FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Så ska nya a-kassan fungera

En inkomstbaserad a-kassa med mindre byråkrati. Det är vad regeringen vill med den stora förändring som är tänkt att träda i kraft hösten 2025. ”Det här är en gigantisk reform”, sa statssekreterare Sophia Metelius på ett seminarium nyligen.

– Förändringen är positiv. Det ligger i tiden med inkomstvillkor. Reformen innebär också mindre risk för fusk och mindre byråkrati för alla inblandade, företagen, a-kassorna och individerna, konstaterade Pär Andersson, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv när de nya reglerna för arbetslöshetsförsäkringen diskuterades på ett seminarium som Ilera arrangerade nyligen.

Den nya arbetslöshetsförsäkringen ska enligt planen införas hösten 2025 och det är en förändring som påverkar många människor. Enligt den senaste statistiken från SCB är 513 000 personer arbetslösa i Sverige, vilket motsvarar ett arbetslöshetstal på 8,9 procent. Av dem fick förra året 235 000 ersättning från a-kassan.

Antalet som kvalificerar sig för att få ersättning kommer att öka som effekt av de nya reglerna. Enligt beräkningar från Sveriges a-kassor kan ytterligare cirka 35 000 fler personer omfattas av försäkringen. Det beror främst på att moderniseringen tar hänsyn till förändringen på arbetsmarknaden där en del som är sysselsatta i nya typer av jobb och anställningsformer inte har haft tillträde till arbetslöshetsförsäkringarna.

”Reformen innebär mindre risk för fusk och mindre byråkrati för alla inblandade.”

– I och med att det nu är individens samlade inkomst som avgör, inte arbetade timmar som systemet är idag, så ger det möjlighet för frilansare, gig-jobbare och de som inte har anställningsavtal att komma med i systemet, sa Jonas Kolsrud, forskare i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

A-kassan är ett ekonomiskt stöd till omställning när en person hamnar i arbetslöshet.

– Det är det som är det viktiga när man är arbetslös, att hitta ett nytt jobb, sa Alexandra Oljans Ahlin, på Akademikernas a-kassa.

Viktigt att snabbt komma i arbete

Att så snart som möjligt åter komma in på arbetsmarknaden igen och att därmed stärka arbetslinjen är också grunden i regeringens föreslagna förändringar av arbetslöshetsförsäkringen och arbetslöshetsersättningen. Ambitionen är att det ska bryta situationen att den nuvarande a-kassan delvis fungerar som en långsiktig försörjning för grupper som egentligen borde komma in på arbetsmarknaden.

– A-kassan ska vara en studsmatta till nya möjligheter, inte en hängmatta där man riskerar att bli fast under lång tid. Fler personer än i dag ska kunna få ersättning, men man har ett ansvar att hitta ett arbete och inte bli fast i arbetslöshet under för lång tid, sa arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) när förslaget presenterades i februari i år.

Över huvud taget plågas det svenska näringslivet av en allt svårare kompetensbrist vilket ökar behovet av att fler kommer i arbete. För att skynda på omställningen införs en nedtrappning av tiden för ersättning i tre steg, där den första träder i kraft efter 100 dagar. I gengäld höjs ersättningsnivån under den första tiden. Tanken är att det ska vara en morot att snabbt komma igång och söka jobb som matchar de yrkeskompetenser som personen har med sig.

– Det är i början det är lättast att få jobb och det ska stöttas, sa Sophia Metelius, statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet och en av dem som har arbetat med förslaget.

Avtrappning ska ge kortare arbetslöshet

I grund och botten har förslaget mottagits väl av både politiken och arbetsmarknadens parter. Men på en punkt finns kritik: den snabbare nedtrappningen av ersättningen.

– Det är bra med inkomstvillkor men en nedtrappning efter 100 dagar är för kort tid, är orimligt hårt, menade Teresa Carvalho, riksdagsledamot (S).

Avtrappning av ersättningen är i sig ingen nyhet och har funnits med sedan 2001 i den nuvarande a-kassan.

– Ett av de mest verifierade resultaten av nationalekonomisk forskning är att högre arbetslöshetsförsäkring leder till längre arbetslöshetsperioder. Om detta råder det ingen tvekan, sa Jonas Kolsrud.

Pär Andersson höll med.

– Vi ser positivt på avtrappningen. I försäkringar måste det finnas självrisker och exakt var den perfekta balansen är det kan man diskutera. Men vi tycker att det här förslaget är rimligt och bra att man går över till en enhetlighet vad gäller avtrappningen som påverkar alla ersättningsdagar.

Tor Hatlevoll, utredare på SKR, ser i nedtrappningen nya möjligheter att stärka den arbetslösa personen återkomst till arbetsmarknaden, särskilt till branscher som ropar efter arbetskraft.

– Koppla ihop arbetsmarknadspolitiska åtgärder tidigare i processen. Gör en bedömning av vad personen står när den söker första gången. Då kan man få till snabba insatser och det skulle förkorta tiden ge en snabbare omställningsprocess och få människor till de sektorer som behöver mycket personal. Tidigare insatser skulle lösa en hel del, sa han.

”Ett av de mest verifierade resultaten av nationalekonomisk forskning är att högre arbetslöshetsförsäkring leder till längre arbetslöshetsperioder.”

Vid sidan av det nya systemet med inkomstvillkor vill regeringen minska vad Sophia Metelius kallar ett ”extremt komplicerat system” med en närmast oöverskådlig byråkrati.

– Till exempel är det nuvarande systemet inte enhetligt. Det är svårt att veta vilken nivå som ersättningen hamnar på, sa hon.

Misstanken finns också att det idag går att fuska med ersättningarna i och med att rapporterna om hur många timmar en person har arbetat är svåra att kontrollera i efterhand. Med inkomsterna som underlag är det möjligt för a-kassorna att återvända de uppgifter som arbetsgivarna lämnar till Skatteverket varje månad. Att slippa utfärda arbetsgivarintyg minskar den administrativa bördan och ska enligt planerna förkorta handläggningstiderna, hos både företagen och den aktuella a-kassan.

– Det här är en gigantisk reform som har varit igång i 10-15 år och vi tror verkligen på att det är en bra reform på den arbetsmarknad vi har idag. Den förenklar arbetet och är kostnadsneutral, sa Sophia Metelius.