AVTALSRÖRELSE

Strid om arbetstid kan smitta avtalsrörelse

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo. Bild: Pontus Lundahl/TT

Vårdförbundets kamp för kortare arbetstid kan smitta av sig – och bli en stridsfråga också i den kommande avtalsrörelsen för industrin.

– Det är svårt att helt komma undan det, säger Irene Wennemo, generaldirektör för Medlingsinstitutet, till TT.

Medan Vårdförbundets medlemmar strejkar läggs grunderna till de kommande förhandlingarna om ett nytt industriavtal.

Med nedpressad inflation och fler räntesänkningar på horisonten är de ekonomiska utsikterna överlag goda. En mild lågkonjunktur är på väg att ge vika och reallöneökningarna är på väg tillbaka.

– Vi höjde styrräntan och arbetsmarknadens parter visade ansvar. Det gör att vi är tillbaka väldigt nära inflationsmålet, säger förste vice riksbankschef Anna Breman på ett seminarium, arrangerat av Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna, om de ekonomiska förutsättningarna inför avtalsrörelsen.

"Skapar spänningar"

Fackförbunden kommer att presentera sina krav under hösten och förhandlingarna drar i gång i början av 2025. Förkortad arbetstid kan då mycket väl vara en fråga.

– LO har lyft det på sin kongress och har sagt att de ska välja avtalsvägen. Så några krav kommer det antagligen bli kring det i avtalsrörelsen, säger Irene Wennemo.

– När tjänstemännen har kunnat få hemarbete och ganska stor flexibilitet medan arbetare inte fått det, då kan man förstå att det skapar spänningar mellan olika grupper.

Men frågan är snårig, enligt Irene Wennemo.

– Det som man skulle ha råd med kommer antagligen medlemmarna uppleva som futtigt, om man också vill ha löneökningar. Det är också antagligen svårt för arbetsgivarna att gå med på eftersom det är brist på arbetskraft. De upplever att de förlorar en värdefull resurs. Det är inte bara en kostnadsfråga för dem.

Även Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna, ser det som en svår fråga ur arbetsgivarperspektiv.

– Vi pratar om att vi behöver en starkare potentiell tillväxt, i Europa och i Sverige. En komponent är att öka produktiviteten. Det andra sättet är att arbeta fler timmar, säger hon.

Låg produktivitet

Just en låg produktivitetstillväxt i industrin är en oro inför avtalsrörelsen.

Sveriges samlade industriproduktion bedöms minska med 1 procent i år och öka med 3,5 procent under nästa år, enligt en rapport från Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.

Bland annat satsningar på försvaret och klimatet bromsar, enligt Kerstin Hallsten.

– Det är inte så mycket framöver som talar för att vi får det här lyftet i produktivitetsutvecklingen.

Joakim Magnå/TT

Irene Wennemo, generaldirektör för Medlingsinstitutet. Arkivbild. Bild: Janerik Henriksson/TT

Fakta

Industriavtalet är vägledande för hela arbetsmarknaden.

Det nuvarande tvååriga avtalet löper ut den 31 mars 2025 och innebär ett värde på totalt 7,4 procent – 4,1 det första året och 3,3 det andra året.

Förhandlingar mellan parterna om ett nytt avtal börjar vid årsskiftet.