ARBETSMILJÖ

SKR: Därför skulle kortare arbetstid ge sämre arbetsmiljö

Om alla ska jobba kortare tid innebär det att samma jobb skulle behöva göras på färre antal timmar. Därmed skulle en arbetstidsförkortning leda till sämre arbetsmiljö, menar SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg. ”Det skulle också påverka vårdens tillgänglighet för allmänheten. Längre vårdköer och operationer som inte kan utföras”, säger hon till TN.

Äldreomsorgen och hälso- och sjukvården skulle behöva 81 000 nya medarbetare inom den närmaste tioårsperioden. Samtidigt beräknas ungefär 300 000 medarbetare gå i pension. Ekvationen går inte ihop.

Trots kompetensbristen kräver nu Vårdförbundet en arbetstidsförkortning som skulle förvärra krisen.

− Vi kan inte tillmötesgå det kravet.

Det säger Jeanette Hedberg, som är förhandlingschef på SKR, Sveriges kommuner och regioner. Hon förklarar att Vårdförbundets krav på arbetstidsförkortning utöver den redan skriande kompetensbristen skulle förvärra problemet avsevärt.

”Det kommer att uppstå samhällsfara.”

− Vi har räknat på vad som händer om man drar ner tre timmar i arbetstid för arbetstagare som möter människor i sina yrken ute i kommuner och regioner. Då pratar vi om kostnader på 35,6 miljarder kronor och framför allt om ett rekryteringsbehov på 62 300 personer, säger hon och fortsätter:

− Och det i ett läge där det redan nu inte kommer ut tillräckligt många på arbetsmarknaden. Det är en extrem konkurrens om dem som kommer ut. Vi skulle behöva alla som kommer ut på arbetsmarknaden bara till välfärden. Dessutom är bristen på arbetskraft stor i näringslivet och på hela arbetsmarknaden. De demografiska förändringarna innebär att andelen äldre som är över 80 ökar med nästan 50 procent medan de som ska göra jobbet bara ökar med knappt fyra procent. Det är en jätteutmaning!

Bygger på att det går att rekrytera

Det har gjorts flera försök att korta arbetstiden. Jeanette Hedberg hänvisar bland annat till världens hittills största försök som nyligen avslutades i Storbritannien.

− Där kunde man se att det främjade de anställdas välmående och hälsa. Men ett positivt resultat bygger på att arbetsgivaren antingen kan rekrytera fler eller prioritera bort visst arbete. Annars hamnar vi i ett läge där samma mängd arbete ska utföras med mindre resurser.

− Det är just det som gör det här kravet så svårt i hälso- och sjukvården. Den ska ju funka 24/7. Det är svårt att att prioritera bort arbetsuppgifter på samma sätt som man kanske kan i andra verksamheter.

Hon har förståelse för att det för gemene man låter som en bra idé att förkorta arbetstiden, men poängterar att förutsättningarna inte finns.

− Det är jättesvårt att rekrytera nu. I det här fallet så skulle en arbetstidsförkortning snarast leda till en ökad belastning på de som ska göra jobbet och därmed försämrad arbetsmiljö. Det skulle också påverka vårdens tillgänglighet för allmänheten. Längre vårdköer och operationer som inte kan utföras.

Vårdkonflikten har pågått i ungefär en månad. Hittills har det handlat om övertids-, mertids- och nyanställningsblockad, men inom kort utökas konflikten till strejk i fem regioner om inte parterna kommer överens.

Kan försvåra cancervården

Redan nu har konflikten påverkat vården. Inte minst handlar det om operationer som har fått skjutas upp. En strejk skulle förvärra problemen.

− Det är allvarligt och får stor påverkan på hälso- och sjukvården, till exempel cancervården.

− Det kommer att uppstå samhällsfara i flera fall, säger Jeanette Hedberg.

”Båda parter i den här konflikten behöver ta samma ansvar som övriga parter på arbetsmarknaden har tagit.”

Hon understryker att det faktum att konflikten nu går in i sommaren komplicerar saker ytterligare.

− Sommaren är ju en period där det i normala fall är en utmaning att bemanna, säger hon och menar att den utmaningen inte blir lättare om medarbetare strejkar.

En förvärrad kompetenskris är det största bekymret när det gäller Vårdförbundets krav på arbetstidsförkortning, men det är inte det enda. Jeanette Hedberg konstaterar att det skulle kosta den skattefinansierade vården och omsorgen stora pengar.

− Kommuner och regioner har en väldigt ansträngd ekonomi.

Överstiger märket

Men för SKR är det också viktigt att förhålla sig till de spelregler som finns på svensk arbetsmarknad.

− Vårdförbundets krav överstiger vida det märke vi har att förhålla oss till, säger Jeanette Hedberg.

Enligt henne är industrins märke, lönenormeringen på svensk arbetsmarknad, viktigt även för offentlig verksamhet. I genomsnitt har lönerna för sjuksköterskorna i regionerna ökat med nästan fyra procent per år sedan 2019 − långt över märket och mer än för de flesta yrkesgrupper inom vården. Sjuksköterskornas medianlön ligger nu på 39 000 kronor i månaden.

− Parterna inom industrin tog ett jätteansvar när de under väldigt svåra förhållanden lyckades komma överens och sätta ett märke för 2023 och 2024 utan konflikt. Det ansvaret behöver vi ju också ta.

Tycker du att Vårdförbundet tar ansvar?

− Båda parter i den här konflikten behöver ta samma ansvar som övriga parter på arbetsmarknaden har tagit. Det innebär att vi behöver förhålla oss till märket och det ska innefatta den totala kostnaden för både löneökningar och villkorsförändringar, säger Jeanette Hedberg.

Vårdförbundet har tackat nej till medling. Hur ser ni på det?

− Det är inte ett rimligt agerande.

− Om vi som parter inte förmår att komma överens på egen hand, då behöver vi ta hjälp av medlare. Särskilt när det handlar om hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Det är samhällskritiska funktioner. Vi kan ju inte ha ett läge där man vägrar att förhandla och vägrar att ta hjälp av medlare.