar Martin Wästfelt, ordförande för förhandlingschefsgruppen på PTK.

– Vi hoppades och trodde att många skulle vilja ha möjligheten att studera mitt i livet, men det kunde ha blivit 500 i stället för drygt 10 000 personer per sökområde. Det är positivt, och bifallsfrekvensen har gått upp. Men den enskilde medlemmen som väntar på besked blir ju förbannad, och det tampas vi med varje dag och försöker förklara. Det är ju flaskhalsproblematik och barnsjukdomar som vi måste hantera. Det är så många komponenter i det här paketet vilket också var styrkan i förhandlingarna, säger han.

75 000 personer har hittills sökt omställningsstudiestödet och fram till den 19 april hade närmare 6 500 beviljats det, enligt siffror som presenterades på seminariet. Både yngre och äldre har sökt och det handlar inte bara om akademiker, utan i lika hög grad yrkesutbildningar.

Handläggningen på CSN har fått en hel del kritik och många har fått vänta på besked och pengar. Nu ska detta åtgärdas, enligt Sophia Metelius.

– CSN har fler anställda nu, till exempel. Men det är både lagstiftning och pengar som behövs, säger hon.

”Säg nej till arbetstidsförkortning”.

Under seminariet lyftes en rad frågor: att få etableringsjobben på plats, a-kassan och kompetensbristen för att nämna några. Många sektorer och företag saknar kompetens. Inte minst saknas det yrkeskunniga personer.

Vad kan parterna göra för att lösa det här? På vilket sätt kan huvudavtalet bidra?

– Parterna kan bidra genom att säga nej till arbetstidsförkortning. Skulle man på riktigt från fackligt perspektiv säga att den här frågan vill vi gärna att politiken lagstiftar om, då har man skickat in ett ordentligt grundskott i den svenska modellen, säger Mattias Dahl.

Nu krävs det att parterna är trovärdiga i debatten, menar han.

– Den svenska modellen är ingen á la carte-meny. Du kan inte säga att du vill ha förrätt, huvudrätt och efterrätt. Du får äta allt eller så får du lämna bordet, säger han.

Torbjörn Johansson håller med om att den stora utmaningen för både fack och arbetsgivare är att avstå från att vara opportunistiska när de har medvind i sina frågor. Det är lätt att försöka maximera utfallet för sig själv men glömma bort det långsiktiga perspektivet.

– Varje gång det görs blir det dåligt. Det gäller att hitta balansen och det gäller även denna gång, säger han.

”Vi behöver rörmokare, busschaufförer, inget funkar utan dem”.

Mattias Dahl trycker också på att huvudavtalet innehåller möjligheter att lära mitt i livet, att växla från tjänsteman till arbetare, från arbetare till tjänsteman, från privat till offentligt anställd och tvärtom.

– Vi har lagt all makt hos individen. Det var viktigt från ett fackligt perspektiv och det rimmar väldigt väl med vår ideologi att individen är i centrum. Det rimmar också väl med rörliga arbetsmarknader. Vi kan inte planera vilka tjänster och jobb som ska finnas, vi måste låta det växa fram och släppa loss kraften. Detta rimmar dock inte alltid bra med politiken, säger han.

Vi måste också fokusera mer på arbetaryrken, menar han.

– Det är bra att människor läser vidare på universitetet, så växla inte ned på det. Men arbetaryrken är också superviktiga. Vi behöver rörmokare, busschaufförer, inget funkar utan dem. Nu krävs det att vi promotar dessa yrken mer, säger han och nämner satsningen World skills som ett bra exempel där Svenskt Näringsliv, LO och staten jobbar tillsammans.

Sophia Metelius håller med.

– Det är ett otroligt viktigt perspektiv. Vi, och föräldrar runt om i landet, har ett ansvar att uppvärdera yrkeskunskaper. Alla barn ska inte läsa högskolan. Vi måste förändra den synen, säger hon.

Mattias Dahl skickade även en känga till regeringen när det gäller arbetskraftsinvandringen och förslagen om lönegolv som drivs igenom på det området.

– De tankar och idéer ni redan har genomfört är feltänkta, dåliga och kommer att göra problemet större. Att stänga ute människor som vill jobba i Sverige och bidra, det är inte det som är problemet.