ARBETSMARKNADEN I EUROPA

Då förbjuds företagare fråga arbetssökande om tidigare lön

EU:s lönetransparensdirektiv innebär omfattande krav på lönerapportering och andra skyldigheter för arbetsgivare. Nu finns det en risk att Sverige går ännu längre när reglerna införs. ”Det är viktigt att regeringen avstår från att genomföra de överimplementerade delarna”, säger arbetsrättsjurist Henrik Olander.

EU:s lönetransparensdirektiv ska nu genomföras i den svenska diskrimineringslagen. Enligt direktivet ska företag med fler än 100 anställda göra en lönerapport som DO offentliggör. Alla medarbetare ska årligen få information om genomsnittslöner uppdelat på kön för likvärdigt arbete som medarbetarens. Arbetsgivare förbjuds att fråga arbetssökande om lön i tidigare arbete.

Justitierådet Jonas Malmberg har lett utredningen om hur lönetransparensdirektivet ska genomföras. Utredningen redovisades den 29 maj 2024.

Den bärande tanken i direktivet är att mer information om andras löner i företaget och fler processer i domstol ska leda till mindre löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Svenskt Näringsliv delar lönetransparensdirektivets syfte att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Löneskillnader som beror på kön ska inte förekomma. Tyvärr går utredaren i vissa delar längre än vad direktivet kräver, vilket innebär ökad regelbörda och administrativa kostnader för företagen till ingen nytta för jämställdheten. Regeringen bör inte genomföra alla delar av förslagen, säger Edel Karlsson Håål, sakkunnig på Svenskt Näringsliv.

Exempelvis föreslås att bestämmelser som i direktivet enbart ska gälla större företag nu ska gälla alla arbetsgivare.

– Vidare har arbetsmarknadens parter i närmare hundra år haft förhandlingsordningar med preskriptionsbestämmelser som syftar till att domstolsprocesser ska ses som en lösning i sista hand. Liknande regler finns i den arbetsrättsliga lagsstiftningen. Det är därför olyckligt att utredaren anser sig förhindrad att försvara gällande preskriptionsregler, utan föreslår andra regler för lönediskrimineringstvister. Även det medför ökat regelkrångel och ökade kostnader, säger Edel Karlsson Håål.

”Konstant minskning av löneskillnaden”

Hon betonar att Svenskt Näringsliv och dess arbetsgivarförbund arbetar för jämställdhet och könsneutralt satta löner, främst inom ramen för kollektivavtalen.

– Samma jämställdhetsperspektiv finns i företagens arbete med rekrytering, kompetensutveckling, karriärplanering, arbetsorganisation och lönesättning. Sverige är ett av de länder i Europa som har den högsta förvärvsfrekvensen för kvinnor och den lägsta löneskillnaden mellan kvinnor och män. Medlingsinstitutets lönestatistik för hela arbetsmarknaden visar en konstant minskning av löneskillnaden över tiden, säger Edel Karlsson Håål.

Svenskt Näringsliv har alltsedan Europeiska kommissionen startade arbetet med lönetransparensdirektivet påtalat att direktivet inte är ett effektivt verktyg för att uppnå jämställda löner . Det är därför viktigt att genomförandet av direktivet inte går längre än vad som är absolut nödvändigt, menar Henrik Olander, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.

Många svenska företag är del av en koncern med verksamhet även i andra EU-länder. Svenskt Näringsliv är kritisk till att utredningen inte har getts möjlighet att undersöka hur andra medlemsländer har för avsikt att genomföra lönetransparensdirektivet. En samordning hade kunnat underlätta för dessa företag.

Regeringen har varit tydlig med att regelbördan och de administrativa kostnaderna måste minska för svenska företag och entreprenörer.

– Det är också av dessa skäl viktigt att regeringen avstår från att genomföra de överimplementerade delarna, säger Henrik Olander, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.